RSS

Indian på halvtid

06 Dec

En berättelse om att aldrig ge upp hoppet

Titel: Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian (eng. The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian)
Författare: Sherman Alexie
Sidantal: 238
Utgivningsår: 2008 (original 2007)

Handling:
Den unga indianen Junior är en överlevare. Sedan födseln har han kämpat mot hjärnskador, infektioner, fattigdom och mobbning från de andra indianerna. Junior är småväxt men smart och så himla trött på det hopplösa livet i reservatet att han bestämmer sig för att göra något drastiskt, han ska gå i en vit skola. Föräldrarna stödjer honom men de är även de enda i reservatet som gör det. Alla andra indianer ser Junior som en förrädare och även hans enda och bästa vän Rowdy bryter kontakten med honom. Hälften röd och hälften vit kämpar Junior med att inte ge upp hoppet om framtiden.

 

 
Omdöme:
Minns ni den där listan över 100 moderna ungdomstitlar som jag postade för ett par månader sen? Den här boken plockade jag upp bara för att den är med på listan.

Jag förväntade mig inte särskilt mycket av boken, indianhistorier är inte riktigt min grej och dessutom är omslaget rätt fult. Men ojoj, vilken överraskning jag fick.

Junior är en hjälte, han har fått utstå så mycket hemskheter i sitt liv men ändå vägrar han att ge upp. Hans liv är tragisk men hans berättarröst är så lättsam och humoristisk så man inte kan låta bli att skratta. Mer än en gång kom jag att tänka tanken: ”Oj, jag borde inte skratta, det här är ju hemskt, men det är så himla roligt”.

Jag vet att en del personer tycker att boken är sorglig men jag kan hålla med om att i sista scenen blev jag lite tårögd. Men förövrigt tycker jag att boken är ljus och rolig. Det är hemska saker som händer men allting filteras genom Juniors röst och jag uppfattar inte dem som särskilt allvarliga.

Junior älskar att rita så boken är full av tecknade bilder. De höjer stämningen och jag gillar dem verkligen. En bild säger mer än tusen ord 🙂

Jag vet inte hur mycket sanning det finns i boken men nu ser jag på indianer med ett nytt ljus. Är det verkligen så hemskt i reservaten och stämmer det att de flesta blir alkoholister? Bakom den ljusa framsidan märks det att boken har ett tydligt budskap om hur illa indianerna har det.

Det här är en bok som får dig att heja på och önska huvudrollen all framgång i världen. Jag gillar den väldigt mycket. Rekommenderas till såväl vuxen som ung.

Karaktärer: +0,5
Berättarröst: +1
Budskap: +0,5
Handling: +0,5
Illustrationer: +0,5

Betyg: 8/10

 

Tags: , ,

8 responses to “Indian på halvtid

  1. Fia Filur

    December 6, 2011 at 19:56

    Synd att omslaget är totalt avskräckande! Även titeln bidrar till att jag aldrig skulle ha klickat mig till baksidestexten eller ha vänt på boken om jag sett den. Så fördomsfull är jag … Men kul att man kan ha fel och att boken var bra! 🙂

     
    • Anna - Boktycke

      December 6, 2011 at 20:00

      Skulle aldrig ha plockat upp den om inte det var för att jag tänker läsa alla titlar på den listan. Omslaget är ju verkligen ingen höjdare, men den kanske är lockande för 9-10 åringar?

       
      • Fia Filur

        December 6, 2011 at 21:35

        Precis min tanke, trodde att det var en barnbok. Men jag hade nog ändå inte köpt den till mina barn.

        Ganska kul ämne egentligen, vilka böcker är för fula för att köpas? Kommer genast att tänka på Erebos som jag är sugen på att läsa, men inte alls sugen på att köpa pga omslaget.

         
      • Anna - Boktycke

        December 7, 2011 at 19:54

        Haha, håller med. Man har ju inte oändligt med plats i bokhyllan så man vill ju ha snygga böcker. Nåt som är väldigt underskattad är snygga bokryggar, det är ju det man ser när man har böckerna i hyllan! Tycker att det är viktigt med snygga bokryggar också!

         
  2. smartasanna

    December 7, 2011 at 00:38

    Har försökt läsa dem här boken i flera år. Tog tag i det för några veckor sedan. Varför har jag inte läst den tidigare. Så sjukt jävla bra bok 🙂

    Nämner i min egen recension http://smartasanna.wordpress.com/2011/10/19/indianer-de-ar-ju-inte-fortrycka/ att det sorgligaste var på thanksgiving. När han frågar sin pappa varför de egentligen firar det Och då säger hans pappa: Vi firar att de inte dödade oss allihopa 😥

     
    • Anna - Boktycke

      December 7, 2011 at 15:21

      Jag tyckte den sorgligaste scenen var slutscenen med Junior och Rodney, deras vänskap är så fin!

       
  3. Lisa

    December 7, 2011 at 11:17

    Jag hade inte heller några höga förväntningar när jag började läsa den här boken, men jag fullkomligt älskade den! 😀

     
    • Anna - Boktycke

      December 7, 2011 at 19:53

      Ahh, det är helt underbart när det blir så! Oftast så är det ju tyvärr åt andra hållet.

       

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: