Unga flickor som mördas i en idyllisk småstad

Mörkt och hemskt spännande!

Titel: Vassa föremål (engelska Sharp Objects)
Författare: Gillian Flynn
Sidantal: 279
Utgivningsår: 2014 (original 2006)

Handling:
För att behålla sitt jobb reser Camille tillbaka till sin avskyvärda hemort för att göra ett reportage om två unga flickor som har blivit brutalt mördade inom loppet av 9 månader. Hon tvingas bo hemma hos sin vackra och kalla mamma, sin trevliga men avståndstagande styvfar och sin manipulativa och elaka lillasyster. Hennes före detta vänner har alla blivit mammor och viskar om henne bakom hennes rygg. Camille känner sig som en utböling och får en oväntad vänskap i polisen Richard som också är en utböling. På jakt efter material att skriva lär hon känna stadens invånare och ser dem snart i ett annat ljus. Vad som döljer sig bakom de vackra fasaderna ligger något ont och ruttet. Något som inte drar sig från att döda småbarn, något som kanske inte drar sig från att döda Camille heller…

Tycke:
Eftersom jag var väldigt imponerad av Gone Girl så blev jag givetvis intresserad av Gillian Flynns debutbok: Vassa föremål (eller Sharp Objects som den heter på engelska). Vad jag både halvt avskyr och älskar med Flynn är att hon verkligen inte skyggar undan från att skriva om det fula och onda i människor. Allting i boken filtreras via Camilles ögon och med tanke på att hon är en väldigt bitter person så framställs alla i staden som vidriga. Det är vuxna personer som är falska, avundsjuka, instabila och dricker för mycket. Det är barn som har knarkar, har sex och misshandlar jämnåriga men beter sig som änglar i föräldrarnas sällskap.

Näh, Vassa föremål är knappast mysläsning, det är snarare en bok som får en att tappa hoppet om mänskligheten. Men det är även den råa och grymma tonen som gör boken så lockande och läsvärd. Jag måste erkänna att jag faktiskt inte fastnade så mycket för själva mysteriet med vem som var mördaren. För mig var det karaktärernas utveckling som var drivkraften i boken. Jag både hejade på och ville skrika åt Camille flera gånger i boken. Hon gör så många saker som jag tycker är väldigt omoraliskt inkorrekta men samtidigt så tycker jag synd om henne. Det finns inga helgoda karaktärer utan alla är komplexa.

Det är svårt att välja vilken som är den bästa delen av boken men jag skulle nog ändå säga slutet. Tvisten är riktigt bra och det höjde verkligen boken i mina ögon. Älskar böcker som kan överraska mig.

Efter den här boken är jag definitivt sugen på att läsa mer av Gillian Flynn. Det är synd att hon bara har skrivit 3 böcker hittills så jag har bara en bok kvar.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Gahhh, min första misstänkta var Amma för hon satt helt orädd utanför begravningen. Men sen kom det så mycket sidospår och då blev jag misstänksam på morsan istället. Men tvisten i slutet om att det ändå var Amma lyckades överraska mig ändå för jag trodde att mördaren redan var hittad. Alla ledtrådar fanns där ju hela tiden när man tänker efter! Så snyggt gjort!

• Vilken sjuk familj alltså. Alla är ju mentalt rubbade. Och shit vad hemskt att Camille skär in ord i sig själv. Får rysningar och fantomsmärtor bara jag tänker på hur ont det måste ha gjort.  

• Blev väldigt äcklad när Camille låg med John. Herregud, det är nästan pedofili tycker jag. Hon är typ 30 och han är 18. Plus det kändes som att hon utnyttjade honom eftersom han var deprimerad och full. Richard visste man ju typ direkt från början skulle vara ett eventuellt kärleksintresse. Jag hade gärna sett lite mer relation mellan dem, tyckte att de passade bra ihop.

Karaktärer: +0,5
Stämning/Miljö: +0.5
Berättarröst: +1

Mest intressanta karaktär: Amma
Bästa scen eller del: Slutet

Rekommenderar för:
Ni som vill ha en riktigt mörk, otrevlig men ändå väldigt bra deckare.

Rekommenderar inte för:
Vill du läsa något mysigt så ska du definitivt inte plocka upp den här.

Betyg: 7/10

 

Advertisement

 

Den bästa deckaren på länge!

En bok som man inte kan släppa taget om förrän den är utläst.

 

Titel: Gone Girl
Författare: Gillian Flynn
Sidantal: 556
Utgivningsår: 2013 (original 2012)

Handling:
Amy och Nick var en gång det rika och världsvana paret men efter en rad händelser har de nu flyttat ifrån storstaden och är inte lika längre lika lyckliga som de en gång har varit. På deras femte bröllopsdag försvinner Amy spårlöst och bevisen pekar på att det har varit en våldsam kamp i lägenheten. Var är Amy och vad är det som har hänt? Och kanske den viktigaste frågan av alla – vem är den skyldige till hennes försvinnande?   

 

Tycke:
Jag brukar vanligtvist inte läsa vuxendeckare men Gone Girl har fått så många hyllningar att det är omöjligt att inte bli nyfiken på den. T.ex. så blev den framröstad som Best Mystery & Thriller i Goodreads Choice Award förra året. Och efter att ha läst den kan förstå jag absolut varför så många gillar den.

Spänningen, gahh, det höll på att ta död på mig. Kunde verkligen inte slita mig loss och jag läste ut den tjocka boken på endast tre sittningar. Och mellan lässtunderna så kunde jag inte släppa boken ur tankarna utan funderade på hur den skulle sluta. Kort sagt, det är en bok som man verkligen kan bli besatt av.

Som ni märker så har jag inte skrivit mycket i handlingen för det är svårt att berätta om vad boken handlar om utan att spoila något. Gillian Flynn är briljant som har lyckats väva ihop en sådan spännande historia.

En av anledningarna till varför jag föredrar ungdomsböcker framför vuxenböcker är för att karaktärerna tenderar att ha en massa problem inre problem och det är gott om relationsdrama. Gone Girl är inget undantag, ingen karaktär är perfekt och det fanns de stunder då jag avskydde huvudrollen. Det hindrar dock inte karaktärerna från att vara levande och som läsare blir man oerhört engagerad i deras öden. Tycker även att berättarrösterna är riktigt bra.

Eftersom jag inte vill spoila något så nöjer jag mig med den spoilerfria delen här. Gone Girl är den bästa deckaren jag har läst på länge och jag rekommenderar den till alla som vill ha en spännande bok!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• I början så var jag helt säker på att det var Nick som var mördaren, men efter ett tag så var det så många bevis som pekade på honom och då tyckte jag att det kändes skumt. Det måste ju finnas en tvist, annars skulle inte så många tycka boken. Började misstänka att Amy iscensatte det hela då man fick veta att någon hade torkat upp blodet. Nick kunde inte vara så korkat så någon måste uppenbarligen vilja sätta dit honom.

• Vilken psykopat Amy är! Jag gillar ju halvonda och störda karaktärer så jag ”höll” faktiskt på henne först och ville att Nick skulle lida. Men sen blev hon lite för mycket och till slut så höll jag på Nick igen. Tycker att författaren har lyckats riktigt bra med att ”styra” läsarens känslor och var dennes sympati ska ligga.

Handling: +1
Berättarröst: +1
Karaktärer:+0,5
Spänning: +1

Mest intressanta karaktär: Amy
Bästa scen eller del: Spoiler [Då man började misstänka att Amy fortfarande var i livet, för mig var det när man fick veta att någon hade städat upp blodet i lägenheten.]

Rekommenderar för:
Vill du ha en välskriven och spännande deckare med en superintressant handling så läs den här på direkten!

Rekommenderar inte för:
Er som inte har möjlighet att sträckläsa böcker.

Betyg: 8,5/10