Mini-rec: En blödande halvvampyr som försvinner iväg i Peru

Titel: What Really Happened in Peru
Författare: Cassandra Clare & Sarah Rees Brennan
Serie: The Bane Chronicles #1
Sidantal: 40
Utgivningsår: 2013

Tycke:
Åh Magnus, Magnus, du är bara för cool, rolig, charmig, söt, bedårande… ja allt! Den här e-boken handlar om fyra av Magnus äventyr i Peru där han ibland får sällskap av sina trollkarlskollegor Ragnor Fell och Catarina Loss. Deras tjat och dialoger är bara så himla roliga, Ragnor är liksom superseriös och Magnus tar ingenting på allvar. Kombinationen av dem två fick mig att le flera gånger.

Boken är bara på 40 sidor och indelade i fyra kapitel där varje del behandlar ett årtal i Peru. Trots att boken inte är så lång så tycker jag ändå att man fick en bra bild av Magnus och hans relation med sina reskamrater. Gillar ni Shadow Huntervärlden och Magnus Bane så lär ni också gilla den här boken väldigt mycket!

Betyg: 7/10

Andra böcker i serien:
1. What Really Happened in Peru
2. The Runaway Queen
3. Vampires, Scones, and Edmund Herondale
4. The Midnight Heir
5. The Rise and Fall of the Hotel Dumont
6. Saving Raphael Santiago
7. No Immortal Can Keep a Secret
8. The Course of True Love [and First Dates]
9. What to Buy the Shadowhunter Who Has Everything [And Who You're Not Officially Dating Anyway]
10. The Last Stand of the New York Institute

________________________________________________________________________________________

Titel: Tenth Grade Bleeds
Författare: Heather Brewer
Serie: The Chronicles of Vladimir Tod #3
Sidantal: 292
Utgivningsår: 2009

Tycke:
Blev ganska besviken på den här. Det som hittills har varit bra i serien blev sämre i den här boken. Karaktärerna gjorde ett par 180 graders personlighetsförändringar utan egentligen någon vettig anledning och sen blev de återigen sina forna jag vid slutet. Kändes mest som ett billigt trick för att skapa konflikter. Dessutom störde jag mig massor av flera av valen som Tod gjorde. Åh gud, varför är han en sån mes? Det kanske bara är jag som är grym men om en karaktär har försökt döda dig flera gånger samt torterat dina nära och kära så tycker jag att det är helt okej att avsluta dennes liv. Men nej, här ska man vara så himla god att man låter boven leva, trots att man vet att han bara kommer att återvända och göra livet surt för en igen.

Nej, ingen höjdare här. Blev besviken på karaktärerna flera gånger och handlingen kändes framtvingad. Något i stil med ”den här serien är på fem böcker så vi får inte låta den onda dö så tidigt trots att huvudkaraktären har haft flera tillfällen att döda honom”. Kommer dock att läsa fortsättningen för jag har redan resten av serien hemma.

Betyg: 4,5/10

Andra delar i serien:
1. Eighth Grade Bites
2. Ninth Grade Slays
3. Tenth Grade Bleeds
4. Eleventh Grade Burns
5. Twelfth Grade Kills

________________________________________________________________________________________

Titel: As They Slip Away
Författare: Beth Revis
Serie: Across the Universe #0.5
Sidantal: 48
Utgivningsår: 2013

Tycke:
Den här mellanboken är visserligen satt som #0,5 men jag skulle nog rekommendera att man läser den efter att ha läst första boken, alternativt den andra boken eftersom det var då den gavs ut.

Handlingen kretsar runt Selene, en bikaraktär som man träffade på i första boken Across the Universe. Jag har aldrig tänkt särskilt mycket på henne eller hennes bakgrund men nu efter att ha läst den här boken så vet jag hur gripande och tragisk den är. Man får även läsa om hennes vänskap med de andra ungdomarna på anstalten, så på det sättet fick man även inblick i de mer betydande bikaraktärernas bakgrund också. Utan att avslöja för mycket så fick den här e-boken mig att uppskatta några karaktärer mer, och avskyr en viss karaktär ännu mer.

Gillar ni Across the Universe-serien så rekommenderar jag verkligen den här. Beth Revis språk är lika suveränt som vanligt och det tar inte många sidor förrän man är fast i berättelsen.

E-boken kan läsas online här.

Betyg: 7/10

Andra delar i serien:
1. Across the Universe
2. A Million Suns
3. Shades of Earth

Extraböcker:
0.5. As They Slip Away

 

Systrar med en farlig förmåga

I en värld där alla flickor är födda syndiga. 

Titel: Farlig Förmåga (original Born Wicked)
Författare: Jesssica Spotswood
Serie: The Cahill Witch Chronicles #1
Sidantal: 336
Utgivningsår: 2013 (original 2012)

Handling:
Att vara häxa i en liten ort är inte lätt när kvinnor är förtrycka av brödraskapet och minsta visning på olydnad är lika med döden. Sedan moderns död har Cate, den äldsta av systrarna Cahill försökt skydda sina systrar och sig själv så gott hon kan. Men mellansystern Maura är uttråkad av ensamheten och börjar bli allt mer oförsiktig med magin. Den yngsta systern Tess saknar föräldrarna och hur Cate än försöker så kan hon inte fylla moderns roll. Inte heller hjälper det när den ständigt bortresta fadern bestämmer sig för att de ska bli undervisade av en guvernant från systerskapet. Kan systrarna Cahill fortsätta dölja deras magiska krafter trots att en främling kommer till huset?

Tycke:
Omslaget på den här boken är bara så snyggt att jag smälter. Riktigt synd att de engelska versionerna inte kör med samma omslagsdesign för uppföljarna. Men men, det är ju innehållet som räknas.

Säger bara en sak, stämningen! Jag fullkomligt älskar den mörka och jagade stämningen genom hela boken. Berättelsen berättas helt och hållet från Cates synpunkt och man förstår verkligen hur mycket hon bryr sig om sin familj. Hon oroar sig ständigt för dem och sätter dem före sin egen lycka. Hon gör verkligen sitt bästa även om det inte alltid är vad som lämpar sig bäst för situationen. T.ex. så skyddar hon sina systrar genom att inte berätta allt för dem vilket i sin tur bildar nya problem. Maura, den ”störiga” mellansystern betedde sig taskigt och omogen flera gånger men jag förstår henne absolut. Ingen tar henne på allvar och lyssnar på vad hon vill, inte konstigt att hon gör som hon gör. Och lilla gulliga Tess, åhh, kan jag inte få henne som min lillasyster? Jag som har egna syskon tycker att författaren gestaltade syskonrelationen väldigt bra. Det är inte alltid kärlek trots att man innerst inne älskar varandra. Rätt så ofta visar sig hatet också.

Jag trodde först att jag kunde gissa till mig slutet men boken tog faktiskt ett annat spår som jag inte alls hade väntat mig. Profetior är ju rätt vanligt i fantasyböcker men här har jag ingen aning om vem av systrarna den syftar på. Ska bli superspännande att ta reda på det.

Det enda negativa jag har att säga om boken är kärleksdelen. Den kom alldeles för snabbt och hastigt. Jag tycker även att Cate sköter det hela väldigt dåligt, mer om varför hittar ni i spoilersektionen. Jag är förresten med i Team Paul! Han kändes väldigt ytlig först men så fort man fick lära känna honom så vann han mitt hjärta.

Kort sagt, här har vi en bok vars handling kan mäta sig med omslaget. Stämningen och miljön är fantastisk, karaktärerna är välutvecklade och trovärdiga, handlingen är oförutsägbar. Nu längtar jag riktigt mycket efter andra boken!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Misstänkte att Maura var lesbisk när hon var så säker på att hon inte vill gifta sig så jag blev inte särskilt förvånad när Cate kom på henne och Elena. Men däremot blev jag överraskad av att alla tre kunde sinnesmagi. Det hade jag inte räknat med! Har inte heller någon aning om vem som kommer att dö. Hoppas att det inte är Tess i alla fall!

• Men stackars Paul! Tycker att det är väldigt orättvist av Cate att fortsätta ljuga för honom när de en gång har varit bästa kompisar och han är förälskad i henne. Nu valde hon ju ändå inte Finn men tänk om hon hade gjort det i kyrkan. Och hela tiden så trodde Paul att hon skulle välja honom. Så på ett sätt tyckte jag att det var bra att hon var tvungen att välja systerskapet så att Paul slapp få sitt hjärta krossat och känna sig förrådd.

• Jag trodde att Sachi var en spion först när hon blev kompis med Cate. Men coolt att hon är en häxa också! Tycker att hon är en oerhört intressant karaktär. Hoppas på att få se mer av henne i nästa bok.

 

Handling: +0,5
Karaktärer: +0,5
Miljö/Stämning: +1
Berättarröst: +1

Mest intressanta karaktär: Lika mellan Tess och Sachi
Bästa scen eller del: Spoiler [När Sachi avslöjade att hon också var en häxa]
Minnesvärt citat: Kom inte ihåg att skriva ner något på svenska men hittade en på engelska.
There are two separate classes: one for children under ten, held in the classroom down the hall, to teach them basic prayers and the tenets of the Brotherhood’s beliefs, and one for girls aged eleven to seventeen, to teach us about how wicked we are.

Rekommenderar för:
Gillar du häxor och historisk miljö bör du plocka upp den här boken.

Rekommenderar inte för:
Tycker du inte om att läsa mörka och övernaturliga böcker om förtryckta kvinnor bör du undvika den här.

Andra verk som jag kom att tänka på
Sound of Music (filmen) – Haha, de har inte alls mycket gemensamt men jag kom att tänka på Sound of Music när jag läste att en guvernant skulle bosätta sig hos dem. Samt brödraskapet påminner mig lite om nazisterna.

Betyg: 8/10

Andra delar i serien
1. Born Wicked (sv. Farlig Förmåga)
2. Star cursed
3. Titel ej bestämd

 

En blandning mellan Harry Potter och Narnia

… fast med vuxnare inslag.

Titel: Magikerna (eng. The Magicians)
Författare: Lev Grossman
Serie: The Magicians #1
Sidantal: 437
Utgivningsår: 2013 (original 2009)

Handling:
Quentin har alltid varit den udda och olyckliga killen som gärna drömmer sig bort i favoritbarnsagan Fillorys värld. Han längtar bort så mycket från verkligheten att när han slutligen hamnar i en annan dimension så tror han att det bara är en dröm. Han får reda att han tillsammans med över hundra tonåringar ska göra ett inträdesprov till magikerskolan Brakeville. Quentin har alltid varit bra på att plugga men provet liknade inget annat han hade sett tidigare. Som tur är visar det sig att han har fallenhet för magi och blir antagen. Quentin tror knappt att det är sant, men snart visar det sig att magi är mycket verkligt, och att det även är farligt.

Tycke:
Fia fick mig att bli intresserad av den här boken när hon beskrev den som en blandning mellan Harry Potter och Narnia. Nu efter att ha läst den kan jag inte annat än att instämma, det är dock en mycket mörkare version än vad jag hade väntat mig.

Det märks tydligt att Magikerna är en vuxenbok. Det är svordomar, sex, alkohol och svek. Karaktärerna är olyckliga allihopa och man (eller i alla fall jag) blir deppig genom att läsa boken. Med tanke på att 90% av alla böcker jag läser är ungdomsböcker så har jag förmodligen blivit alldeles för van vid kärlek och vänskap som överlever döden. I Magikerna är detta en bristvara och samtidigt som det är en frisk fläkt så tycker jag att karaktärerna är så elaka mot varandra. Det är ständigt konflikter mellan Quentin och hans vänner och ibland så förstår jag inte ens om de är vänner eller fiender. Det känns som att de grälar hela tiden och det är alltid någon som hatar någon. Hur står man ut med en sådan vänskapskrets egentligen? Det är ju värre än relationerna  i Gossip Girl!

När vi kommer till handlingen så tyckte jag att början av boken var helt fantastiskt. Att få följa med Quentin när han upptäcker en ny värld och vara med honom när han gör inträdesprovet är en upplevelse som jag kommer att minnas en lång tid framöver. Mittendelen är en aning seg men den kom igång sen vid slutet då den blev riktigt spännande igen. Hade verkligen inte väntat mig att berättelsen skulle utvecklas på det sättet. Gillar hela konceptet och jag tycker att Grossman har gjort ett väldigt bra jobb med att bygga upp både spänningen och stämningen.

På det hela taget så känns berättelsen abstrakt och drömlik. Istället för att sugas in i berättelsen och känna mig som Quentin så förblev jag en betraktare. Det påminner om andra berättelser men ändå liknar det inget annat som jag har läst förut. En mycket märklig känsla det där. Jag gillar ju när författaren får mig att känna att huvudrollen är min bästa kompis eller rent av mig själv. Här kände jag ett stort avstånd till Quentin trots att jag var i hans tankar men det var ändå helt okej.

Magikerna är utan tvekan den mest unika boken jag har läst på länge. Även om jag inte älskar den lika fullt ut som många andra gör så tycker jag definitivt att det är en mycket läsvärd bok. Språket, handlingen och karaktärerna tillsammans gör det verkligen till en annorlunda läsupplevelse. Är du trött på böcker med stereotypiska karaktärer och förutsägbara handlingar så kan jag rekommendera att du spana in den här.

Edit (2012-04-14)
När jag skrev recensionen hade jag precis läst ut boken, nu nästan en månad senare tänker jag fortfarande ibland på Quentin och hans olycklighet. Tycker verkligen att författaren har gestaltat hans drömmar och känslor bra.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Woah, hade inte alls räknat med att de skulle åka till Fillory. Trots att jag visste att fanns andra världar så tänkte jag att Fillory var ett sagoland som inte fanns på riktigt. Blev verkligen superöverraskad när de reste dit i slutet.

• Gillar verkligen hela tanken med att Quentin är så olycklig. Han drömmer jämt bort om en plats där han är lycklig men även när han når dit så upptäcker han att han fortfarande är olycklig. Först Brakeville och sen Fillory, så himla tragiskt. Detta fick mig att tänka på att man är bara så lycklig som man tillåter sig själv vara. Istället för att längta efter något omöjligt (fast i Quentins fall blev det möjligt) så kan uppskatta det som man redan har istället.

 

Koncept: +1
Oförutsägbarhet: +0,5
Handling: +0,5
Minnesvärd: +0,5

Mest intressanta karaktär: Eliot
Bästa scen eller del: Spoiler [När de kom till Fillory]
Minnesvärt citat:
”Förr brukade man kunna säga ’vän’ på alviska och då blev man insläppt”, sa Josh. ”Nuförtiden har alldeles för många läst Tolkienböckerna.”

Rekommenderar för:
Ni som vill ha en unik läsupplevelse och inte har något emot bitvis sega partier.

Rekommenderar inte för:
Gillar du inte deppiga karaktärer så bör du inte plocka upp den här.

Betyg: 7,5/10

Andra delar i serien:
1. Magikerna (eng. The Magicians)
2. The Magician King

 

 

 

Mera Engelsfors

Kan den här möjligen vara den första svenska ”mellanboken”?

Titel: Berättelser från Engelsfors
Författare: Sara Bergmark Elfgren & Mats Strandberg
Illustratör: Kim W Andersson, Lina Neidestam och Karl Johnsson
Serie: Engelsforstrilogin #2.5
Sidantal: 112
Utgivningsår: 2013

Omdöme:
Eftersom det är en novellsamling samt seriealbum så skippar jag handlingsdelen.

Engelsforstrilogin är min personliga favorit när det kommer till svenska ungdomsbokserier och när jag fick veta att författarna kommer att ge ut en ”mellanbok” i form av ett seriealbum så blev jag såklart lockad. Tycker att idén är helt genialt. Mellanböcker är ju ett vanligt förekommande fenomen inom YA-världen, men en mellanbok som seriealbum har jag aldrig hört talats om tidigare.

Boken innehåller 8 tecknade noveller om olika karaktärer i Engelsforstrilogin. Att det är tre olika illustratörer märks tydligt. Samma karaktär kan se helt annorlunda ut mellan de olika novellerna. Detta är dock inget som jag fann störande, snarare tvärtom, tyckte att det var superkul att se de olika tolkningarna av karaktärerna!

Seriealbumet är bara på 112 sidor men eftersom en bild säger tusen ord och det är hur många bilder som helst så känns det som att man fick en mycket närmare bild av (bi)karkatärerna och deras förhållande med andra. Dessutom är det superlyxigt att alla sidor är i färg, inget svartvitt här inte.

Min favorit av novellerna är nog Frestelsen. Jag gillar utseendet på karaktärerna och det är den enda novellen där Viktor är med. Lina har även den tecknarstilen som jag gillar mest.

Om du tänker läsa det här seriealbumet så bör du ha läst både Cirkeln och Eld först, för ett par av novellerna innehåller MAJOR SPOILERS!

Det är svårt att skriva en recension om seriealbumet utan att spoila alltför mycket så jag nöjer mig här. Jag gillar den väldigt mycket och gillar ni Engelsforstrilogin så är det här seriealbumet ett solklart måste. Längtar halvt ihjäl mig till sista delen Nyckeln som kommer ut i höst!

Betyg: 7/10

Andra delar i serien:
1. Cirkeln
2. Eld
3. Nyckeln

Extraböcker:
2.5. Berättelser från Engelsfors

Sen vill jag bara stoppa in fotot jag tog med Engelsforsgänget när de var i Malmö

 

Vad väljer du: att bli kvävd eller att bli förgiftad?

En studie i gifter och överlevnad.

Titel: Giftet (eng. Poison Study)
Författare: Maria V. Snyder
Serie: Study #1
Sidantal: 368
Utgivningsår: 2013 (original 2004)

Handling:
Yelena är dömd till hängning för att ha mördat sonen till generalen Brazell. Men strax innan hon skulle dödas får hon ett val, hennes liv i utbyte mot att hon blir befälhavarens provsmakare. Lättad över att inte behöva dö går hon med på avtalet och blir tränad till att känna igen olika sorters gifter av Valek. Yelenas nya liv är dock ingen dans på rosor, förutom att hon har ett dödligt gift i sig och Brazell vill se henne död så får hon ännu fler fiender utan att själv veta varför. Hur länge kommer Yelena att överleva tills hon stupar för fiendens hand eller dör av förgiftad mat?

 

Omdöme:
Maria V. Snyder är en författare jag har varit supernyfiken på och när jag fick förfrågan om jag ville recensera några böcker av Harlequin Ab Nordic Group så var jag inte sen med att fråga efter den här titeln. Det visade sig vara helt rätt gjort för jag gillar boken väldigt mycket.

Så himla kul att läsa en fantasybok, och nu menar jag inte paranormal romance eller nutidsböcker som innehåller övernaturliga varelser. Nej, här har vi en påhittad värld med en påhittad historia och magi och intriger. Har verkligen saknat det, läser alldeles för få episka fantasyromaner nu för tiden. Gillar både karaktärerna och världen som Snyder har byggt upp.

När det kommer till karaktärer så gillar jag hur sniken och grym Valek är. Han är så målfokuserad och bryr sig inte om att han offrar flera människoliv på vägen. Älskar hur stark Yelena är och jag beundrar henne verkligen. Dock så är jag ganska skeptisk mot att hon lyckades lära sig så mycket om att smaka av gifter på 2 veckor. Dessutom är hon både smart, värsta atletisk och spoiler [senare även grym på att slåss samt tydligen en väldigt mäktig magiker också]. Hon är liksom för bra för att vara sann. Detsamma gäller Valek. Jag gillade dem i början men efter ett tag så verkar de så perfekta och oövervinnerliga så de kändes inte trovärdiga längre.

Både takten och handlingen tycker jag är bra, boken är intressant rakt igenom och jag läste ut den på två dagar. Gillade händelseutvecklingen och uppskattar väldigt mycket att karaktärernas relationer byggs långsamt upp istället för pang på som det brukar vara i så många andra ungdomsböcker. Från början var jag ovan vid att översättaren använde talstreck istället för citattecken för att markera dialoger men det vande man sig vid ganska snabbt och i slutet tyckte jag att det fungerade väldigt bra.

Vill ni ha en stark kvinnlig huvudperson i en medeltida fantasymiljö så rekommenderar jag verkligen Giftet. Andra boken Magin har redan kommit ut och den vill jag definitivt läsa.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Va? Är befälhavaren en man som tror att han är en kvinna som i sin tur vill vara en man? Eller har hon genomgått ett könsbyte? Fattade inte det där riktigt… men jag gillar att han/hon inte är korrupt och uppmuntrar kvinnor till att bli krigare.

 

Karaktärer: +0,5
Handling: +0,5
Spänning: +0,5
Miljö: +0,5
Berättarröst: +0,5

Mest intressanta karaktär: Valek
Bästa scen eller del: Har inte riktigt någon favoritscen, men jag gillar de delar då Yelena inte var rädd för Valek längre och de var så dryga mot varandra.

Betyg: 7,5/10

Andra delar av serien
1. Giftet (Poison Study)
2. Magin (Magic Study)
3. Fire Study
4. Titel ej bestämd
5. Titel ej bestämd
6. Titel ej bestämd

 

 

Mini-rec: Våren och sommaren innan jag föll sönder

Titel: The Spring Before I Met You
Författare: Sarah Rees Brennan
Serie: The Lynburn Legacy #0.25
Sidantal: 15
Utgivningsår: 2012

Omdöme:
Med tanke på att jag älskade Unspoken och gav den toppbetyg så ville jag givetvis läsa allt som har med den serien att göra. Den här korta novellen fanns gratis att läsa så passade jag givetvis på att läsa den med. Den här handlar om en skolkurator som får ta hand om Jared. Hela novellen är bara på 15 sidor men den är riktigt bra. Fick reda på flera saker som jag faktiskt inte hade uppfattat när jag läste Unspoken. Åhh, blev även påmind om hur mycket Jared tyckte om Kami, hon var ju den enda ljuspunkten i hans liv och då visste han inte ens om att hon existerade. Blev tårögd bara genom att tänka på deras relation.

Den här novellen kan man läsa innan man har läst den riktiga boken för den innehåller inga viktiga spoilers. Vet dock inte om man kommer att tycka om den så mycket när man inte har läst Unspoken.

Novellen hittade jag här.

Betyg: 7/10

Andra delar i serien:
0,25. The Spring Before I Met You
0,5. The Summer Before I Met You
1. Unspoken
2. Untold

______________________________________________________________________________________

Titel: The Summer Before I Met You
Författare: Sarah Rees Brennan
Serie: The Lynburn Legacy #0.5
Sidantal: 15
Utgivningsår: 2012

Omdöme:
Ännu en gratis novell som utspelar sig före händelserna i Unspoken och den här gången handlar den om Kami. Den här berättas av Lizas (en kvinna som jobbar på campingen) och handlar om hur Kami och Angela hjälper till på en sommarcamping. Måste tyvärr säga att den inte alls är lika bra som Jareds novell. Det som gjorde Kami till en av mina favoritkaraktärer är ju just hennes humoristiska och knäppa berättarröst, i den här så läser man allting från Lizaz perspektiv och hon är inte alls lika rolig. Händelserna gick även väldigt snabbt framåt och det var knappt att jag hängde med. Har man inte läst Unspoken så lär man ha problem med att förstå vissa saker. Så jag rekommenderar att ni läser den riktiga boken innan ni ger er på den här novellen (ifall ni nu vill göra det, man missar inte så mycket ändå).

Novellen hittade jag här.

Betyg: 4,5/10

Andra delar i serien:
Se ovan.

______________________________________________________________________________________

Titel: Falla sönder
Författare: Tahereh Mafi
Serie: Shatter Me  #1.5
Sidantal: 95
Utgivningsår: 2012

Omdöme:
OMG, Warner, Warner, Warner. Kan inte få nog av honom! Han är min favoritkaraktär i den här serien och efter den här boken så älskar jag bara honom ännu mer. På 95 sidor får man tillgång till vår unga ledares innersta tankar. Man får veta varför han är så besatt av Juliette samt glimtar från hans barndom. Han tvingas vara grym men innerst inne så lider han av sina handlingar. Aww, tycker så synd om honom.

Är väldigt glad över att jag fick den här som recensionsexemplar för vad jag vet så finns den bara i ett begränsat antal (som tryckt upplaga alltså). Det sägs dock att den kommer att ges ut som e-bok på svenska så ni behöver inte vara oroliga över att ni inte kan läsa boken. Är ni minsta nyfiken på Warner så tycker jag att ni ska plocka upp den här boken för jag njöt av varenda sida!

Betyg: 8/10

Andra delar i serien:
1. Rör mig inte! (eng. Shatter Me)
1.5. Falla sönder (eng. Destroy Me)
2. Rädda mig inte! (eng. Unravel Me)
3. Titel ej bestämd

 

En bok som passar mig perfekt

Årets första fullpottare!

Titel: Unspoken
Författare: Sarah Rees Brennan
Serie: The Lynburn Legacy #1
Sidantal: 370
Utgivningsår: 2012

Handling;
Kami är den konstiga flickan som ständigt pratar med sin låtsasvän Jared i huvudet. Folk tror att hon är galen och ibland så tror hon det också. När familjen Lynburn, stadens grundare, flyttar tillbaka blir det mycket prat och rykten. Kami som är envis och nyfiken av naturen försöker ta reda på mer om dem för att kunna skriva om det i skoltidningen men hon märker snart att stadsborna inte gärna talar om familjen Lynburn. Strax efteråt hittar Kami ett skjul med mördade djur i skogen och ryktena börjar gå igen. Var det familjen Lynburn som låg bakom? Kami får snart stifta bekantskap med de två killarna i familjen, Ash och Jared…

 

Omdöme:
Jag har i skrivandets stund precis läst ut boken är fortfarande helt överväldigad av den så varning för en ganska flummig recension.

Karaktärerna är bara så himla underbara. De är överdrivna och udda, och det är därför jag älskar dem så fullkomligt. Varenda en av dem har en egenskap som gör dem oförglömlig, till och med birollerna. Brennan har tagit dem stereotypiska karaktärerna och gjort något nytt med dem. Vi har huvudrollen Kami som är den ensamma tjejen i skolan för att hon är så konstig så att ingen annan än bästisen Angela vill vara med henne. Givetvis ska bästisen även vara skolans snyggaste tjej. Låter som en kliché eller hur? Men det är här som Brennan kommer in och strör sin magi. Angela är hiskeligt lat och är otrevligt mot alla killar som försöker närma sig henne. Kami i sin tur är smart, envis och inte alls svartsjuk på Angela. Sen har vi även Holly som inte är blyg med att använda sin kropp för att få sin vilja igenom. Ash som är prinslik och beskyddande. Och sist men inte minst har vi Jared, åh underbara Jared, bad boy med attityd men ändå maktlös när det kommer till Kami.

Alla karaktärer är som sagt typiska men författaren har överdrivit dem så mycket att de känns unika, fräscha och minst sagt hysteriskt roliga. Humorn i den här boken passar mig som handen i handsken. Jag skojar inte när jag säger att vartenda kapitel i boken fick mig att brista ut i skratt minst en gång. Spänningen är konstant och jag var aldrig riktigt säker på vem som var skyldig förrän vid slutet.

Relationen mellan Kami och Jared tycker jag är en av de mest intressanta och finaste jag har stött på i bokväg. Deras band mellan varandra är så mycket mer än kärlek, det är snarare ett behov och en naturlig del av dem. De har känt varandra sedan de var barn har pratat med varandra hela livet utan att veta att den andra existerade på riktigt. De är varandras styrkor och svaghet. Kamis känslor för Jared tycker jag också gestaltades väldigt bra, att det både är tryggt och skrämmande att någon annan har tillgång till dina känslor och tankar.

Om jag nu ska ta upp något negativt med boken så är det väl trovärdigheten. Karaktärerna beter sig verkligen inte som normala människor skulle göra och jag kan tänka mig att man kan störa sig på det. Jag själv brukar ju vara känsligt för sånt men här är det en del av charmen så mig gjorde det inget. Man måste ha en viss typ av humor för att uppskatta skämten i boken och har ni inte det så lär ni nog uppfatta berättelsen som löjlig och barnslig. En annan sak är att berättarrösten hoppade över till Jareds PoV ibland. Först tyckte jag att det kändes konstigt men efter ett tag så insåg jag ju att Kami faktiskt kan läsa Jareds tankar, så egentligen så var man väl fortfarande kvar i hennes perspektiv fast man fick berättelsen berättad genom Jared. Haha, låter förvirrande jag vet men om ni läser boken så vet ni vad jag menar.

Och slutet, ahh, det höll på att döda mig. Känns som att någon tog en bit av mitt hjärta och krossade den. Brennan, du är så grym. Hur ska jag stå ut med att vänta tills slutet av augusti innan nästa bok kommer?!!

Okej, den här recensionen riskerar att bli hur lång som helst men jag tror att ni har fattat att jag fullkomligt älskar den här boken. Vet ni hur många böcker som fick fullpott av mig förra gången? En. En enda bok fick 10 stjärnor av mig och den boken blev även den bästa boken jag läste år 2012. Möjligen så är jag i skrivandet stund så förtrollad av boken att jag inte kan tänka klart. Möjligen så kommer jag om ett par dagar känna att den borde ha fått ett lägre betyg. Men just nu i detta ögonblick förtjänar boken alla sina 10 stjärnor.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Jag praktiskt taget skrek nej när Kami tog bort banden mellan henne och Jared. Och sista scenen med Jared krossade mitt hjärta. Grät igenom hela den. Personligen så tror jag (och hoppas) att Jared bara är så taskig för att han är så ledsen över deras band är borta samt att han är arg på Kami som dödade den. Håller tummarna för dem i nästa bok.

• Gillade Ash faktiskt bättre i slutet än i början. Han var så tråkig och perfekt när han introducerades, uppfriskande vändning med att han också var maktgalen och medskyldig till brotten.

• Blev förvånad över att Angela var lesbisk. Nu när man tänker efter så var det ju en del hintar om det men jag kunde inte alls förutspå det.

 

Karaktärer: +1
Dialoger: +0,5
Berättarröst:+0,5
Handling: +1
Humor: +1
Spänning: +1

Mest intressanta karaktär: Lika mellan Kami och Jared
Bästa scen eller del: Slutet
Minnesvärt citat: Finns alldeles för många av dem men den här tyckte jag var väldigt kul (när Kami och Jared skulle förklara för de andra varför Jared var halvnaken när han räddade henne)

Jared had his back to the wall, which Kami thought was a reflex when he was uncomfortable. She wanted to shield him. “He was doing some—Zen jogging,” she claimed.
Jared flicked her an incredulous glance. “Yes,” he said slowly. “Zen jogging. I wasn’t wearing that many clothes because—that’s part of the process. You’re meant to commune with the elements. Normally, I wouldn’t have worn my jeans, but I put them on because I know the English are a modest people.”

Rekommenderar för:
Ni som gillar humor, överdrivna karaktärer, mysterier och spänning.

Rekommenderar inte för:
Ni som vill ha utdragna kärlekstriangel, logiska beteenden och riktiga slut.

Betyg: 10/10

Andra böcker i serien
1. Unspoken
2. Untold

 

Blodig magi

Glöm trollstavarna, här är det blod som gäller!

Titel: Blodsmagi (eng. Blood Magic)
Författare: Tessa Gratton
Serie: The Blood Journals #1
Sidantal: 381
Utgivningsår: 2013 (original 2011)

Handling:
Allting förändrades för Silla den dagen hon kom hem och hittade sina föräldrar i en blodpöl. Vad än polisen säger så vägrar hon tror på att hennes pappa har skjutit mamman och sedan begått självmord. En tid efter föräldrarnas död får hon hem ett paket som en trollformelsbok, skriven av hennes far. Nyfiken testar hon dem och till hennes chock så fungerar dem.

Nicholas hatar sin styvmor och vill gärna glömma bort sin förflutna med en galen mamma som lärde honom blodsmagi. När familjen flyttar in i morfars hus bredvid kyrkogården kommer han i kontakt med Silla och även med magin på nytt.

Det hela började med oskyldiga experiment, men sedan blev det blodigt allvar.

Omdöme:
Den här boken har jag velat läsa väldigt länge och när jag såg att den skulle komma ut på svenska blev jag riktigt glad. Med tanke på att jag själv har skrivit en urban fantasy där magisystemet baseras på blod så är jag väldigt nyfiken på hur Tessa Grattons värld ser ut.

Är du rädd för blod så är den här boken inget för dig. Det är mycket vissa knivar, djupa snittar och blod som tränger ut ur sår bland sidorna. Jag med min morbida fascination tycker att det känns både kusligt och lockande på samma gång. Boken får mig att rysa med en skräckblandad förtjusning och det är inte ofta böcker lyckas göra det.

Både Silla och Nicolas är mörka karaktärer och det är egentligen inte så konstigt att de attraheras av varandra. Det är inte insta-love tack och lov men deras relation gick väl ändå lite för snabbt framåt för min smak. Relationen mellan Silla och hennes bror tycker jag nästan är mer intressant för den känns mycket mer naturlig.

Stämningen är väldigt mörkt och det här är ingen bok man läser för att bli glad. Silla och Nicolas är väldigt deppiga bägge två och jag har fullt förståelse för varför de känner sig som de gör. Dock så var de en aning för deprimerade vilket gör att jag inte kan älska dem totalt.

Först så förstod jag inte alls vad Josephines dagboks hade med handlingen att göra och tyckte nästan att de var lite störande när dök upp lite då och då. Men allt eftersom berättelsen skred framåt så blev de mer och mer intressanta och i slutet tyckte jag att de band ihop berättelsen väldigt bra. Litegrann som Jellicoe Road om ni har läst den boken.

Magisystemet som jag var mest nyfiken på kändes lite ofullbordat. Personligen så gillar jag när det finns tydliga regler för hur det fungerar och här skrapade man bara på ytan. Förhoppningsvis så kanske man får reda på mer i nästa bok.

Jag var rädd att boken skulle sluta i en jobbig cliffhanger men som tur var så gör den inte det. Är väldigt nyfiken på vad nästa bok ska handla om och jag hoppas att B. Wahlstöms kommer att ge ut den på svenska också.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Haha, jag trodde också att det var Lillith som var den skyldiga först! Men sen när de började misstänka henne så fattade man att det inte kunde vara hon för karaktärerna kan ju inte ha rätt på en gång J

 

Karaktärer: +0,5
Berättarröst: +0,5
Koncept/stämning: +0,5

Mest intressanta karaktär: Philip
Bästa scen eller del: Spoiler [Roberts/Philips dagbok]
Minnesvärt citat: ”Min styvmor skulle dö om hon kom in här. Får jag bjuda hit henne?”

Rekommenderar för:
Gillar ni kusliga berättelser och blod är den här perfekt för er.

Rekommenderar inte för:
Ni som inte tycker om att läsa om blod och skärsår.

Betyg: 6,5/10

Andra böcker i serien:
1. Blodsmagi (eng. Blood Magic)
2. The Blood Keeper

 

Slutet av de mörkaste krafterna

Kommer Chloe någonsin att finna en trygg plats igen?

Titel: The Reckoning
Författare: Kelley Armstrong
Serie: The Darkest Powers #3
Sidantal: 391
Utgivningsår: 2010

(obs, spoilers från tidgare böcker kan förekomma i handlingen)

Handling:
Chloe och hennes kompisar har hittat en fristad hos Andrew, en medlem av en order som försöker hålla balansen i den övernaturliga världen. Säkerheten varar dock inte länge, i huset finns kraftfulla spöken som gärna vill utnyttja Chloes förmågor och dessutom är fortfarande Lyle House efter dem. Att Andres kollegor inte litar på dem är också ett annat problem. Och nu ska vi inte ens börja prata om känslorna som Chloe börjar få för en viss varulv.

 

Omdöme
Den här boken läste jag direkt efter att jag hade läst den föregående boken i serien och nu blev jag påmind om varför jag brukar undvika att läsa böcker i samma serie i sträck efter varandra, speciellt om jag gillade den tidigare boken. Förväntningarna var skyhöga och The Reckoning klarade tyvärr inte av att möta dem helt och hållet.

I förra recensionen sa jag att jag tyckte att Chloe var alldeles för godhjärtad och förlät folk för lätt. I den här var hon tvärtom. Tyckte att det var löjligt att hon blev så sur på Derek för att han påpekade hennes brister. Visst, han kanske var lite hård men jag instämde i det han sa. Speciellt en scen fick mig att bli riktigt sur på henne, vilken kan ni läsa i spoilersektionen.

Karaktärsmässigt så sjönk den hos mig, mest för att Chloe var så taktlös och hade så lite kontroll över sina krafter. När det gäller handlingen så tyckte jag inte heller att den kunde mäta sig med de tidigare böckerna i serien. Både The Summoning och The Awakening mindes jag som spännande men här tyckte jag inte det hände särskilt mycket. Det var inte förrän i slutet som all action kom och sen var det över innan jag ens hann riktigt förstå vad det var som hade hänt.

Det här är den avslutande delen i serien och jag är väldigt förvånad över hur många trådar det är som lämnas lösa. Det finns ju fler frågor än svar! Som tur var finns det en uppföljningsserie men jag har för mig att den ska handla om andra karaktärer. Jag hoppas innerligt att man kommer att stöta på Chloe och gänget och får reda på en del av svaren till frågorna. Vilka saker jag undrar över ser ni också i spoilersektionen.

Oj, nu har det blivit en väldigt negativ recension och det är orättvist eftersom jag faktiskt tyckte att boken var rätt så bra. Chloes berättarröst är fortfarande helt suverän och jag älskar den spirande romansen mellan henne och Derek. Dessutom så gillar jag verkligen att Derek inte är den där stereotypiska och snygga killhuvudrollen.

The Darkest Powers är en serie som många älskar och jag kunde nästan sälla mig till den skaran. Både första och andra boken gillar jag väldigt mycket men tycker inte att den tredje boken är på samma nivå. Att läsa uppföljningsserien är något jag absolut kommer att göra då jag redan har beställt hem den första boken i den. Håller tummarna för att den kommer att bli en ny favorit.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Blev irriterad på Chloe när Derek kom till henne när han höll på att förvandlas och hon bara låg där och surade och ville inte hjälpa honom. Hon visste ju hur mycket han behövde hennes hjälp. Tyckte att det var riktigt omoget av henne att sura då när det var en sådan allvarlig situation.

• What’s up med hela demonbiten? Är de cameo från hennes andra serier? Trodde att något skulle hända med demonen som hjälpte Chloe men så träffade de på hennes boss och sen så nämndes de inte mer. Skumt!

• Kommer Liz att gå vidare och slippa vara spöke? Varför ändrar halsbandet färg? Vad hände egentligen med Chloes mamma? Vad hände med Rae? Kommer Chloe och gänget någonsin att hitta en plats där de inte är jagade? Vad hände med Royces spöke? Så många frågor och inga svar…  

 

Berättarröst: +1
Handling: +0.5
Lösa trådar: -0,5

Mest intressanta karaktär: Demi-demonen…  i alla fall det lilla som den var med.
Bästa scen eller del: Spoiler [När Derek förvandlades]
Minnesvärt citat:
(Chloe) “He was trying to tell me something.”
Derek snorted. ‘Aren’t they all? Must be a rule in the ghost handbook—if in danger of evaporating, make sure you’re in the middle of a dire pronouncement.”

Betyg: 6/10

Andra böcker i serien:
1. The Summoning
2. The Awakening
3. The Reckoning

 

 

När två onda systrar vill utnyttja en

… så kanske man kommer undan genom att inte ha några magiska krafter. 

Titel: Spellbound
Författare: Rachel Hawkins
Serie: Hex Hall #3
Sidantal: 327
Utgivningsår: 2012

(Obs, handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Den övernaturliga delen av vår värld är i kaos. Rykten går om att häxjägare har gått samman och dödat rådsmedlemmarna men Sophie och hennes vänner vet sanningen. Det är häxsystrarna Casnoff som ligger bakom dåden för att de vill ha en anledning för att kunna fortsätta förvandla folk till demoner. De måste stoppas men vad ska man göra när alla andra tror på dem?

Men Sophie är inte den som ger sig i första taget. Med eller utan sina demoniska krafter ska hon sätt stopp för systrarnas onda planer.

Omdöme:
Antingen så har Hawkins språk förbättrats eller så är det jag som har lärt mig att ignorera de små logiska luckorna i berättelsen för jag tycker att böckerna i Hex Hall-serien blir bara bättre och bättre!

Hela handlingen gick i superhög fart. Det blev inte tråkig en enda sekund och det var oerhört svårt att slita ifrån sig boken. Man tänker hela tiden att man ”bara” ska läsa ett kapitel till och vips så har en halvtimme gått. När det var cirka 50 sidor kvar av boken så började en ny tråd och jag var helt säker på att jag hade fått fel information för Hex Hall kunde inte vara en trilogi. Det fanns ingen chans att Hawkins skulle hinna avsluta berättelsen på de få kvarstående sidorna. Men på något magiskt sätt så fick författaren ihop slutet ändå, mycket imponerande.

Sophies berättarröst och dialogerna i allmänhet är så underbart sarkastiska att man inte kan låta bli att le åt dem. Om Cassandra Clare och Rachel Hawkins någonsin skulle skriva ihop så vill jag gärna se Sophie och Jace i samma bok. Åh, de kommer att döda motståndarna med bara dialoger

Det enda negativa boken jag har att säga är att allt är för glatt och fluffigt, vilket också var min kritik mot de tidigare böckerna i serien. Även under sorgliga scener så kände man inte särskilt mycket, möjligen så undrade man om det hela var ett skämt och tänkte att allt skulle lösa sig ändå.

Kort sagt, Hex Hall är en serie som jag vet många älskar från första boken. Jag tycker att serien blir bättre för varje bok och det är riktigt synd att den är slut nu. Dock så kommer Hawkins ut med en ny bok, Rebel Belle, nästa år och den kommer jag absolut att läsa.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Blev lite misstänksamt på Cal när de var i underjorden för att han var den enda som inte såg syner som var direkt kopplade till honom. Tänkte att han på något sätt var med i synerna ändå och hade någon mörk hemlighet.
  
• Blev förvånad över att Cal dog, men superfint att han kom tillbaka som spöke. Men han och Elodie? Nääääääh!

Handling: +0,5
Berättarröst: +1
Karaktärer: +0,5
Takt: +0,5
Spänning: +0,5
Dialoger: +0,5

Mest intressanta karaktär: Elodie
Bästa scen eller del: Spoiler [När Cal kom tillbaka som spöke och helade marken]
Minnesvärd citat: (Sophie) ”Right, so no plans at all, then?”
Jenna frowned. ”Other than rocking in the fetal position for a while?”
“Yeah, I was thinking about taking one of those showers where you huddle in the corner fully clothed and cry,” Archer offered.

Betyg: 8,5/10

Andra böcker i serien:
1. Hex Hall
2. Raising Demons (alt. Demon Glass)
3. Spellbound

Andra versioner av omslaget