RSS

Månadens bok – Mitt perfekta liv av Sarah Dessen

31 Aug

Så var det dags för en omgång av Månadens bok. Detta är en utförlig recension som kan innehålla spoilers så läs på egen risk. Delta gärna i diskussionen om du har läst boken.

Titel: The Truth About Forever (sv. Mitt perfekta liv)
Författare: Sarah Dessen
Sidantal: 374
Utgivningsår: 2004

Handling:
Macys liv kretsar runt att hålla sin perfekta pojkvän Jason nöjd och behålla sin plats vid hans sida. När han åker iväg över sommaren får hon äran att ta över hans jobb i biblioteket. De andra sommarjobbarna ser ner på henne och hon vantrivs. Ett mail där hon både råka klaga på sitt jobb och förklara sin kärlek får Jason att lägga deras förhållande på is. Utan pojkvän och med ett sugigt jobb gör något Macy något som förvånar henne själv, hon tar ett nytt jobb hos den lokala cateringfirman. Det kaotiska gänget där är raka motsatsen av hennes lugna liv, galna Kristy och snygga Wes blir hennes vänner och Macy lär sig långsamt att hon inte behöver vara perfekt.

 

Karaktärerna:
Detta är min andra bok av Sarah Dessen och jag älskar hennes karaktärer. De är roliga, djupa, trovärdiga och helt enkelt levande. Även om man inte direkt gillar mamman så förstår man henne och i mitt fall tycker jag synd om henne. Macy är en väldigt sympatisk karaktär och hennes karaktärsutveckling är en fröjd att följa.

Det är många relationer som gestaltas och favoritparet är Macy och Wes. Sanningsleken är briljant, man får lära känna karaktärer samtidigt som det förstärker bandet mellan dem. Älskar vänskapen som utvecklades mellan dem och hur den växte till något djupare. Faktum är att jag älskar kemin mellan alla karaktärerna. Speciellt Macy och Jason är intressant, jag ville att Jason skulle få en liten större roll för han är en udda karaktär. Jag gillar även relationen mellan Macy och hennes familj samt Wes och Bert.

Wes är den perfekta killen, olagligt snygg, konstärligt lagd, ansvarsfull och bryr sig dessutom mer om insidan än utsidan. Bad boys får mig att vilja krossa deras hjärtan medan good boys krossar mitt. Även om jag stod på Macys sida hela tiden så kan jag inte låta bli att känna mig lite avundsjuk.

Och Jason! Är det inte samma Jason som i ”Mycker mer än så”? Som jag skrattade när jag kom på det, tyckte väl att han kändes bekant. Haha, om Dessen någonsin ger ut en bok om Jason kommer jag att stå i kö för att köpa den.

Det enda jag inte gillar är när Macy drog sina egna slutsatser och ljög för Wes. Så irriterande. Jag störde mig också på att hon inte gjorde slut med Jason, vid det här laget borde hon ha fattat att hon inte älskar honom. Bara att hon faktiskt funderade på att bli hans flickvän igen är ju skrattretande.

Berättarröst:
Macys röst är trovärdig och jag kände med henne i större delen av boken. Jag tror att många kan känna igen sig i hennes situation på ett eller annat sätt. Vem har inte försökt leva upp till förväntningar fast man egentligen inte vill eller kan?

Världen:
Tja… eftersom historien inte sker i någon påhittad värld så skriver jag lite om miljön istället. Av någon anledning så ser jag en massa sommarkvällar framför mig när jag läser boken. Antagligen så beror det på att cateringen sker vid kvällarna. Jag fick mer sommarkänsla av ”Mycker mer än så” men den här har en härlig somrig stämning också.

Handlingen:
Det är svårt att sammanfatta för boken handlar om så mycket. Hur ett barn hanterar bortgången av en kär far. Hur en flickvän formar sitt liv efter sin pojkvän. Hur en dotter försöker riva ner muren mellan sig själv och mamman. Hur en tonåring finner sin egen väg i livet. Det handlar om att växa upp och att våga ta chanser. Detta är en bok som får en att tänka efter och uppskatta det du har omkring dig.

Takten:
Lagom takt skulle jag säga, varken för snabb eller för sakta. Den blir varken tråkig eller superspännande. Önskar dock att den är lite längre, jag vill veta vad som händer med Jason haha.

Inledning:
Boken lyckades fånga mig efter två sidor vilket tyder på att den har en bra inledning. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som är bra men Macys fängslande röst är en av de bidragande faktorerna.

Upplösning:
Som tidigare nämnt så tycker jag att boken slutar för snabbt. Jag vill gärna ha mer information om vad som händer. Slutet är jag nöjd med men jag vill ha mer.

Titel och omslag:
Sött och sommaraktigt. Både den engelska och den svenska titeln är bra och passar bokens innehåll trots att de är så olika.

Sammanfattning:
Det här är en av de bästa ”vardags”-ungdomsböcker jag har läst. Den tar upp vanliga problem och som tjej är det lätt att känns igen sig i Macys roll. Karaktärerna är underbara och har ni inte läst Sarah Dessen tidigare så har ni verkligen missat något.

Egna spekulationer: 
Vet inte om det hör hemma i recensionen men jag skriver det ändå. Ni som har läst flera Sarah Dessen-böcker, är alla böcker likadana? Jag har som sagt bara läst Mycket mer än så och denna. Och jag tycker att handlingarna är i stort sett identiska. Känns som att Dessen har en färdig mall hon använder.

Karaktärer: +1
Handling: +1
Berättarröst: +1
Språk: +1

Betyg: 9/10

Andra versioner av omslaget

Advertisements
 

Tags: , , , ,

18 responses to “Månadens bok – Mitt perfekta liv av Sarah Dessen

  1. Sara

    August 31, 2011 at 19:57

    Du har fått Liebster Blog Award av mig 🙂

     
  2. naba

    August 31, 2011 at 20:22

    Ja, tror jag. Jag håller på att läsa this lullaby och nästan likadan.
    Jag undrar i mycket mer än så när kommer Jason in ?för jag läste den förra sommar och kommer inte ihåg 😦
    Jag älskar Sarah dessen böcker men undrar lite efter kanske femte boken kommer jag att bli uttråkad…
    Men just älskar jag dem och mycket mer än så är min favorit hittills

     
    • boktycke

      August 31, 2011 at 20:28

      Jason är ju killen som nobbar Auden på skoldansen, 2ggr! Han är inte med så mycket så det är inte konstigt att du inte kommer ihåg honom. Jag läste böckerna med 1 veckas mellanrum och det slog mig inte att det var samma Jason förrän efter halva boken 🙂

       
  3. Blodpuddingen

    August 31, 2011 at 20:29

    Jodå, du har rätt, det är samma Jason som i “Along for the ride”! Sarah Dessen har nästan alltid olika kopplingar mellan sina böcker, vilket gör att man ofta känner igen sig. Bland annat så är Macy och Wes med lite i “Just Listen”. Det är det som är så härligt med Dessens böcker, för man får ändå träffa hennes karaktärer igen och se lite hur det har gått för dom. Så även om boken är slut så lever dom vidare i nästa.
    “The truth about forever” utspelar ju sig i Lakeview och det är Dessens påhittade stad som hennes flesta böcker utspelar sig i (därför känner man ofta igen namnen på affärer och skolor när man läser hennes andra böcker) och “Along for the ride” utspelar sig i strandstaden Colby (också påhittad) som hennes tidigare bok “Keeping the moon” också gör.

    Och nu till din sista fråga…
    Ja, tyvärr så är hennes böcker rätt lika varandra. I alla fall dom bästa. Men i mitt fall gör det inte så mycket, för dom är så bra ändå. Dock tror jag nog att “Along for the ride” och “The truth about forever” som du har läst är dom två böckerna som är mest lika varandra. Macy och Auden är ganska lika, perfektionister och dessutom så har båda varit tillsammans med Jason (eller, Auden var ju nära i alla fall).
    Hennes två första böcker skiljer sig lite mer från dom andra, men jag har inte fastnat lika mycket för dom som hennes senaste. Hennes nyaste bok har jag dock inte läst än, så där vet jag inte hur den håller sig till någon mall eller inte. Men “This lullaby”, “The truth about forever”, “Just Listen” och “Along for the ride” tycker jag är hennes bästa böcker, trots vissa likheter.

     
    • boktycke

      August 31, 2011 at 20:53

      Haha, vad kul att hon har med gamla karaktärer i andra böcker. Och att hon använder samma miljö gör ju så att man känner igen sig och allting blir så mycket trovärdigare.

      Tycker ju att båda böckerna är jättebra trots likheter. Det är ju karaktärerna och utvecklingen jag gillar. Men det är lite tråkigt när man vet att ca 30-40 sidor innan slutet kommer huvudrollen att klanta till det och blir ovän med killen. Sen kommer hon att inse sitt misstag och förklara sin kärlek för killen. Jag tyckte att det var lite jobbigt i TTAF när det hände i stort sett identiska saker som i AFTR. I båda så får ju tjejen syn på killen tillsammans med sitt ex och hon drar egna slutsatser. Min första tanke var: “Neeej, inte igen!”

      Oj, nu måste jag skaffa Just Listen och This lullaby också. Har What happened to goodbye hemma som jag ska läsa snart.

       
  4. smartasanna

    August 31, 2011 at 21:41

    Alltså känner så här. Sara Dessen är som Meg Cabot lite för mig faktiskt. Fast Cabot är roligare ;D Gillade Mitt perfekta liv, störde mig så jävla mycket på hennes morsa att jag fick fysiskt ont i huvudet. Hade spänt mig så jävla mycket genom hela boken. Dock tycker jag inte att det är ett litterärt mästerverk precis. Grejen som jag drar mellan Cabot och Dessen är att det är böcker som man kan läsa då man vill ha något lätt att läsa. Där man inte behöver anstränga sig så mycket. En bra bok att läsa emellan två engelska böcker som exempel ;b

     
    • boktycke

      September 1, 2011 at 09:29

      Haha, morsan är rätt jobbig jo. Har inte läst så mycket Meg Cabot och det jag har läst har jag inte blivit särskilt imponerad av. Sarah Dessen tycker jag skriver på att lättsamt sätt och hon har en förmåga att göra vardagliga problem intressanta.

       
      • smartasanna

        September 1, 2011 at 11:10

        jo det har hon. hon går ju in i det psykologiska. Men man borde läsa fler böcker av henne eller? Är väldigt osäkert.. xD

         
      • boktycke

        September 1, 2011 at 20:45

        Ah, jag fastnade för Dessens stil iaf, måste kolla om hennes nyaste bok är i exakt samma stil som de två jag redan har läst.

         
  5. Tova

    August 31, 2011 at 21:42

    Din blogg äger! Kolla gärna min bokblogg: http://www.bokugglan.blogspot.com 😀

     
  6. Frida

    September 1, 2011 at 20:37

    SVAR: Ja, jag tror ändå att det blir någon fortsättning av läsning av serien 🙂

     
  7. Fia Filur

    October 7, 2011 at 22:08

    Först blev jag lite besviken. Boken är bara FÖR MYCKET. För mycket information. Det finns absolut ingenting att läsa mellan raderna, utan allt skrivs ut, staplas, sida upp och sida ner. Detaljer, minnen, känslor, allting bara väller ut och dränker mig och jag känner att jag liksom inte kommer framåt. Samma scener står och stampar på samma ställen utan att det direkt händer något. Jag vill bara ana och sen vill jag vidare för att finna det jag anade på ett ställe längre fram. Men sen tycker jag faktiskt att det blir bättre. Vet inte om jag vänjer mig eller om jag bara är ovan för att det var längesen jag läste, eller om karaktärerna övertygar tillräckligt mycket, men mitten av boken gillar jag riktigt mycket. Mot slutet tycker jag dock att det blir lite överdrivet igen och det känns så utstuderat att det blir jobbigt. För jag vet ju att det kommer att sluta helt perfekt trots att hela boken går ut på att inte vara perfekt, men perfekt blir det ju ändå, annat kan man väl inte säga?

    Styrkorna är absolut karaktärerna, relationerna och budskapet, tycker verkligen att det funkar. Samtidigt känner jag att det nästan går till överdrift. Jason känns för mig helt overklig, finns det verkligen såna människor? Jag menar, jag är noggrann och besatt av listor, men han är bara så mycket mer.

    Mammans sätt kan jag förstå, men jag har väldigt svårt för den där nolltoleransen dvs föräldrar som ”förbjuder” sina barn att göra saker/träffa vänner. Jag förstår inte det, varken tanken bakom eller varför det skulle funka. Är det bara jag som tycker att frihet under ansvar funkar? Jag kanske är för gammal, men jag blir bara irriterad när jag läser om hur Macys mamma dikterar regler och hur Macy finner sig i det, trots att hon inte har gjort något fel. Om Macy verkligen har förändrats, borde hon verkligen bara godta det då?

    Och med tanke på det så undrar jag om inte Macy går tillbaka ett steg i utvecklingen i slutet? Hennes karaktärsutveckling är jättebra, men upplever att hon själv känner att hon förändrats mer än vad hon faktiskt gör. För hon stannar kvar på bibblan hur länge som helst och hon överväger att ta tillbaka Jason igen. Hon bara faller tillbaka till det gamla vanliga. Jag tycker att hela boken känns som ett steg fram och två bak, för varje nytt moment så är det så himla segt.

    En grej som jag hatälskar är att allting är så himla förutsägbart. Man kan i stort sett räkna ut exakt hur en scen kommer att vara och vad de kommer att säga. Alltifrån när den där tjejen på festen kommer fram och avslöjar Macys förflutna för de andra, till tillfället när det är uppenbart att Wes ska göra slut med sin flickvän, allt är väntat, men det både funkar och inte funkar tycker jag. Det är tråkigt för att man kan räkna ut hela boken, men det är roligt för när det väl händer är det så bra. Men jag vet inte om jag har lust att läsa det gång på gång på gång, om nu alla Dessen-böckerna är likadana. En bok kan väl vara okej, men om varenda en är förutsägbar så tröttnar jag nog. Tycker det är roligt att få gissa lite!

    Håller med om att slutet kom lite hastigt, känns inte som att allt reddes ut. Jason blev hängande i luften och den där presenten från pappan tyckte jag blev sådär. Hängde inte med riktigt. Var det bara att han köpt en sån där skulptur från Wes för att ge henne?

    Sammantaget en väldigt trevlig bok att slöläsa, men jag läser faktiskt hellre en svensk vardaglig ungdomsbok om jag måste välja.

     
  8. Fia Filur

    October 7, 2011 at 22:23

    En grej till: Är det verkligen trovärdigt att Macy sjutton år har varit tillsammans med Jason i ett och ett halvt år utan att, jag vet inte, inte ens hånglat med honom???

    Och på tal om action, en kyss på sista sidan? Jag hade nog förväntat mig mer underliggande spänning (älskar ju det) och lite mer action mellan Macy och Wes. Sanningsleken var kul och vänskapen som växte fram var fin, men ändå, lite tamt och ljummet tycker jag.

     
  9. Anna - Boktycke

    October 8, 2011 at 10:34

    Oj, jag upplevde inte alls att det var för mycket information.

    Haha, Jason är ju helt underbar! Jag kan absolut tänka mig att sådana människor finns. Han är ju ännu roligare om man har läst “Mycket mer än så” också. Angående hånglandet så köper jag det också. Jason verkar inte ha se Macy som en flickvän, han verka ju mest gilla henne som kompis uppfattar jag det som. Sen kanske han har henne för att han tycker synd om henne samt det håller andra tjejer borta. För honom är ju kunskapen viktigast, allt annat är second place.

    Jag förstår mamman, hon är en kontrollfreak och måste ha kontroll över sitt liv. Så hon flippar ut när Macy inte längre gör som hon vill. Och Macy har ju blivit uppvuxen genom att lyda andra, först mamman och sen Jason, och till och med syrran som ville hålla sina nattliga utflykter hemliga. Sen tycker jag som du att Macy verkar tycka att hon har gått för långt i slutet så hon backar i utvecklingen. Och eftersom hon trodde att hon hade förlorat Wes så ville hon bara glömma honom och gå tillbaka till det trygga förflutna.

    Ja! Böckerna är så himla förutsägbara, man vet ju att tjejen kommer att få killen. Men just i Dessens fall tycker jag inte att det gör så mycket. Karaktärerna är så sympatiska att jag inte vill något annat än ett gott slut för dem.

    Alla Dessen-böcker är ju så himla oskyldiga, inget hångel (iaf inga djupgående beskrivningar) och absolut inget sex. Huvudpersonerna blir inte ens tända. Men det jag verkligen gillar är att alla hennes relationer börjar med vänskap, och det tycker jag är så fint. Mycket bättre än de böcker där huvudrollerna blir kära i varandra på direkten.

     
  10. Fia Filur

    October 8, 2011 at 17:17

    Det är främst första kapitlet jag irriterar mig på angående infon, tycker att det blir för mycket på en gång. Direkt när Macy och Jason går igenom hans packningslista förstår jag ju vad för slags person han är, men ändå måste det göras en förklaring om hur bäst och perfekt Jason är och hur de träffades och varför hon tycker om honom. Sen fortsätter det med alla detaljer kring hur pappan dog och om det där företaget som skickar reklamprylar, samt hur hela familjen reagerade på pappans död osv. Jag antar att det skulle planteras tidigt att hon fortfarande väntade på den där födelsedagspresenten, men jag blev alldeles matt av all info. Det fanns ju ingenting att vänta på, ingenting att lista ut senare. Jag hade gärna funderat en stund på varför hon var ihop med Jason och hur pappan dog och hur Macy och familjen reagerade, men det är ju redan avslöjat. Det är lite som att man får alla kort i kortleken så man kan man lägga ut dem själv, istället för att författaren ger mig ett kort i taget.

    Men angående den där födelsedagspresenten, är det inte väldigt underligt att hon får den så långt efter pappans död? Det verkade ju som att Wes gjort såna skulpturer länge? Det måste ju varit över ett och ett halvt år sen pappan dog.

    Jag tycker att Macys och Jasons förhållande hade varit mer trovärdigt om de varit yngre. På ett sätt kan jag förstå varför de håller sig på sin kant, men de är ändå människor, inga robotar! Tycker att de borde ha några slags känslor eller hormoner i kroppen. Jaja, Jason är målinriktad och fokuserad, men det finns väl flera sätt? Jag menar om jag hade varit Macy så hade jag plockat fram en mattebok eller nåt och börjat räkna upp tal och rätt som det är kanske Jason blir jättetänd 🙂 skoja bara …

    Men en grej till, får verkligen Wes och Bert, två tonåringar bo helt själva i ett hus utan någon vuxen? Räcker det typ att mostern bor jämte?

     
  11. Anna - Boktycke

    October 8, 2011 at 21:50

    Ah jo, sant, nu när du nämner det så kommer jag också ihåg att jag reagerade på infodumpen i början. Fast jag tycker just bitarna om Jason var okej, trots att han inte var med i handlingen så hade han ändå en stor del i Macys liv, detsamma med pappan. Man förstod ju att det var med hans död som hela familjen förändrades och Macy skyller lite på sig själv. Jag tyckte dock inte att det var så farligt, finns ju värre böcker så att säga 🙂

    Eh… ärligt talat så kommer jag inte ens ihåg presenten. Hade hon inte en som hon inte hade öppnat utan gömt i garderoben (eller något)? Och det var väl den som var födelsedagspresenten? Eller har jag fel?

    Hahah, Jason verkar inte vara den typen som blir tänd överhuvudtaget :p Sen är ju Macy inte den som tar initiativ heller utan lyder bara order. Åh, jag gillar verkligen slutet där hon sprang/flög efter Wes.

    Japp, jag tror faktiskt att det är helt lagligt att de bor själva så länge lägenheten står på någon vuxens namn. Hade en kompis i gymnasiet som bodde själv, och då var hon ju bara 16 år.

     
  12. Fia Filur

    October 8, 2011 at 22:46

    Hm, nu blev jag också lite osäker på den där presenten och minns inte trots att jag precis läst. Men jag fattade det som att presenten kom nån gång i mitten och att hon ställde undan den och väntade med att öppna den. Det var därför jag tyckte det dröjde länge eftersom pappan dog långt tidigare innan boken började. Allt kring den var lite otydligt om man jämför med resten.

    Men det är ju det som jag upplever är väldigt icke tonårsaktigt, att Jason inte verkar ha några romantiska eller köttsliga känslor alls! Man undrar ju vad han går igång på egentligen. Får hoppas Dessen skriver en bok om enbart honom så att man kan få reda på det! Det känns liksom som att Jason och Macy har gått runt som två nickedockor i flera år och typ inte gjort något som de velat utan bara sånt de de borde göra “för att” liksom. Tycker det är sorgligt att slösa bort livet på det sättet, med att göra sånt man inte helhjärtat känner för. Därför har jag också lite svårt för att förstå mamman i vissa lägen. Hur kan man vilja att ens dotter bara går runt och gör det hon förväntas göra fastän det känns som värsta misären. Man brukar vilja att ens barn ska ha det så bra som möjligt. Hur kan man ungdå att se att hon inte är lycklig? Syrran fattade det ju långt innan.

     
    • Anna - Boktycke

      October 9, 2011 at 11:07

      Jadu, som sagt så kommer jag inte ihåg heller. Fick hon verkligen presenten i mitten av boken? Var det inte bara en flashback? Uh… dåligt minne.

      Mamman blir väl så sårad av pappans bortgång så att hon blev en robot och stängde av alla känslor. Och Macy i brist på annat gjorde likadant. Det vet ju liksom inte längre hur de ska hantera känslor. Det är så jag uppfattar det iaf. Och morsan är väl rädd att Macy också ska lämna henne om dottern börjar känna igen. Det har ju syrran redan gjort.

      Jag vill läsa en bok med Jason som huvudperson. Vill gärna att han ska bli kär och få sitt hjärta krossat, inte mer än rätt åt honom med tanke på vad han har gjort mot både Macy och Auden (i mycket mer än så). :p Jag tror faktiskt att Jason valde Macy eftersom hon är så lätt att forma, hade Jason varit passionerad skulle Macy antagligen har blivit det också. Mer än en flickvän så känns det mer som att hon bara är hans sidekick som lyder honom.

       

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: