RSS

Category Archives: Aprilynne Pike

En vegetarisk älva

Den mest utvecklade saken på jorden är en växt?

Titel: Wings
Författare: Aprilynne Pike
Serie: Wings #1
Sidantal: 360
Utgivningsår: 2009

Handling:

För 15-åriga adopterade Laurel som har blivit hemskolad i hela sitt liv är det en dramatisk upplevelse att börja i gymnasiet. Hon hatar de trånga korridorer, oväsendet i matsalen och framförallt hatar hon att hon tvingas vara inomhus så ofta. Det enda som gör skolan bättre är David som snällt blir hennes kompis och hjälper henne att vänja sig vid sin nya tillvaro. Snart upptäcker Laurel att hon har en bula på ryggen, en bula som växer och växer tills det en dag försvinner och ersättas av en… blomma. Laurel vågar inte berätta om det för någon förutom David och tillsammans försöker de ta reda på vem… eller vad Laurel egentligen är.

Omdöme:
Wings piggar verkligen upp min bokhylla med sin färgglada och fina bokrygg. Förstår inte riktigt om det är jag som omedvetet bara köper böcker med mörka omslag/bokrygg eller om det faktiskt är så att det ges ut fler mörka böcker än ljusa. Hursomhelst så sticker den verkligen ut bland de mörka böckerna.

Handlingsmässigt så tycker jag att den är intressant men personligen så tycker jag att den är mer middle grade än young adult. Visst, huvudpersonerna går i gymnasiet och är 15 år gamla men relationsmässigt så beter de sig som om de var 10-12. Hur ofta går en populär 15-årig kille fram till en ny tjej i klassen och fråga om han får följa med henne ut och äta lunch på gräsmattan tillsammans. Och han gör det bara för att han är snäll. Efter ett par veckor är de bästa vänner. Allting är så rosa och puttenuttigt och jag tycker att det är en aning för oskyldigt för att höra hemma i YA-världen.

Trovärdigheten hos Laurel när hon upptäcker att hon har en blomma på ryggen är i stort sett lika med noll. Hon berättar inget för sina föräldrar för att hon skäms och är rädd. Hallå? Är det inte normalt att man vänder sig till sina föräldrar som älskar en ifall man är rädd och orolig? Näh, här vänder hon sig till sin nyss funna kompis David istället. Och David tycker att det är supercoolt att Laurel har en blomma på ryggen… eh?

Bortsett från trovärdigheten i första tredjedelen av boken och att karaktärerna inte beter sig som tonåringar så tycker jag att boken är väldigt bra. Jag gillar konceptet med att älvor är växter och för en gångs skull så störde jag mig inte på kärlekstriangeln. Eller jo, jag irriterade mig lite på hur Laurel betedde sig som om båda killarna var hennes pojkvänner men annars så gillade jag Tamani och David lika mycket. I många böcker så känner man ju redan från början vem som tjejhuvudrollen kommer att sluta med, här är jag faktiskt osäker vilket är toppen.

Vill ni ha en sockersöt berättelse om älvor så kan den här vara boken för er. Själv tycker jag att den brast i trovärdighet men annars var den riktigt bra. Språket flyter på bra och det är lättläst. Det här är en bok som man läser ut på ett par timmar.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Tycker synd om Tamani som måste se tjejen han älskar glömma bort honom och bli tillsammans med en människa. Awww.

Handling: +0,5
Koncept: +0,5
Karaktärer: +0,5
Språk: +0,5
Logiska luckor: -0,5

Mest intressanta karaktär: Tamani
Bästa scen eller del: När Laurel träffade Tamani

Betyg: 6,5/10

Andra böcker i serien:
1. Wings
2. Spells
3. Illusions
4. Destined

Advertisements
 

Tags: ,