RSS

Category Archives: James Patterson

Maximal åktur

Här kan du läsa om tidernas mest virriga räddningspatrull.

Titel: The Angel Experiment
Författare: James Patterson
Serie: Maximum Ride 1
Sidantal: 454
Utgivningsår: 2005

Handling:
14-åriga Max är en mutant, ett människobarn med 2% fågel D.N.A. Hon och hennes fem andra kompisar har med hjälp av forskaren Jeb rymt från forskningscentret School och lever nu ett undangömt liv i skogen. När Jeb försvann för två år sen har Max axlat på sig ledarrollen. Livet är hårt, men de klarar sig. En dag så blir de upptäckta och Angel blir tillfångentagen. Max och de andra bestämmer sig snabbt för att rädda henne. Men vad kan ett gäng barnmutantater göra mot beväpnade vakter? Och kommer turen tillbaka till forskningscentret innebära att de alla bli inlåsta igen?

 

Omdöme:
Måste säga att jag är lite besviken på boken. James Patterson är ju en välkänd författare och jag har tidigare läst en deckare av honom som jag tycker är bra. Jag trodde att hans YA-serie trodde skulle bli något alldeles extra, men mina förväntningar slog tyvärr inte igenom.

Redan efter några kapitel började trovärdigheten rasa. Varulvsvakterna tog Angel och slog ner de andra barnen. Jag kunde för min själ inte begripa varför de bara tog Angel och struntade i de andra mutanterna. Om de inte vill fånga dem så är det väl bäst att döda dem? Näh, vakterna bara lämnar mutanterna där och stack, hur troligt är det liksom? Och alla forskare verkar ju vara rena sadister. De är liksom bara onda rakt igenom och det känns lite väl platt.

Sen är ju Maxs räddningspatrull inte särskilt fokuserad. De vet att Angel kommer att torteras och förmodligen dödas och att tiden är väldigt dyrbar. Men de hinner ändå med festmåltider, ta extra sovmorgon, rädda lite andra ungar på vägen, baka bullar etc. Bara whaaaaat? Jag förstår mig verkligen inte på hur Max tänker trots att hon är huvudrollen.

Och på tal om Max, jag förstod inte att hon var en tjej förrän 80 sidor in i boken. Det kom som en liten chock för jag hade redan hunnit få en bild av henne som kille. Hennes berättarröst är skriven i jag-form så det var inte förrän när de bytte berättarröst till en annan karaktär som jag insåg hennes sanna kön. Berättarrösterna finns det flera av och det är helt okej, Maxs röst är den enda som är skriven i jag-form, de andra är skrivna i 3:e personsform och det fungerar bra tycker jag.

Handlingen upplevde jag som bäst i mitten av boken, början var för full av orimliga händelser och jag förstod inte ens vad de höll på med i sista tredje delen av boken. Jag saknade den röda tråden och slutet var alldeles för öppet. Nu vet jag ju att det finns flera böcker i serien men jag tycker ändå att författaren kunde ha knutit ihop säcken lite mer.

Som sagt, jag är besviken på boken. Den är inte helt dålig men den är inte så bra heller. Jag har andra boken hemma så jag kommer att läsa den också, men blir serien inte bättre så är det stor chans att jag lägger ner den.

Spänning: +0,5
Orimliga saker: -1

Mest intressanta karaktär: Fang, han är coolast.
Bästa scen eller del: Spoiler [När Max börjar höra rösten]

Betyg: 4,5/10

Och på tal om något annat (fast inte riktigt) så finns även Maximum Ride som manga! Ahh vill läsa! Kolla bara in bilden på Iggy! Snyggt! Jag tror att jag kommer att gilla mangan mer än böckerna 🙂

Advertisements
 

Tags: , , ,

James Patterson + Liza Marklund = ?

Brukar inte läsa deckare längre men när jag såg att James Patterson hade skrivit en bok med Liza Marklund blev jag nyfiken.

Titel: The Postcard Killers
Författare: James Patterson & Liza Marklund
Sidantal: 385
Utgivningsår: 2010

Handling:
The postcard killers är kända för att mörda unga nygifta par i olika länder. Först skickar de ett vykort som föreställer lokala landsmärken till en lokal journalist, sedan skickar de en bild på offren de har mördat. FBI-agenten Jacob är besatt av att ta fast mördarna och jagar dem över land och riken men utan framgång. Svenska journalisten Dessie lever ett ensamt liv men orkar inte göra något för att förändra tillvaron. En dag kommer ett vykort adresserat till henne, och med ens inser hon att mördarna snart kommer att slå till i Sverige.

 

Omdöme:
Jag har alltid förutfattade meningar om att deckare måste innehålla tvister och den som verkar vara skyldigast är alltid oskyldig. The Postcard Killers är helt annorlunda från vad jag har föreställt mig. Man får veta vilka som är mördarna direkt, de första kapitlen läser man ur mördarnas PoV och man vet exakt hur de går tillväga. Mysteriet bestod inte av att gissa vem som är skyldig utan snarare ta reda på varför den skyldige gjorde som den gjorde.

Både Dessie och Jacob uppfyllde sina roller väl. Dock tycker jag att det är så himla typiskt att Jacob ska vara en gammal halväcklig agent som brottas med inre demoner. Varför kan inte hjälten i deckarböcker vara en snygg, ung och positiv kille? Jag gillar att Dessie är smart och har nytta av sin kompetens trots att hon inte är någon expert på seriemördare. Konstigt nog så gillar jag mördarna också. Det de gör är sjukt men när man väl var i deras huvud så ifrågasatte man inte deras handlingar utan till och med hejade på dem.

För mig tog berättelsen en oväntad vändning efter cirka halva boken. Jag uppskattade plot-turnen men den nya handlingen var inte lika spännande.

Språket är väldigt lättläst och jag undrar verkligen hur samarbetet mellan Marklund och Patterson har gått till. Skrev de vartannat kapitel eller skrev Marklund alla de scener som utspelade sig i Sverige? Det var även kul och intressant att läsa om alla sevärdheter som jag inte ens visste fanns i Stockholm.

Sammanfattningsvis så tycker jag att denna är en spännande och lite annorlunda deckare. Jag blev i alla fall definitivt nyfiken på att läsa fler böcker av James Patterson.

Karaktärer: +0,5
Språk: +0,5
Spänning: +1
Handling: +0,5

Betyg: 7,5/10

 

Tags: , ,