RSS

Category Archives: Gretchen McNeil

Bli inte arg, ge igen istället

En hemlig klubb som hämnas på mobbarna i skolan

Get EvenTitel: Get Even
Författare: Gretchen McNeil
Serie: Don’t Get Mad #1
Sidantal: 389
Utgivningsår: 2014

Handling:
Bree är den upproriska senatordottern, Olivia är den fattiga men populära tjejen, Kitty är volleybollskaptenen som inte klarar av matten och Margot är den duktiga hackern som en gång har varit tjock. På ytan är det enda gemensamma för dem att de går på samma skola, men i hemlighet så är de medlemmarna i hämndklubben DGM. I många månader har de lyckats driva med och hämnas på de största mobbarna i skolan utan att bli påkomna. Allvaret höjs dock till en helt annan nivå när en elev blir mördad i sitt hem och DGM anklagas för att vara boven. Flickorna måste nu hitta den riktiga mördaren innan de själva blir fasttagna.

Tycke:
Jag tycker om hämndböcker så jag har varit supernyfiken på den här boken sedan jag hörde talas om den. Att jag har tyckt om McNeils tidigare böcker ökade bara förväntningar… vilket visade sig vara en aning för höga.

Jag vill inte vara negativ men Get Even känns faktiskt som en sämre version av Burn for Burn. Den är galet spännande men det är den sortens spänning som kommer från kommunikationsproblem/missförstånd samt att det finns en mystisk och allvetande fiende som gillar att släppa ifrån sig små ledtrådar här och där. Det vill säga inte särskilt trovärdig.

Karaktärsmässigt så lyckades den inte fånga tag i mig. Jag gillar Oliva och Margot men resten av gänget känner jag inget vidare för, speciellt Bree som är en bortskämd lögnare. Jag trodde ju att DGM skulle vara en sammansvetsad grupp men så fort ett problem dyker upp så börjar alla ljuga för varandra. Gahh, de skulle säkert ha lyckats lista ut sanningen om de bara hade börjat samarbete istället för att vara i vägen för varandra.

Vad författaren däremot har lyckats bra med är att dölja mördarens identitet. Ärligt så har jag ingen aning om vem som är den skyldige för alla verkar ha motiv. Spänningsmässigt så är Get Even en av de bästa böckerna jag har läst år 2014 för den var väldigt svår att lägga ifrån sig när man väl hade börjat.

Sammanfattat så var jag lite besviken men det är onekligen en mycket spännande bok. Om karaktärerna bara hade lite mer sympatiska så skulle den här vara en favoritbok. Nu nöjer jag mig med att säga att den är underhållande och jag kommer att läsa fortsättningen när den kommer ut.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Vilket cliffhanger-slut! Måste ge författaren cred för att jag inte kan lista ut vem som är mördaren. Alla verkar ju lite småskyldiga. Tycker dock att Logan verkar mest misstänksam.  

Handling: +0.5
Berättarröst: +0.5
Spänning: +1
Trovärdighet: -0.5

Mest intressanta karaktär: John
Bästa scen eller del: Spoiler [När Ronny dog]

Rekommenderar för:
Ni som vill ha en mycket spännande bok om tjejer som hämnas på skolans mobbare.

Rekommenderar inte för:
Ni som vill ha böcker där karaktärerna beter sig logiska.

B6.5Betyg: 6.5/10

 

Andra delar i serien:
1. Get Even
2. Get Dirty

goodreads add

 

Tags: , ,

När man upptäcker att man kan kommunicera med demoner…

… så är det minsann tur att man går i en kristen skola.

PossessTitel: Possess
Författare: Gretchen McNeil
Sidantal: 379
Utgivningsår: 2011

Handling:
Bridget är 15 år och mer frustrerad och vilse än någonsin. Sedan hennes fars mystiska död så har hon tagit avstånd från andra. Och nu när hon kan kommunicera med demoner och beordra dem att göra saker så blir hon själv tvingad att följa med prästen Monsignor på hans exorcistuppdrag. I skolan har hon redan Peter som vägrar sluta vara kär i henne men nu verkar det som att hon har fått stjärnatleten Matt efter sig också. Men kärleksbekymmer blir snart det sista Bridget behöver oroa sig för. Något ont håller på att väckas till liv… och Bridget kan vara den enda som kan stoppa ondskan.

 

Tycke:
Jag har tidigare läst Ten och 3:59 av författaren och eftersom båda böckerna var superspännande så trodde jag Possess också skulle vara det.

Jag hade fel.

Possess är McNeils debutbok och det märks. Saker och ting flöt inte alls på lika bra som i hennes andra böcker. Mest irriterade jag mig på Bridgets bitchighet. Hon är så självisk och bryr sig inte ett dugg om andras känslor. Dessutom så ska hon hålla på och tycka synd om sig själv och förneka sina egna känslor. Fattar verkligen inte varför Peter och Matt gillar henne.

Handlingsmässigt är den rätt intressant med änglar och demoner. Det verkar även som att författaren har lagt ner en del tid på research och alla bibelreferenser känns trovärdiga. Däremot så är takten seg och slutet förutsägbart. Som läsare så kunde man lista ut vad som höll på att hända långt innan Bridget gjorde det.

Så nej, en spännande bok är den här inte, ganska långt ifrån faktiskt skulle jag säga. Romansen känns både grundlös och överdriven, ingen av karaktärerna fastnade. På det hela taget ingen bok som passar mig. Vill ni testa på att läsa någon bok av författaren så rekommenderar jag hellre hennes senare böcker, de är mycket bättre!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Var så uppenbart att det var Monsignor som var den onda prästen. Det är ju alltid den som verkar vara minst oskyldig som är den riktiga skurken :p
  • Kunde inte låta bli att himla med ögonen i slutet när Matt förklarade sin kärlek för Bridget och sa att han ville vara med henne förevigt. Det skulle ha varit gulligt om jag hade känt någon kemi mellan dem.
  • Blev förvånad när Peter dog. Trodde att han skulle vara med i slutet och blir besatt och vill döda Bridget. Men stackare alltså, tycker verkligen att de andra och speciellt Bridget behandlade honom illa.

Handling: +0,5
Förutsägbarhet : -0,5
Takt: -0,5
Karaktärer: -1

Mest intressanta karaktär:
Peter
Bästa scen eller del: Spoiler [När Peter dog]

Rekommenderar för:
Tycker du om att läsa om demoner och änglar så kanske den här passar dig.

Rekommenderar inte för:
Vill du ha en sympatisk huvudroll samt mycket action så kan du skippa den här.

B3.5Betyg: 3,5/10

Andra böcker av författaren som jag har recenserat
Ten
3:59

 

Tags: ,

Två minuter av ett annat liv varje dag

Ett annat liv betyder inte alltid ett bättre liv…

3-59Titel: 3:59
Författare: Gretchen McNeil
Sidantal: 320
Utgivningsår: 2013

Handling:
Josie är flickan som inte förstår hur henne liv kunde bli så fel på ett par månader. Först ska hennes föräldrar skilja sig, sedan går hennes älskade pojkvän Nick och hennes bästa kompis Madison bakom hennes rygg och har en affär ihop. Hela skolan skrattar åt Josie och livet kan inte bli sämre… tills Josie upptäcker att varje dag exakt 3:59 ser hon in i en parallell värld där hon hennes liv fortfarande är perfekt. Via en spegel kontaktar de båda versionerna av Josie varandra och bestämmer sig för att byta plats för en dag. Men Josie märker snart att parallellvärlden inte alls är så perfekt som hon har trott… och det verkar som att hon har fastnat i den…

 

Tycke:
Gretchen McNeil är en mästare på att få till spänning. Ten som hon också har skrivit var en av de mest spännande böckerna jag läste förra året. I 3:59 leverera hon än en gång en berättelse som är omöjligt att lägga ner förrän den är utläst.

Jag älskar konceptet med parallella världar och var lika förväntansfull som Josie över att undersöka hennes alternativa liv. Man märker ganska tidigt att något inte stämmer men man har ingen aning om vad. Hur är Jo (Josies alter ego) som person egentligen? Varför beter sig alla så skumt i närheten av henne? Frågorna och mystiken är verkligen en drivande kraft och boken lästes ut på endast två sittningar.

Nu låter det som att boken är helt fantastiskt, vilket den också är ifall man klarar av att koppla bort den logiska delen av hjärnan när man läser. 3:59 är så full av logiska luckor att det inte är sant.

För det första så säger Josie inte till någon om att hon har upptäckt en portal till en parallell värld. Hallå? Du som är dotter till en berömd forskare och vetenskapligt lagd borde väl ändå förstår hur betydelsefullt detta är?! För det andra, hur kan man bara bestämma sig för att byta liv bara sådär? De känner ju inte varandra, vet ingenting om den andras liv och framförallt så vet de inte hur portalen fungerar. Känns helt befängt att de bara bestämmer sig för att byta liv för en dag. Något jag stör mig rejält på är att Josie vill byta liv för att hon känner att hon vill åtgärda misstaget med Nick. Med herre gud tjejen! Han bedrog dig med din bästis, du är inte skyldig honom någonting!

Det är många många fler saker som känns helt knasiga men jag sparar dem till spoilersektionen. 3:59 är som sagt en väldigt spännande bok men när det gäller trovärdighet så har den inte så mycket att komma med. Men ifall du bara vill ha något underhållande så är den här boken helt perfekt!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag tycker om att Josie och Penelope är intelligenta unga tjejer men seriöst, hur ska de lyckas lösa något som inte erfarna forskare har lyckats lösa? Och för att vara smart så är Josie väldigt trögtänkt när det gäller vissa saker. Var ju t.ex. jättetydligt att morsan i Josies verklighet är Jos mamma, det är iaf bra att författaren inte drog ut på den hemligheten.
  • Noxen attackerade Josie första gången hon var i skogen, sen helt plötsligt är hon ”immun” mot dem? Varför det? Är det jag som har missat något?
  • Men alltså… Nick och Josie började alltså hångla loss bredvid liket av Jos pappa. Ehhhh…
  • Hur dålig säkerhet är det inte i labben??? Och Josie tror seriöst att Jos pappa kan sno ett dyrbart verktyg till henne fast hon inte riktigt kan förklara och vad hon ska använda den till?
  • Slutet! Vad är det för slut?! Så himla typiskt. Jag hade mina onda aningar om att det skulle sluta med att de skiljdes åt men hoppades ändå att Josie och Jo skulle byta plats på riktigt.

Spänning: +1
Koncept: +0,5
Handling: +0,5
Berättarröst: +0,5
Trovärdighet: -1

Mest intressanta karaktär:
Jo
Bästa scen eller del: När Jo och Josie bytte plats

Rekommenderar för:
Ni som vill ha spänning och mystik med parallella världar.

Rekommenderar inte för:
Letar du efter en genomtänkt och trovärdig berättelse så hittar du inte den här.

B6.5Betyg: 6,5/10

Andra böcker av författaren som jag har recenserat
Ten

 

Tags: ,

En deckare i precis min smak

Gillar du mordgåtor kommer du att älska den här boken!

 

Titel: Ten
Författare: Gretchen McNeil
Sidantal: 294
Utgivningsår: 2012

Handling:

Meg ville egentligen inte följa med till ön och festa där över helgen men som vanligt så kunde hon inte säga nej till sin bästis Minnie. Inte bättre blir det när så fort de kommer till ön så visar det sig att hennes hemliga kärlek, T.J., som hon har dissat för Minnies skull är också där. En storm bryter loss vilket gör att de 10 tonåringarna blir fasta på ön. Ingen trodde att det var någon fara tills de börjar dö en efter en…

 

 

Omdöme:
Ett gäng främlingar på en öde ö utan möjlighet att kontakta omvärlden och bland dem går en seriemördare. Jaaaa! Jag fullkomligt älskar den här typen av deckare. Ge mig mer tack!

Och nu till boken då. Början var rörig då alla tio karaktärerna introducerades och jag fick bläddra fram och tillbaka för att ha koll på vilka alla var. Det visade sig vara väl investerad tid för när morden började så blev det riktigt spännande och jag kunde verkligen inte slita mig ifrån sidorna. Läste ut boken i ett enda svep trots att jag visste att jag skulle lida av sömnbrist på morgonen för att jag var bara tvungen att ta reda på vem mördaren var.

Karaktärsmässigt så önskar jag att det hade varit starkare. Eftersom takten var så snabb och handlingen så lockande så kom karaktärerna i skymundan. Man hann inte riktigt lära känna dem och i början förstod jag mig inte alls på varför Meg betedde sig som hon gjorde trots att man befann sig i hennes huvud. Det var inte förrän efter halva boken som jag förstod varför hon och Minnie var kompisar.

Som alltid när det kommer till deckare så är det svårt att få till trovärdigheten. I och för sig har jag aldrig varit i samma situation och jag kanske skulle ha betett mig exakt likadant som personerna i boken. Vill inte avslöja för mycket men jag är väldigt imponerad av mördaren i alla fall. Det är inte lätt att vara en seriemördare, speciellt när man måste mörda folk på ett visst sätt också.

Jag lyckades inte lista ut mördarens identitet vilket jag tycker är toppen. Visst, jag hade mina misstankar men jag var aldrig 100% säker. Gillar verkligen vilospåren som författaren har lagt ut. Det är en av anledningarna till varför boken är så himla spännande.

Boken sägs förresten vara inspirerad av Agatha Christies And then there were none (sv. Tio små negerpojkar). Jag har läst den boken också men det var för länge sedan så jag minns knappt något av den längre så jag kan tyvärr inte säga hur lika böckerna är.

Letar ni efter en mordgåta så tycker jag att ni ska kasta er över boken på direkten. Ten är en av de mest spännande böckerna jag har läst i år och jag rekommenderar den verkligen.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag tyckte först att Ben var en idiot som inte kollade efter nötter i sin mat. Är man så allergisk så är man supernogrann, speciellt om maten är lagad av fulla tonåringar. Fast i och för sig så fick det sin förklaring eftersom han bara fejkade sin död.
  • Alltså, var det ingen som kände den riktiga Ben? Tom dödade alltså Ben och låtsades vara honom. Vivian och Lori gick väl på samma skola honom? Även om de inte direkt var kompis med honom så måste de väl ändå känna igenom honom?

Handling: +1
Spänning: +1
Berättarröst: +0,5
Språk: +0,5

Mest intressanta karaktär:
Mördaren haha, det krävs skicklighet för att göra det som hen gör.
Bästa scen eller del: När de var i andra huset

Betyg: 8/10

 

Tags: , ,