RSS

Author Archives: Anna - Boktycke

About Anna - Boktycke

En aspirerande författare som älskar ungdomsböcker.

Goodreads choice award får mig att inse att jag inte längre har koll

Årets upplaga av Goodreads choice award är i full gång. Enkelt förklarat så är det en “tävling” där goodreadsmedlemmarna kan rösta fram årets bästa/populäraste böcker inom olika genrer. I år är det 10 års jubileum och man kan även rösta fram deceniets populäraste bok.

Jag har i vanliga fall ganska bra koll inom genrerna YA Fiction och YA Fantasy och brukar ha läst majoriteten av de nominerade, men i år är det annorlunda…

Här är de nominerade inom YA Fantasy.

Här är de nominerade inom YA Fiction.

Av de nominerade så har jag endast läst 3 inom YA Fantasy och 0(!) inom YA Fiction. Det är ju egentligen inte så konstigt för min lästid har gått ner rejält sen jag fick Dante. Förr läste jag 200 böcker om året, nu är jag glad om jag hinner med 50. Dessurom är ju flera av böckerna delar av serier jag inte har påbörjat än, och det tar ju sin lilla tid att komma ikapp.

Nåja, man kan ju inte ha koll på allt. I vilket fall så är Goodreads choice award ett väldigt bra sätt att få nya boktips. Jag planerar att läsa åtminstone hälften av de nominerade böckerna inom YA Fiction och YA fantasy, men det blir under nästa år 🙂

Advertisements
 
1 Comment

Posted by on November 14, 2018 in Blandat

 

Tahereh Mafi – Restore Me

Mera Juliette och Warner!

Titel: Restore Me
Författare: Tahereh Mafi
Serie: Shatter Me #4
Sidantal: 435
Utgivningsår: 2018

Baksidetexten:

(OBS! Handlingen innehåller spoilers för de tidigare böckerna i serien.)

Juliette Ferrars thought she’d won. She took over Sector 45, was named the new Supreme Commander, and now has Warner by her side. But she’s still the girl with the ability to kill with a single touch—and now she’s got the whole world in the palm of her hand. When tragedy hits, who will she become? Will she be able to control the power she wields and use it for good?

Tycke:
Att fortsätta på redan avslutade serier verkar vara väldigt inne bland YA-författare. Om ni gillar Rör mig inte-trilogin så lär ni väl inte ha missat att Mafi har släppt en fjärde bok som är startskottet för en uppföljande trilogi (yepp, det kommer alltså att bli 6 böcker i serien totalt).

Jag var ju nöjd med originalserien men samtidigt väldigt nyfiken på vad som skulle hända med Juliette och Warner. Det visar sig tyvärr att jag blev en aning besviken.

Om vi först ska ta upp det positiva så är språket minst lika fantastisk och karaktärerna väldigt levande och karismatiska.  Vi får en större bild av den dystopiska framtidsvärlden och det är väldigt intressant. Handlingen är ganska spännande också och boken gick snabbt att läsa.

Så vad är det jag blev besviken på då? Jo, Juliettes och Warners relationsdrama och kommunikationsproblem, herregud, börja prata med varandra istället för att anta en massa saker! Boken kunde ha varit hälften så tjock om de hade gjort det. Sen hade jag väldigt svårt att se Juliette i sin nya roll (vilket iofs hon också har), men jag finner det inte så trovärdigt att hon blir spoiler [den nya ledaren när hon knappt vet hur världen fungerar, och Warner verkar ju inte vilja upplysa henne.]

Slutet av boken var dock riktigt spännande och det gjorde så att jag fick mersmak för serien. Får hoppas att nästa bok släpps snart så att jag kan läsa fortsättningen.

 

Tags: , ,

Nu förstår jag äntligen hypen kring Throne of Glass

När första delen i Throne of Glass kom ut 2012 blev det direkt en hit hos många och det skrevs om den överallt (eller ja, åtminstone bland de bokbloggare jag följde). Jag hakade på trenden, läste den och… blev väldigt besviken (här kan ni läsa min recension om ni är intresserad). Jag tänkte att serien inte var något vidare och förmodligen inget jag kommer att plocka upp igen. Till min förvåning så blev det mer och mer positiva skriverier om den här serien för varje bok som gavs ut. Vad jag vet så var planen från början att den skulle bli en trilogi men den blev så populär att böckernas antal ökade till sju istället, och vi får inte heller glömma den tillhörande prolognovellsamlingen, målarboken samt faktaboken.

Nu i slutet av oktober när den sista boken gavs ut så bestämde jag mig för att ge serien en chans till. Läste andra boken, tyckte att den var bättre än den första, fortfarande ingen höjdare men tillräckligt bra för att jag skulle läsa tredje boken också. Och här vände mitt tycke totalt, tredje boken, speciellt sista halvan, visade sig vara väldigt episkt och superspännande. Nu läser jag den fjärde boken och är helt fast. Äntligen fattar jag varför folk älskar den här serien.

Det finns fortfarande en del saker jag himlar med ögonen åt, t.ex. att i princip alla manliga karaktärer är kära i Celaena och kan dö för henne. De flesta beskrivs också som väldigt vackra/stiliga/söta och det finns i princip ingen viktig karaktär som är ful (om man inte räknar med de onda/monstren). På tal om ondingen så är hen ganska personlighetslös, men jag har förhoppningar på att bok 5-7 ska förändra min bild.

Vad jag dock gillar är att tjejerna i boken är starka och även fast de är utsatta så försöker de göra situationen bättre via list och slughet. Och även fast jag stör mig lite på romanserna så är de faktiskt ganska bra skrivna, speciellt lojalitetsdelen och blodlöftena. Man vet inte riktigt heller vad som kommer att hända och hur relationerna kommer att utvecklas (med lite risk för spoilers, här har karaktärerna redan bytt kärleksintressen flera gånger, och jag har halva serien kvar att läsa).

Min plan är att läsa klart hela serien innan året är slut, men med tanke på hur svårt det är att släppa böckerna så lär det inte vara något större problem.

 
7 Comments

Posted by on November 7, 2018 in Blandat

 

Tags:

Sarah Dessen – Once and for All

Bröllopsfixare som inte tror på kärleken

Titel: Once and for All
Författare: Sarah Dessen
Sidantal: 358
Utgivningsår: 2017

Baksidetexten:
Louna, daughter of famed wedding planner Natalie Barrett, has seen every sort of wedding: on the beach, at historic mansions, in fancy hotels and clubs. Perhaps that’s why she’s cynical about happily-ever-after endings, especially since her own first love ended tragically. When Louna meets charming, happy-go-lucky serial dater Ambrose, she holds him at arm’s length. But Ambrose isn’t about to be discouraged, now that he’s met the one girl he really wants.

 

 

Tycke:
Det var längesen jag läste en Dessen-bok och denna fick mig att inse att jag faktiskt har saknat hennes somriga kärleksromaner. Once and for All är skriven i sann Dessen-anda och påminner ganska mycket om resten av hennes böcker. Förr så störde jag mig lite på att de flesta av hennes böcker är så snarlika, men den här gången kändes det tryggt och hemtrevligt.

Som huvudroll har vi Louna, en cynisk tonåring som hjälper till hos sin mammas (lyxiga) bröllopsfixar-firma. En gång i tiden trodde hon på kärleken men efter att själv har fått sitt hjärta krossat samt sett så många äktenskap falla isär så består nu hennes hjärta av sten. In i bilden kommer den flörtiga rikemanssonen Ambrose som inte verkar ta något seriöst och ska hjälpa firman under sommaren. Ni fattar nog redan hur det kommer att sluta.

Förutom det obligatoriska missförståndsögonblicket precis innan slutet så tycker jag att boken känns fräscht och väldigt somrigt. Det är något magiskt över bröllop och det är rolig mix med Lounas negativa attityd (och resten av hennes medarbetares) sarkastiska kommentarer. Både Ambrose och Louna är sympatiska karaktärer och på det hela var det en väldigt trevlig läsning.

Kort sagt, en mysig bok, precis vad jag väntade mig av Sarah Dessen.

Andra böcker jag har läst av författaren.

 

Tags: , ,

Elin Säfström – Sömnernas sömn

Bland tomtar och troll i Stockholm.

Titel: Sömnernas sömn
Författare: Elin Säfström
Serie: En vägares bekännelser #3
Sidantal: 314
Utgivningsår: 2018

Baksidetexten:
Stockholm är fullproppat med tomtar, troll, älvor och andra väsen, men de flesta människor ser dem inte. Och det är Tildas jobb att se till att det fortsätter så. Men det är inte så lätt, när det är dags för tomteting, och stan svämmar över av berusade tomtar. En morgon hittas flera ihjälbitna getter på Skansen. Både Tilda och de trollfientliga tomtarna är övertygade om att det är ett troll som varit framme. Tomtar och troll ställs mot varandra och konflikten trappas upp, samtidigt som fler döda djur dyker upp, i oväntade konstellationer. Vem är det som dödar djuren och varför?

Tycke:
Som ni kanske vet så gillar jag Säfströms böcker om tonårsväktaren Tilda väldigt mycket. Denna är den tredje och avslutande delen i serien och det känns riktigt tråkigt att inte längre få följa med på nya äventyr. Vill ju ha mer!

Sömnernas sömn når inte riktigt upp till samma nivå som föregående bok (Visheten vaknar) men är ändå väldigt charmig och underhållande. Tildas berättarröst är härlig, liksom alla de övernaturliga varelserna hon tvingas hålla ett öga på. Det är en aning för mycket självömkan och relationsdrama för min del. Slutet är inte lika mäktig som jag hade hoppats på, men det beror nog på att jag tycker att förra boken är så bra.

Som tidigare nämnt, är ni minsta intresserade av urban fantasy som utspelar sig i Sverige så rekommenderar jag denna serie starkt, oavsett om du är ung eller vuxen.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag trodde först att Felicia hade något med sagor-scenariorna att göra eftersom hon gillade sagor så mycket.
  • Kan inte Tilda och Natta bli ihop? Tycker att de är gulliga tillsammans. Och det tog så lång tid för Tilda att fatta att det är hon som ska kyssa Natta.
  • Undrar fortfarande över en hel del, kommer mormor att bli bra igen? Vad händer med det andra medvetandet i Tildas kropp? Loke? Jag gillar honom faktiskt, blir han Tildas bundsförvant? Kommer Vide att fortsätta vara kär i Natta? Ahh, så många frågor!

Andra böcker jag har läst av författaren.

 

Tags: , , ,

Marisha Pessl – Neverworld

När man har oändligt mycket med tid…

Titel: Neverworld
Författare: Marisha Pessl
Sidantal: 272
Utgivningsår: 2018

Baksidetexten:
Beatrice Hartley och hennes fem bästa vänner på Darrow-Harker School var det tuffaste gänget i stan – de vackra, de hippa, de som andra ville vara. Men när Jim, gruppens kreativa geni och Beatrices pojkvän, plötsligt dog förändrades allt.

Ett år efter examen återvänder nu Beatrice för en återförening på Wincroft – den herrgård vid kusten där vännerna tillbringat så många nätter och delat så många tankar, hemligheter, förälskelser och planer – med hopp om att få svar på den fråga som värker i henne: Vad visste egentligen hennes vänner om Jims död.

Kvällen fylls av haltande skämt och obekväm tystnad, och svaret på frågan verkar avlägset. De en gång så nära vännerna är förändrade – splittrade och osäkra. Det är för sent.

Men när natten går mot morgon rasar åskan, och en mystisk man knackar på dörren. En man som berättar något som inte borde vara möjligt.

Tycke:
Neverworld är en bok jag har hört blandade åsikter om så mina förväntningar var inte särskilt höga när jag började läsa den, men wow, så överraskad jag blev.

Hela idén med Neverworld verkar ju fantastisk, eller ja, förutom att man är 80% död. Men tänk att ha oändligt med tid till att läsa, spela, titta på tv-serier och äta (och man blir inte tjock)! I boken gör de destruktiva saker och det har jag full förståelse för, men samtidigt så känner jag att det känns lite överdrivet att de håller på så i flera år(?) innan de börjar göra något vettigt.

Första delen av boken är intressant, men det är inte förrän som de började samarbete som jag blev helt fast. Ju mer man fick reda på omständigheterna kring Jims död desto mer spännande blir mysteriet och det var i stort sett omöjligt att läsa. Jag fastnade också för Brees omtänksamhet och Martas logiska tänkande. Karaktärerna snuddade på gränsen till en aning för stereotypiska men dynamiken mellan dem var bra och på det hela taget är jag väldigt nöjd.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag misstänkte först att det skulle vara en typisk “det visar sig att det är huvudrollen som har dödat sin bästis/kärlek men lider av minnesförlust” och så var det ju nästan. I stort sett så var ju Marta den enda som var oskyldig. 
  • Åh, Marta gillade Bree, det hade jag inte tänkte på så det var en jättebra tvist.
 

Tags: , ,

Jag klarade en Whole30!

 

Det var verkligen längesen! Det har hänt ganska mycket sen sist, bland annat så har jag utmanat mig själv med en Whole30 i hopp om att det ska hjälpa mot mina eksem och konstiga hudutslag som inte ens läkarna riktigt vet vad det är.

Ifall ni inte vet vad Whole30 är så är det en “diet” där man i 30 dagar utesluter all spannmål (adjö mackor och ris), baljväxter (adjö soja och kikärtsgrytor), socker (adjö fika), mjölkprodukter (adjö grädde och ost), alkohol (det enda jag inte saknade alls) samt vissa kemiska tillsatser. Tanken är att man ska bara äta nyttigt och låta tarmen få läka och dämpa inflammationen i kroppen.

Så den 20:e september började jag på min omgång av Whole30 och idag har det gått 31 dagar. Hurra! Jag är inte riktigt helt klar än för nu ska jag köra en återintroduktionsperiod för att se om min kropp reagerar på någon av matgrupperna som jag har uteslutit. Mjölk, gluten och socker har jag ju uteslutit i snart 3 månader så det ska både bli kul och samtidigt lite läskigt att se om jag får någon reaktion.

En av mina nyupptäckta favoriter tack vare Whole30, blomkålsris!

De två och en halv första veckorna var riktigt jobbiga. Jag var energilös, hade ingen aptit och saknade mackor så himla mycket. Jag funderade på att ge upp flera gånger och hade jag inte varit så envis och haft så mycket hudbesvär så skulle jag garanterat ha gett upp för längesen. Sen vid vecka 3 började det vända då min kropp äntligen vande sig vid att hämta energi från kött och grönsaker istället för de snabba kolhydraterna som jag levde på innan. De sista 10 dagarna mådde jag mycket bättre, och jag kan faktiskt förstå att det finns folk som kör den här dieten i 60, 90 eller 120 dagar (jag nöjer mig dock med 30 som planerat).

Resultatet då? Jag gjorde det som sagt främst för min hud och här måste jag säga att jag är besviken. Det har i stort sett inte påverkat något av mina utslag/eksem, om någon förbättring har skett så är det i så fall knappt märkbart. Min acne blev först bättre men unde de sista dagarna så har jag fått nya finnar, så det verkar beror mer på hormoner än mat. Jag vet att just huden kan ta lååååång tid på sig att läka och jag kanske behöver jag köra dieten i ytterligare några månader innan resultatet kommer. Men det får i så fall bli ett framtida projekt för jag är så trött på att äta så restriktivt. Och ska man vara positivt så har ju utslagen inte blivit värre iaf 🙂

Den bästa effekten av Whole30 får jag väl ändå säga är energin och humöret, speciellt sista veckan. Jag har jämn energi över dagen istället för blodsockertoppar/dalar. Från att ha druckit 3 koppar med te/kaffe (med socker och mjölk i) varje arbetsdag så har jag klarat mig på vatten. Att veta att man inte behöver koffein för att orka hela dagen är faktiskt riktigt trevligt. Sen känner jag mig också mycket mer positiv och är för det mesta på gott humör utan någon speciell anledning.

Att äta en “godkänd” frukost på morgonen var en utmaning, man hemmalagad buljongsoppa gick bra att få ner.

Nu följer en två veckors lång återintroduktionsperiod och efter det kan jag äntligen äta mina favoriträtter (om jag inte visar reaktion mot matgrupperna då givetvis). Jag får skriva om det när det är klart. Under tiden dyker det förhoppningsvis upp lite recensioner på bloggen igen.

Här har ni mer information om Whole30 ifall ni är nyfikna. Är det någon av er som har kört Whole30 innan och hur har det varit för er i så fall?

 
2 Comments

Posted by on October 20, 2018 in Blandat