En sekt som lånar ljus från den mörka sidan
Titel: Det lånade mörkrets riddare (original Knights of the Borrowed Dark)
Författare: Dave Rudden
Serie: Knights of the Borrowed Dark #1
Sidantal: 272
Utgivningsår: 2016
Officiell handling:
Denizen Hardwick är föräldralös och hans liv är – nåja – normalt. Visst, i sagorna blir föräldralösa barn räddade från eländet när de upptäcker att de är trollkarlar eller krigare eller förutspådda att bli kungar. Men det här är verkligheten – där föräldralösa barn bara är barn utan föräldrar.
I alla fall var det vad Denizen trodde.
Under en ovanligt mörk natt öppnas grinden till barnhemmet Crosscaper för en bil som nästintill ryter av kraft. Bilen – och mannen i den – hämtar Denizen, med löfte om att presentera honom för en sedan länge försvunnen faster. Men under bilfärden till stan blir de överfallna, och Denizen får snart lära sig häpnadsväckande saker: Att monster kan växa fram ur skuggorna. Och att det finns ett uråldrigt sällskap av riddare som håller dem i schack.
Denizen har en unik relation till dessa riddare. Samtidigt låter allt de berättar för honom som halvsanningar. Vad händer om Denizen ansluter sig till dem? Betyder det att han uppfyller sitt öde – eller att han vänder ryggen åt allt hans familj en gång gjorde för att han skulle få leva?
Tycke:
Det lånade mörkrets riddare är en bok jag inte hade hört talats om innan när jag hittade den i brevlådan. Direkt fastnade jag för den skumma titeln och samt den mörka framsidan. Handlingen visade sig vara minst lika spännande och jag läste ut den på endast två dagar!
Boken är visserligen riktad mot yngre läsare (11+) men även som vuxen så blir jag överraskad av hur underbart mörk boken är. Ifall det kommer en filmatisering av boken så är jag rätt säker på att jag kommer att få mardrömmar av vissa scener. Alltså Simon i barnhemmet, yikes!
Själva handlingen börjar ganska stereotypisk. Ni vet, det gamla vanliga med en föräldralös kille som visar sig vara speciell och en hemlig order som stridit mot mörkrets sedan urminnes tider. Låt er dock inte luras, boken innehåller tvister som verkligen överraskade mig. Sen så älskar jag att ”magin” har ett pris och själva magisystemet är intressant också, mystiskt men ändå med lite regler.
Kort sagt, en väldigt spännande ungdomsbok! Jag är inte riktigt säker på om det kommer en uppföljare men om det gör det så kommer jag absolut att läsa den också.
Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)
- Vilken tvist att Grey var slav åt de onda! Det hade jag inte väntat mig. Däremot så tyckte jag att det kändes lite påtvingat att Vivian tänkte ge sig på barnhemmet själv. Visst vill hon ha hämnd men det skulle hon väl få ändå om hon hade förstärkning med sig? Corinne kanske inte skulle ha dött om hon bara hade handlat lite mer logiskt.
- Jag hade ingen aning om att Vivian är morsan. Så Denizen är inte föräldralös ändå. Men var det bara jag som tyckte att Vivian var super out of character när hon berättar om sanningen. Om hon nu är så kall och hård så säger man väl inte saker som ”min älskade”, ”jag pussade dig och lämnade dig”.
- Så himla modig Simon är! Jag skulle ha blivit galen av skräck. Kul att han också visade sig vara en riddare.
- Undrar om det kommer att bli någon romans mellan Denizen och Abigail?
+ Handling
+ Spänning
+ Oförutsägbara tvister
– Stereotypisk början
Mest intressanta karaktär: Simon
Bästa scen eller del: Slutet
Rekommenderar för:
Ni som gillar mörkare böcker för unga läsare.
Rekommenderar inte för:
Ni som har lätt för att bli rädd.
Boktycke 