Zombierna på andra sidan staden

Sista  boken i zombieserien med mycket mer romans än zombier.

Titel: Den mörka staden (eng. The Dark and Hollow Places)
Författare: Carrie Ryan
Serie: The Forest of Hands and Teeth #3
Sidantal: 393
Utgivningsår: 2013 (original 2011)

Obs! Spoilers från föregående delar kan förekomma i handlingen.

Handling:
Annah har klarat sig ensamt i tre är sedan Elias lämnade henne för att sälla sig till Rekryterna. Hennes enda hopp är att han en dag ska komma tillbaka och återförenas med henne. Men när staden invaderas av tusentals zombier och mannen som räddar henne är en främling vid namn Catcher som verkar känna igen henne. Det var början på mardrömmen, Annah får snart lära sig att hennes tvillingsyster Abigail är vid livet, vacker och hel till skillnad från henne. Hon träffar på Elias igen, men han är inte samma person längre för han är upp över ögonen förälskad i Abigail. Annah har många gånger drömt om att få återse Elias och Abigail, men inte kunde hon ana att hennes drömmar skulle slå igenom, och inte på det här sättet.

Tycke:
The Forest of Hands and Teeth är för mig den vemodiga serien som innehåller mer kärlek än zombiebett. Klarar den sista boken i serien att leva upp till förväntningen? Svaret är ja!

Annah måste vara min favorit bland de tre kvinnliga huvudroller vi har stött på. Hon är modig, hon är bitter, hon är trasig och hon är faktiskt ganska så kickass. Ibland så blev hon lite väl deppig för min smak men för det mesta så gillar jag henne. Elias gillar jag inte särskilt mycket från förra boken och mitt intryck av honom förbättrades tyvärr inte genom boken. Däremot så gillar jag Catcher mycket mer än innan. Hans immunitet har gjort honom till en riktigt intressant karaktär.

Precis som sina föregångare innehåller det mycket känslor och kärlek(svelande). Det var jag dock beredd på så det gjorde inte så mycket. Jag har även lättare att förlåta snabba blixtförälskelser i zombieböcker. Om man vet att kan dö redan imorgon så tror jag nog att man inte är lika kräsen och handlar mycket mer på impuls än förnuft.

Stämningen är bra liksom språket. Tycker även att handlingen, speciellt slutet är rätt spännande. På det hela taget så tycker jag att det är ett bra avslut till en bra serie.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Hatar verkligen rekryterna, de är ju värre monster än zombierna! Fattar ärligt talat inte hur Ox och dem tänker när de pressar Annah, Elias och Gabry så himla hårt. Om de nu vill att Catcher ska jobba för dem så kan de väl behandla dem bättre? Det är minsann rätt åt dem att de dör.

• Himla snabbt Annah blev kär i Catcher. Speciellt om hon ska ha varit förälskat i Elias så länge. Men ja, Catcher kanske är hennes rebound? J

• Gillar slutet. Kanske lite väl lyckligt men det tycker jag att dem förtjänar! Hela slutet med tunnelbanan var spännande.

Karaktärer: +0,5
Handling: +0,5
Språk: +0,5
Berättarröst: +0,5

Mest intressanta karaktär: Anna och Catcher
Bästa scen eller del: Slutet

Andra böcker som jag kom att tänka på:
Enclave av Ann Aguirre – Zombier i tunnelbanan

Rekommenderar för:
För er som vill avsluta serien och även för er som vill ha mycket romans i era zombieböcker.

Rekommenderar inte för:
Gillar ni inte bittra huvudroller som blir kär väldigt snabbt så undvik den här.

Betyg: 7/10

Andra böcker i serien:
1. De vassa tändernas skog (eng. The Forest of Hands and Teeth)
2. De dödas strand (eng. The Dead-Tossed Waves)
3. Den mörka staden (eng. The Dark and Hollow Places)

Extraböcker:
0.4. What Once We Feared
0.5. Hare Moon
Novellsamling – The Dead and Empty World

Advertisement

 

Mer av Rose och Dimitri

Att köpa en hel bok för en novells skull.  

 

 

Titel: Fortold: 14 Tales of Prophecy and Prediction
Författare: 14 olika
Förläggare: Carrie Ryan
Sidantal: 368
Utgivningsår: 2012

 

 

 

 

Omdöme:
Eftersom det här är en novellsamling och inte en vanlig bok så kommer jag att ändra på strukturen och berätta lite kort om vad jag tyckte om varje novell.

Gentlemen Send Phantoms av Laini Taylor
Var inte så förtjust i Daughter of Smoke and Bones och visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig av författaren. Gillar inte den allvetande berättarrösten och huvudrollen var så pessimistisk, men tvisten i slutet var bra.
Betyg: 6/10

Burned Bright av Diana Peterfreund
Har inte läst något av författaren tidigare och efter den här novellen blev jag minst sagt nyfiken på hennes andra verk. Gillar verkligen hur den slutade och berättarrösterna var bra. Ville ha mer!
Betyg: 7,5/10

The Angriest Man av Lisa McMann
Den här novellen är alldeles för djup för mig. Fattade i stort sett ingenting och nu vet jag inte om jag är så sugen på att läsa Lisas Wake-serie som jag har spanat in ett tag. Det bästa var väl att den är rätt lyrisk skriven samt att den är kort så man hinner inte bli alltför uttråkad av den.
Betyg: 4/10

Out of the Blue av Meg Cabot
Rätt knasig men helt okej novell med många korta berättarröster. Även en av de längsta novellerna i boken. Är inte helt såld på handlingen men den är underhållande i alla fall.
Betyg: 6/10

One True Love av Malinda Lo
Misstänkte att det skulle vara lesbisk kärlek i den här och det var det också. Tycker att det är en av de sämre novellerna, inte för att huvudrollerna är homosexuella utan för att trovärdigheten och logiken är lika med noll. En prinsessa som har suttit inspärrad i hela sitt liv men blir värsta svärdsmästaren efter ett par veckors träning. Mhm… låter ju trovärdigt.
Betyg: 3/10

This is a Mortal Wound av Micheal Grant
Gillar hur man först trodde att huvudrollen var offret i början men sen ändrade sin åsikt i slutet. Kul tvist.
Betyg: 5/10

Misery av Heather Brewer
En av de mer intressanta novellerna I boken. Kan lätt tänka mig den utvecklas till en riktig bok. Nu var den lite för kort och för mycket lämnades oförklarat.
Betyg: 6,5/10

The Mind is a Powerful Thing av Matt De La Peña
Den här är en sån novell man kunde förutse slutet på men ändå hoppades på att den skulle sluta annorlunda. Läsvärd.
Betyg: 6,5/10

The Chosen One av Saundra Mitchell
Den här gillade jag. Tycker om att huvudrollen är en ful och ärrad tjej som gör allt för att bota sin syster. Är dock lite osäker på romansen.
Betyg: 7/10

Improbable Futures av Kami Garcia
En av de bästa novellerna i boken. Tyckte att den var alldeles för kort och om Kami kommer att släppa den som en hel bok kommer jag att köpa den! Den slutade just som det var som mest spännnade!
Betyg: 8,5/10

Death for the Deathless av Margaret Stohl
Fastnade inte alls för denna. Odödliga varelser som inser att världen kommer att förintas och de kommer att dö i vilket fall som helst så det slutar med att de har sex med varandra. Jahopp.
Betyg: 4/10

Fate av Simone Elkeles
Kände direkt igen Elkeles stil med att låta en bad boy möte en good girl och de blir kära i varandra. Japp, det var vad novellen gick ut på.
Betyg: 5/10

The Killing Garden av Carrie Ryan
Den här började riktigt riktigt bra och jag älskar hur grym huvudrollen är. Men sen kom kärleken in i bilden och den blev ganska seg. En av de längre novellerna.
Betyg: 7/10

Homecoming av Richelle Mead
Äntligen! Novellen som fick mig att köpa hela boken! Att möta Rose och Dimitri igen är som att återse två nära vänner. Njöt av varenda sida och det är så kul att få ta en del av Rose självsäkerhet och kaxiga attityd. Jag vet att jag är bias men det här är lätt den bästa novellen i boken haha.
Betyg: 8,5/10

Snittbetyget ligger på strax over 6 vilket är helt klart godkänd. Jag gillar egentligen inte att läsa noveller så jag blev faktiskt överraskad över hur mycket jag tyckte om vissa av dem. Diana Peterfreund och Kami Garcia vill jag definitivt läsa mer av. Novellsamlingar är ett väldigt bra sätt att testa på nya författare eller att få se nya sidor av en författare man redan har läst något av.

Betyg: 6/10

 

 

Zombierna på andra sidan vattnet

Fortsättningen på succézombietrilogin!

Titel: De dödas strand (eng. The Dead-Tossed Waves)
Författare: Carrie Ryan
Serie: The Forest of Hands and Teeth #2
Sidantal: 337
Utgivningsår: 2012 (original 2010)

Handling:
Gabry är en laglydig flicka, men inte ens hon kunde stå emot grupptrycket när hennes hemliga kärlek, Catcher, ville att hon skulle följa med dem till nöjesparken bland ruinerna. Till deras fasa blir de attackerade av en zombie vilket resulterade att flera dog och Catcher blev biten. Mary hann fly tillbaka till byn innan vakterna fångade ungdomarna. Men för att resten av de fängslade ungdomarna inte ska tjalla på henne lovar hon att hon ska leta upp Cathcer i skogen och ta reda på hur det är med honom. På sin förbjudna och farliga utflykt får hon hjälp av den mystiska Elias som söker efter en person. Komplicerad kärlek, trassliga familjerelationer och blodtörstiga zombier är vad står i Gabrys väg.

Omdöme
När jag läste De vassa tändernas skog förra året så blev jag förvånad över hur mycket jag gillade den trots att handlingen var ganska långsam. Möjligen är det jag som har ändrat boksmak eller så fräschheten borta, för trots att böckerna påminner väldigt mycket om varandra så tycker jag inte riktigt att De dödas strand kan mäta sig med sin föregångare.

När jag först öppnade upp boken blev jag förvånad över att det var en ny huvudroll. Det gjorde dock inte så mycket för boken började ganska spännande och jag förstod att vi befann oss i samma stad som den Mary kom till i slutet av första boken. Jag tänkte att de snart skulle hitta henne uppspolad på stranden och såg fram emot att träffa henne igen. Gissa om jag blev förvånad det visade sig att Mary var Gabrys mamma! De vassa tändernas skog utspelar sig alltså många år efter den första boken.

Gabry var från början en mycket irriterande karaktär. Hon är både svag och självisk och gnäller konstant om hur orättvist livet är. Hon är otacksam och tror att alla ”måste” hjälpa henne när hon är i knipa. Dock blev hon MYCKET bättre efter halva boken och det fanns tillfällen då jag beundrade henne. I slutet blev hon jobbig igen så jag kan tyvärr inte ge boken någon poäng för karaktärer. Mary gillar jag riktigt mycket och det är härligt att se hur mycket hon har utvecklats och förändrats under årens gång.

Precis som förra boken så innehåller boken mycket kärleksvelande. Det fungerade första gången, men när det händer samma sak igen fast med nya karaktärer så känns det lite tröttsamt. Förstår egentligen inte vad killarna ser i Gabry. Men vad vet jag, killar kanske gillar själviska och gnälliga tjejer.

Språket flyter riktigt bra och det är antagligen därför som jag tycker att sidorna bara flyger förbi fast det inte händer särskilt mycket. Jag läste 300 sidor i ett enda svep och märkte inte att tiden gick, däremot så blev jag lite trött i armarna från att ha hållit upp boken ett par timmar. Konstigt nog var det i slutet då mycket action ägde rum som mitt intresse trappades neråt. Fast det kunde dock bero på att jag kände mig oerhört inspirerad på att skriva en egen zombiebok så jag började tänka på mycket annat.

De dödas strand är bra men jag gillar den inte lika mycket som sin föregångare. Men jag tycker nästan alltid att andra boken i en trilogi är den sämsta delen så jag är egentligen inte förvånad. Kommer absolut att läsa sista delen när den kommer ut på svenska.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Jag misstänkte att Gabry var flickan som Elias letade efter så fort det avslöjades att Gabry var ett hittebarn från skogen. Trodde dock att hon faktiskt var Elias lillsyrra och att de skulle bli helt förstörda när de fick veta att de var syskon.

Berättarröst:+1
Handling: +0,5
Språk:0,5
Kärleksvelande: -0,5

Mest intressanta karaktär: Mary
Bästa scen eller del: Spoiler [När Gabry dödade Daniel. Inte riktigt bästa scen kanske, men absolut den scenen som överraskade mig mest.]
Minnesvärt citat: Jag undrar hur det skulle ha varit att åka i bergochdalbanan då, förr i tiden – sitta högst upp på krönet före stupet och titta ut över världen bortom stängslen.
Vilket skulle vara otäckast: känslan av att marken försvann under en eller bilden av ens bästa vän som kastade sig mot stängslet med gapande mun, blixtrande tänder, krafsande fingrar – kakofonin av jämmer?

Betyg: 6,5/10

Andra delar i serien:
1. De vassa tändernas skog (eng. The Forest of Hands and Teeth)
2. De dödas strand (eng. The Dead-Tossed Waves)

 

Zombierna på andra sidan stängslet

Är skyddet där för att hålla ute monstren? Eller att hålla människorna inlåsta?

Titel: De vassa tändernas skog (eng. The Forest of Hands and Teeth)
Författare: Carrie Ryan
Serie: The Forest of Hands and Teeth 1
Sidantal: 334
Utgivningsår: 2011 (original 2009)

Handling:
I en liten by som omringas av skog och zombier drömmer Mary om ett liv bortom stängslet och om kärleken. När hennes mor blir smittad, brodern förskjuter henne och ingen ber om hennes hand, så blir Systerskapet hennes enda tillflyktsort. Men Mary passar inte in bland de religiösa och fanatiska kvinnorna då hon ständigt drömmer om det hon inte kan få. Av en slump får hon reda på en hemlighet som skakar om hennes världsbild – en främling har kommit till byn. Betyder det att det finns ett liv bortom stängslet trots att Systerskapet säger att de är de sista människorna i hela världen?

 

Omdöme:
Zombier! Vad är det som är så fascinerande med dessa långsamma människoätande monster? Jag har ingen aning men jag kan titta på zombiefilmer trots att de egentligen är ganska dåliga. När handlingen i De vassa tändernas skog börjar har smittan redan spridit sig och människorna i byn vet inte ens varför eller hur deras förfäder har barrikaderat sig i skogen. De vet inte ens vilka det är som har byggt stängslet eller varifrån zombierna kommer, bara att man smittas genom att bli biten.

Marys röst är bra och man kan lätt leva sig in i hennes förtvivlan, hopplöshet och drömmar. Även om jag inte älskar henne som karaktär så förstår jag varför hon handlar som hon gör. Det är mycket känslor som beskrivs i boken vilket både är bra och dåligt. Kärleksproblemet med Mary, Travis, Harry och Cass var intressant i början men efter ett tag var den bara jobbig. Karaktärerna är inte så intressanta men jag störde mig åtminstone inte på dem (vilket jag tenderar att göra i zombiefilmer).

Trots att starten är lite seg så är spänningen konstant. Man lockas först av världen och sedan av karaktärernas kamp för överlevnad. Det finns så många frågor och man blir lika exalterad som Mary när hon hittar bevis eller ett svar. Den här boken tänkte jag egentligen bara läsa på tåget men den var så spännande att jag var tvungen att läsa den även när jag var hemma. En gång höll jag nästan på att glömma att gå av tåget för jag var mitt uppe i läsningen.

De vassa tändernas skog är en väldigt lovande serie och jag hoppas att Styxx kommer att ge ut andra delen snart. Jag kommer garanterat att läsa fortsättningen.

Berättarröst: +1
Spänning: +1
Handling: +0,5
Språk: +0,5
Fantasivärld: +0,5
Kärleksvelande: -0,5

Betyg: 8/10

Läs även Fia Filurs recension av boken!

Andra delar i serien:
1. De vassa tändernas skog (eng. The Forest of Hands and Teeth)
2. De dödas strand (eng. The Dead-Tossed Waves)
3. Den mörka staden (eng. The Dark and Hollow Places)

Andra versioner av omslaget

 

Gästinlägg: Blodtörstiga zombies och komplicerad kärlek

Kampen för överlevnad kantas av frustrerande kärleksbekymmer i De vassa tändernas skog.

Titel: De vassa tändernas skog (eng. The forest of hands and teeth)
Serie: The forest of hands and teeth 1
Författare: Carrie Ryan
Sidantal: 334
Utgivningsår: 2011

Handling:
Mary bor i en isolerad by som omgärdas av höga stängsel. Utanför stängslet sträcker sig De vassa tändernas skog och där finns de oheliga som ständigt är på jakt efter levande människor att äta upp eller infektera. Reglerna är enkla, det enda som betyder något är livet i byn och att följa Systerskapets order. Men Mary drömmer om världen utanför, om havet, kärleken och något annat än plikt. När de oheliga forcerar stängslet tar hon och några andra sin tillflykt till skogen och äntligen får hon reda på om det finns något utanför.

 

Omdöme:
Jag vet att man inte ska döma en bok efter utseendet, men den här boken är så läcker att det är frestande att bara titta på den istället för att öppna den. Gillar verkligen det blanka omslaget och de häftiga svarta kanterna utmed sidorna.

Storyn får mig att tänka på en mix av Legend och filmen The Village. Byn är gammaldags, giftasvuxna flickor och pojkar binder sig vid varandra och skapar nya generationer, ibland av kärlek, ibland av plikt. Men Mary drömmer om något mer, och framför allt drömmer hon om en pojke hon inte kan få. Den här omöjliga kärleken består inte av att en är människa och den andra är vampyr, varulv eller ängel, istället påminner den om den där ramsan ”jag gillar en kille, som gillar en tjej, som gillar en kille, som gillar mig”. Och det kan vara nog så komplicerat när man först befinner sig i en by där kravet är att föda upp en ny generation, och sedan i en skog där en massa zombies vill lemlästa en.

Trots att boken har en lång startsträcka så är spänningen konstant och stämningen som byggs upp är både vacker och sorglig. Det är en lättnad när dödläget bryts och slakten startar. Som vanligt agerar hysteriska människor helt idiotiskt och det är skönt att huvudpersonerna i boken har lite vett i skallen. Efter ett segt parti drar det igång mot slutet och då är det så intressant och spännande att jag vill läsa mer, men då är boken slut.

Det jag saknar mest är dialoger. Mary funderar, undrar och tänker, men hon varken frågar eller pratar och det är oerhört frustrerande. Långa, beskrivande stycken bromsar upp takten och jag saknar action. Det som lyfter upp är registret av känslor som författaren lyckas förmedla genom Mary. Jag vet inte hur hon ser ut eller hur gammal hon är, men jag känner med henne.

Boken lämnar alldeles för många lösa trådar och jag vill veta mer om vad, hur och varför, men den ger definitivt mersmak och jag hoppas att nästa del översätts till svenska och får ett minst lika snyggt omslag.

De här tre citaten speglar Marys kärlek och förtvivlan som upptar en stor del av boken.

”Om jag kunde tappa mig själv på liv och dela med mig åt honom för att göra honom bättre skulle jag inte tveka.”

”Jag är bortom åtrå.”

”Jag gråter för att detta inte är något liv – det är inte så här livet ska vara – och för att jag inte vet hur jag ska kunna råda bot på någonting.”

Språk +1
Karaktärer +1
Fantasivärld +1
Stämning +1
Lösa trådar -0,5

Slutbetyg: 8,5/10

Denna recension är skriven av Fia Filur. Läs Boktyckes recension här.