Två tvillingsystrar med kaninhjärtan

Spöken och onda spådomar

Titel: Kaninhjärta
Författare: Christin Ljungqvist
Sidantal: 273
Utgivningsår: 2012

Handling:
Anne är den lugna och ansvariga tvillingen medan Mary är den vilda och temperamentsfulla. Trots deras olikheter så älskar de varandra och Anne har alltid räknat med att Mary ska finnas i hennes liv. Vad som gör dem så unika är också att de har kontakt med andevärlden. Anne kan se spöken och Mary kan låna ut sin kropp. Detta är något de är uppvuxen med och deras hemlighet. Men när ett spöke förvarnar om Marys död så vet Anne inte vad hon ska ta sig till. Det enda hon kan göra är att se till att ständigt vara i Marys närhet trots att systern glider djupare och djupare ner i en depression. När de båda rymmer hemifrån så får de kontakt med ett annat medium, en kvinna som håller på att leta efter en försvunnen flicka. Är det detta som slutligen kommer att få Mary att gå över gränsen? Eller är det räddningen för henne?

Tycke:
Kaninhjärta är en bok som har jag sett dyka upp på många bloggar men ändå så visste jag i princip ingenting om den när jag började läsa. Det klassiska med att ha en snäll och en elak tvillingsyster trodde jag först skulle bli lite stereotypisk men det fungerar väldigt bra till handlingen.

Mary är så trasig. Hon är elak, avundsjuk, egoistisk och mår bra av att skada andra. Ärligt talat så tycker jag bara att hon är jobbig och tycker så synd om Anne som är tvungen att se efter sin syster hela tiden. Jag tycker inte heller att man får så mycket förklaringar till varför Mary är som hon är. Är det på grund av att spökena tar över hennes kropp? Är det hennes personlighet?

På tal om förklaringar så önskar jag att det finns lite mer information om spökvärlden samt att folk reagerar lite mer. Anne och Mary kan kommunicera med spöken men de berättar inte det för någon. Whaaat? Och sen när de möter andra som kan göra det också så verkar de inte reagerar alls. I överlag så når Annes känslor inte ut till mig som läsare. Detta har säkert mycket att göra med det stämningsfulla skrivsättet som författaren har. Istället för att vara med och uppleva allt med karaktärerna så känns det snarare att man drömmer om dem eller titta på dem genom en slöja.

Nu låter jag så negativ men det är inte alls det jag menar. Jag älskar den mörka stämningen samt mystiken i boken. Spänningen var helt olidlig när de började söka efter den försvunna flickan. Man undrade hela tiden också om eller när Annes värsta farhågor skulle besannas och det gjorde att jag satt och läste som besatt. Kommer definitivt att plocka upp resten av författarens böcker.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Tycker att det är briljant av författaren att låta läsarna veta att Mary kommer att dö. Jag satt hela tiden och undrade när det skulle ske och hur hon skulle dö. Dessutom så har man faktiskt lite lättare att förlåta alla de dumheter hon gör när man vet att hon kommer att dö inom kort.

• Förstår mig inte alls på Emilie. Vilken galning alltså! Och ännu mindre förstår jag mig på resten av gruppen som låter sig styras av henne. Känns ju som att alla utom Hanna är så rädd för henne. Knasigt! Jag trodde faktiskt att det var hon som var mördaren under större delen av boken.

• Varför ville barnet att de skulle besöka Sverker? Han hade ju inget med saken att göra. Snacka om att kasta ut falska ledtrådar. 

Språk: +0.5
Spänning: +0,5
Stämning: +0,5
Handling: +0,5

Mest intressanta karaktär: Mary
Bästa scen eller del: När de började leta efter flickans mördare

Rekommenderar för:
ill du ha en stämningsfull och mörk bok om spöken och trasiga människor så plocka upp den här på direkten.

Rekommenderar inte för:
Vill du ha något mysigt och feel good så kan du skippa den här.

Betyg: 7/10

 

 

Advertisement