Vem kan man lita på när man inte ens kan lita på sig själv?

Är man samma person utan sina minnen?

Titel: False Memory
Författare: Dan Krokos
Serie: False Memory #1
Sidantal: 336
Utgivningsår: 2012

Handling:
Miranda vaknar upp i ett köpcentrum utan några minnen om hur hon har hamnat där. Hon minns knappt något annat än sitt namn och när hon ber en konstapel om hjälp så tror han inte på henne. Värken i hennes huvud växer och innan hon vet ordet av får folk i hennes omgivning panik och Miranda vet att hon är orsaken till det. Mitt i förvirringen träffar hon på Peter, en kille i hennes ålder som inte påverkas av paniken och som verkar känna henne. Hon får snart veta att hon är med i ett experiment och har tappat minnet på grund av utebliven medicinering. Men kan Miranda verkligen lita på honom när hon inte ens vet vem hon själv är?

 

Tycke:
Här har vi en bok med så mycket spänning och action att det ryker om det. Gillar verkligen att man kastas in i handlingen direkt och att man bit för bit upptäcker sanningen tillsammans med huvudrollen. Det tog mig inte många sittningar att läsa klart boken för när man väl hade börjat så var det svårt att sluta.

Det finns gott om tvister och överraskningsmoment i den här boken och det blir aldrig någonsin tråkigt. Karaktärerna är kämpar allihopa och vet hur man klarar sig i en fight oavsett om de har tappat minnet eller ej. Jag gillar också att alla har samma ”övernaturliga” förmåga så att den inte följer det välanvända X-Men-stuket.

Om jag ska säga något negativt om boken så är det väl att karaktärerna aldrig grep mig. Jag tycker att de är helt okej men saknar det lilla extra som får mitt hjärta att banka för dem. Jag vet inte om det beror Mirandas minnesförlust för trots att hennes berättarröst är bra så kändes det aldrig riktigt som att jag kände henne. Dessutom är triangeldramat, eller egentligen kvadratdramat, helt onödigt. Romans i all ära men någon gång så vill jag gärna läsa en bok där ett gäng killar och tjejer kan växa upp tillsammans utan att alla ska vara öppet eller hemligt förälskade i varandra.

På det hela taget en mycket spännande bok med många tvister och karaktärer som kan slåss. Jag kommer absolut att plocka upp fortsättningen när den kommer ut.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Titeln är ganska avslöjande. Efter halva boken började jag fundera på varför den hette “False Memory” och inte “Lost Memory”, började där misstänka att Miranda hade falska minnen. Trodde dock inte att hon var en klon utan bara att de hade ersatt hennes minnen.

• Vilka superkroppar har inte gänget? Mirande kan alltså hoppa runt, klättra och slåss som en ninja efter att ha blivit knivhuggen…

• Fattar inte varför alpha-gänget inte bestämde sig för hemliga lösenord för att identifiera varandra när de visste att beta-gänget var kloner av dem. Det borde ju vara det naturliga att göra. Haha, undrar vad beta-gänget tänkte när alpha-gänget kysste varandra mitt framför näsan på dem?

 

Spänning: +1
Handling: +0,5
Berättarröst: +0,5

Mest intressanta karaktär: Miranda
Bästa scen eller del: Spoiler [När man fick reda på att Miranda hade falska minnen]
Minnesvärt citat: If you love someone, the idea is respect them enough to trust them. Not to take away their freedom.

Andra verk som jag kom att tänka på:
Bourne Identity (filmen) – Huvudpersonen vaknar upp utan minnen och upptäcker att hen är en supersoldat.

Rekommenderar för:
Vill du ha något spännande och actionfullt så lär du gilla den här boken.

Rekommenderar inte för:
Om du inte tycker om huvudroller med minnesförlust och organisationer som föder upp supersoldater så kan du skippa den här.

Betyg: 7/10

Andra böcker i serien:
1. False Memory
2. False Sight