Forever är här

Slutet på en underbar kärlekssaga är nått. 

Titel: Forever
Serie: The Wolves of Mercy Falls
Författare: Maggie Stiefvater
Sidantal: 489
Utgivningsår: 2011

(Obs! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Sam och Grace är åtskiljda igen, denna gång med Grace som varg. Dag ut och dag in väntar Sam på att sin flickvän ska komma tillbaka, och hela tiden håller han sina känslor inom sig. Cole försöker komma på ett botmedel genom att använda sig själv som försökskanin. Men hur länge dröjer det innan han gör ett misstag och dödar sig själv? Under tiden jobbar Isabels papper hårt med att få igenom sitt förslag – att döda alla vargar i Mercy Falls.

 

Omdöme:
Förra boken Feber (eng. Linger) slutade med så många frågor så mina förväntningar var skyhöga när jag öppnade upp Forever. Efter att ha läst ett 50-tals sidor ville jag börja gråta, inte av själva handlingen utan snarare av bristen utav den. Visst är det trevligt att besöka gänget i Mercy Falls men allting stod bara still och jag bara önskade att vi kunde hitta på något tillsammans. En skrämmande tanke ekade i mitt huvud, “Åh nej, jag gillar inte boken.” Jag är glad över att jag inte gav upp, för efter cirka 150 sidor började saker och ting hända.

Cole blev min hjälte denna gång. Jag gillade inte honom särskilt mycket i tvåan men han har utvecklats mycket. Sams brist på handling gör honom nästan till en bifigur i denna. Jag vet att Grace alltid har haft den ledande rollen i förhållandet men det är först i denna bok jag inser hur passiv Sam är utan sin flickvän.Han har alltid varit min favoritkaraktär men i denna hamnar han på tredjeplats, med Cole och Grace före honom.

Det enda negativa jag har att säga om den, förutom en seg början, är att under en ganska viktig scen så betedde sig både Grace och Sam lite OOC (out of character). Jag vill inte spoila men jag är 100% säker på att ingen människa i deras situation skulle ha gjort så. Deras handlingar fick mig faktiskt att ifrågasätta deras känslor för varandra. Kärleken mellan dem känns inte lika stark som i de föregående böckerna.

Språket är vackert. Stiefvater skriver väldigt poetisk och är väldigt duktig på att måla upp en känslosam stämning. Mina ögon var konstant fuktiga under de sista 100 sidorna. Jag grät för att det var sorgligt, för att det var känslosamt och jag grät för att Grace och Sam inte gjorde det. Jag har visserligen lätt för att gråta till böcker och filmer men det var länge sen en bok har fått mig att gråta så mycket.

Mercy Falls kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag brukar nästan aldrig beskriva en berättelse som vacker men det är vad den är. Den är smärtsam, sårbar, och bara hjärtskärande vacker. Jag tackar Stiefvater för denna underbara serie och hoppas att hon når nya höjder med sin kommande bok – The Scorpio Races.

Berättarröst (PoV): +1
Karaktärer: +1
Språk: +1
Medryckande: +1
Seg början: -0,5

Betyg: 8,5/10

Andra delar i serien:
1. Frost (eng. Shiver)
2. Linger (sv. Feber)
3. Forever (sv. För evigt)

Andra versioner av omslaget. 

 

Kärlek som känns

Detta är en saga om en pojke som var en varg och en flicka som håller på att bli en.

 

Titel: Linger (sv. Feber)
Serie: The Wolves of Mercy Falls 2
Författare: Maggie Stiefvater
Sidantal: 416

(Obs! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Sam förvandlas inte längre till en varg av kyla, men innerst inne är han osäker på om han verkligen har blivit botad. Graces föräldrar tycker inte om deras relation och det blir inte bättre av att Grace börjar insjukna i en mystisk sjukdom. Isabel är numera Graces vän och attraheras av Cole, en av de nya vargarna. Cole vill inget annat än att glömma sitt förflutna och kämpar för att stanna i vargform.

 

Omdöme:
Föregångaren Frost (eng. Shiver) är en av de bästa karaktärsdrivna böckerna jag har läst och Linger visar sig inte vara sämre. Det finns varken spännande äventyr eller lömska intriger, utan bara sympatiska huvudroller och relationer som känns äkta. Sam var redan min favorit i första boken och med Linger har han klättrat ännu högre upp på min lista över favoritkaraktärer. Han är som en liten hundvalp som inte riktigt vågar ta steget ut till verkligheten, men samtidigt vill beskydda allt som är viktigt för honom. Kärleken mellan honom och Grace känns äkta, speciellt gillar jag scenen när Grace ger honom en present och Sam var orolig över att han inte skulle tycka om det. Han är så gullig att det inte är sant.

Att Stiefvater lade till två extra PoV tycker jag är okej. Isabel och Cole har så pass stora roller i berättelsen att deras röster behövs lyfta fram. Något jag är imponerad av är att alla fyra huvudroller har distinkta röster, även om man inte läser namnet så vet man ändå efter några rader i vems huvud man befinner sig.
Språket är vackert, normalt brukar jag inte bry mig om språket men jag måste säga att Stiefvater är väldigt poetisk. Nu kommer jag inte på något exempel men jag gillar hennes sätt att använda metaforer.

Något jag inte fann trovärdigt är Graces föräldrar. I första boken brydde de sig inte om henne och tyckte om Sam, men i denna bok är de överbeskyddande och vill inte att de ska umgås, snacka om helomvändning. Försök till förklaringar ges men dem köper jag inte riktigt. Föräldrarna kändes bara som ett billigt trick till att skapa mer konflikt.

Den tredje och sista boken ”Forever” ska komma ut sommar i år och den står redan på min ”att läsa”-lista. Det är rätt fantastiskt att en bok som har så lite handling kan vara så lockande.

Betyg: 8/10

Andra delar i serien:
1. Frost (eng. Shiver)
2. Linger (sv. Feber)
3. Forever (sv. För evigt)

 

Jacob får konkurrens som populärast varulv

Först vampyrer och sen änglar, nu har jag kommit till varulvromanser.

 

Titel: Frost (eng. Shiver)
Serie: The Wolves of Mercy Falls 1
Författare: Maggie Stiefvater
Sidantal: 283

Handling:
När Grace var liten blev hon attackerad av en vargflock men hon minns att hon blev räddad av en varg. Nu när hon är 17 år betraktar hon fortfarande vargarna i skogen med en djup fascination. Sam, vargen som räddade Grace, tänker på henne varje dag och önskar att de kan vara tillsammans. En dag möts de igen som människor, och det blir början på en gripande kärlekssaga.

 

 

Omdöme:
Paranormal romance är en het genre inom ungdomslitteratur. Söt, normal tjej möter snygg, mystisk kille, tjej förälskar sig i killen, antingen före eller efter hon får veta hans mörka hemlighet. Frost skiljer sig från övriga böcker inom samma genre genom att låta huvudpersonerna vara förälskade i varandra direkt från början, Grace har dessutom redan en bra bild om vad Sam är. Jag tycker om att Stiefvater skippade ”åh,herre gud, min pojkvän är inte mänsklig”-scenerna.

Frost är nästan en helt renodlad karaktärbaserad-berättelse, och fantastisk nog så lyckades Sam och Grace lyfta upp hela berättelsen. I många andra liknande böcker har författaren åtminstone haft en lagom spännande handling för att hålla kvar läsarens intresse ifall karaktärerna inte skulle räcka till, t.ex. ”Hush, hush” hade mysteriet med mannen i skidmasken, ”Mer än ögat ser” hade vinterdrottningen och Keenans plan, ”Twilight” hade konflikter med andra vampyrer. Frost förlitar sig endast på karaktärerna och lyckas med det, väldigt imponerande.

Romansen mellan Grace och Sam är så vacker, man läser ur bådas PoV och förstår vad de känner för varandra. Sam påminner mig om en gullig nallebjörn, jag trodde att han skulle vara en alfahane men istället är han så mjuk och sårbar. I många fall är Grace mycket starkare än Sam, det är hon som tröstar och säger åt honom att vara stark. Deras kärlek känns äkta till skillnad från många andra ”paranormal romance”-böcker där huvudrollerna blir kära i varandra alldeles för fort.

Frost är en väldigt bra karaktärbaserad romansbok, förmodligen en av de bästa jag har läst. Om det hade funnits lite mer handling skulle den antagligen har blivit ännu bättre.

Betyg: 8,5/10

Andra delar i serien:
1. Frost (eng. Shiver)
2. Linger (sv. Feber)
3. Forever (sv. För evigt)