… så är det bäst att man inte är klaustrofobiskt!
Titel: Ull
Författare: Hugh Howley
Serie: Wool 1-5, Silo #1
Sidantal: 572
Utgivningsår: 2014 (original 2011)
Handling:
Utsidan är farlig och luften dödar dig – det är vad människorna har lärt sig. I hundratals år har de levt i en gigantisk silo under marken. Barnafödseln kontrolleras hårt, och brytning mot lagen resulterar i att man blir utvisad till den dödliga utsidan. När silons sheriff dör ger sig borgmästaren ut på en färd till de nedre våningarna för att hitta en ersättare. Juliette blir den nya kandidaten men hon hinner inte vara på sin post länge innan saker och ting förändras. För vissa innebär Juliettes nyfikenhet och sinne för rättvisa ett hot, och i silon måste alla hot avlägsnas så snabbt som möjligt…
Tycke:
Ull är utan tvekan en av de mest speciella läsupplevelserna jag har haft i år hittills. Första delen drog in mig i berättelsen som aldrig förr och även om bokens handling tog nya vändningar hela tiden så blev den aldrig rörig eller seg. Precis som Juliette så undrade man hela tiden hur världen har blivit så som den är och vilka det är som egentligen har makten i silon. Det är svårt att sluta läsa när man väl har börjat.
På tal om Juliette, yikes! Vad smart och modig hon är! Älskar verkligen hennes kämpaglöd och att hon aldrig ger upp oavsett vad. Samtidigt så känns hon ändå väldigt mänsklig och inte någon supermänniska. Hennes kapitel är mina favoriter i boken, speciellt i andra halvan av boken.
Boken har flera huvudpersoner och på det sättet så märks det att boken egentligen består av fem olika noveller. Och när jag ändå är inne på det här ämnet så kan jag klargöra lite för er som undrar varför den här boken har så märklig serienumrering. Ull (eller Wool som den heter på engelska) var från början en novell. Författaren skrev fyra noveller till och sedan slog han samman alla de fem novellerna till en bok som han kallar för Ull/Wool. Den boken utgör i sin tur första delen i trilogin Silo.
Och ja, ifall du undrar om det är en ungdomsbok eller inte så är svaret nej. Skulle nog gissa att medelåldern på huvudkaraktärerna ligger runt 40 år eller mer. Väldigt skönt att slippa kärleksdrama och tonårsdepressioner faktiskt. Kanske borde läsa fler vuxenböcker? 🙂
Mina favoritdelar är boken är helt klart första delen och slutet. Herr Howey vet verkligen hur man börjar och avslutar en bok. Beskrivningarna är så också bra och flera gånger kände jag mig klaustrofobiskt bara genom att läsa hur karaktärerna tog sig fram i silon. Vissa av scenerna gav mig andningsnöd.
Kort sagt, en väldigt bra och intressant postapokalyptisk-dystopi. Perfekt för er som vill ha mognare huvudroller och slippa tonårskärlek. Jag kommer definitivt att läsa fortsättningen.
Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)
- Vad förvånad jag blev när så många dog. Jag trodde faktiskt att både Juliette och Lukas skulle dö i slutet bara för att alla huvudpersonerna har ju dött i boken. Vilken tvist att det var Bernard som var därute istället!
- Tycker så synd om Solo, tänk att ha bott ensam där i fjorton år. Fattar inte riktigt hur småbarnen kan ha klarat sig. De måste väl ändå ha varit 1-3 år när stället övergavs?
Karaktärer: +0,5
Koncept/Handling: +0,5
Berättarröst: +0,5
Miljö: +0,5
Mest intressanta karaktär: Juliette
Bästa scen eller del: Spoiler [När Juliette kom till Silo 18]
Rekommenderar för:
Ni som vill ha mogna karaktärer och postapokalyptisk miljö.
Rekommenderar inte för:
Vill ni ha mycket romans och fluffiga kärleksmoln så passar den här boken inte er.
Betyg: 7/10
Andra böcker i serien:
1. Ull (eng. Wool)
2. Shift
3. Dust
Boktycke 