Minirecensioner – Apollyon & Sentinel

Titel: Apollyon
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Covenant #4
Sidantal: 343
Utgivningsår: 2013

Minihandling:
Alex försöker få kontroll över sig själv och komma på ett sätt att stoppa Seth.

Tycke:
Jag gillar ju de tidigare böckerna i serien så jag förstår själv inte varför den här boken inte föll mig i smaken. Istället för att vara spännande och humoristisk så tyckte jag mest att den var långsam, överdriven och lite löjlig. Författaren har ju målat upp en bild av att det inte är så hemskt att dö (man lever typ som vanligt i dödsriket), så det känns inte ju särskilt illa om de onda skulle vinna.  Sen så fick man även reda på vilken elak mobbare Alex har varit i sin ungdom och det höjde ju knappast henne i mina ögon, speciellt när hon kände att hon inte behövde be om förlåtelse för det skulle inte hjälpa i vilket fall.

Takten är för långsam för min smak, kändes som att de bara var i huset och badade i självömkan. Därefter blev det ”öppna upp mitt hjärta”-samtal med typ varenda person i huset i rad efter varandra. Buhh, jag saknar Seth och hans härliga humor. Hoppas på att nästa bok är mer spännande!

Andra böcker i serien:
1. Half-Blood
2. Pure
3. Deity
4. Apollyn
5. Sentinel

Extraböcker
0.5. Daimon
3.5. Elixir

 

Betyg: 4/10

________________________________________________________________________________

Titel: Sentinel
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Covenant #5
Sidantal: 297
Utgivningsår: 2013

Minihandling:
Gänget förbereder sig inför slutstriden.

Tycke:
Åhh, äntligen är humorn tillbaka i serien. Här händer det grejer och handlingen går raskt framåt. Det finns så många roliga citat i den här att jag log i princip hela tiden som jag läste. Texten flyter på och det är mycket underhållande läsning. Det är väl det jag tycker om.

Jag vet inte om det är jag som blivit mätt på serien men jag är så trött på att båda kärleksintressena ska vara svartsjuka alfahannar. Jag har svårt att sympatisera med Aiden och även en del med Seth fast han är min favoritkaraktär. Det som jag tyckte var det största problemet är dock att riskerna i boken är alldeles för låga. Vad är det värsta som kan hända? Jo, de dör. Och vad händer om de dör? Jo, de hamnar i paradiset och återförenas med alla döda bekanta och kan ha kul i all evighet. Nu kanske det är jag som inte hängde med i svängarna men jag förstår inte riktigt vad som är så hemskt med att dö i den här serien.

Ja, en underhållande bok tycker jag. Det är alltid kul att avsluta en serie och som helhet så gillar jag den. Rekommenderas till personer som vill ha underhållande läsning utan alltför mycket djup.

Andra böcker i serien:
Se ovan.

Betyg: 6,5/10

Advertisement

 

Minirecensioner – Elixir för en Daimon

Titel: Daimon
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Covenant #0.5
Sidantal: 62
Utgivningsår: 2011

Minihandling:
Hur Alexs liv var innan hon kom tillbaka till The Covenant.

Tycke:
Jag brukar tyvärr inte tycka att prolognoveller är särskilt bra när man väl ha börjat på originalserien. Med tanke på att jag redan hade läst tre böcker ur serien innan jag läste prologen så kände jag ju redan till det mesta. Därför var den här novellen inte särskilt spännande. Hade också velat se mer av Alexs mamma för nu fick man knappt någon bild av henne.

Så nej, tyvärr ingen höjdare i mitt fall men jag kan tänka mig att jag skulle ha gillat den mycket mer ifall jag hade läst den innan jag började på själva serien.

Andra delar i serien
1. Half-Blood
2. Pure
3. Deity
4. Apollyn
5. Sentinel

Extraböcker
0.5. Daimon
3.5. Elixir

Betyg: 4,5/10

________________________________________________________________________________

 

Titel: Elixir
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Covenant #3.5
Sidantal: 74
Utgivningsår: 2012

Minihandling:
Om Aidens tankar och beslut efter Alexs uppvaknande.

Tycke:
Aiden är inte min favoritkaraktär och tyvärr kan jag inte säga att jag har ändrat min uppfattning av honom efter den här novellen, snarare tvärtom. Suck alltså, han är ju ännu mer envis än Alex! Visst, jag fattar att han älskar henne men det är inte precis som att hon är sig själv nu i vilket fall. Istället för att lyssna på de andras ord så säger han blankt nej. Och varför bestämmer han helt plötsligt? Det är inte så att han kan stoppa gudarna.

Det kanske är jag som är känslokall men jag tycker att man ändå bör ha med mänsklighetens överlevnad när man gör sådana här val. Om inget annat så vet han ju redan att Alex hellre offrar sig själv än att ge Seth mer makt.

Nåja, det är i alla fall intressant att läsa om hur de andra betedde sig efter Alexs uppvaknande.

Andra böcker i serien:
Se ovan.

Betyg: 5,5/10

 

 

Bunden till en person och förälskad i en annan

Tonåriga hormoner är svåra att styra även fast man vet att det slutar med döden

Titel: Deity
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Covenant #3
Sidantal: 330
Utgivningsår: 2012

Obs, spoilers från tidigare delar kan förekomma i handlingen.

Handling:
Efter händelserna vid förra rådsmötet vet Alex att hon måste ligga låg. Hennes känslor för Aiden är starkare nu än någonsin när han riskerar sitt hjälpa för att rädda hennes. Deras relation går dock inte minister Telly förbi. Han är fast besluten med att få bort Alex ur spelet och drar sig inte undan för att hota alla hon älskar. Alexs födelsedag närmar sig med stormsteg och ju närmare den dagen de kommer desto mer inser hon att Seth har döljt saker för henne. Kommer Alex att välja sitt öde som Seths partner, eller kommer hon att välja sin kärlek till Aiden?

Tycke:
Så var den tredje boken läst.  I den här takten så hinner jag ju klart med den här serien innan månaden är slut (vilket är nog på tiden med tanke på att jag har haft den liggandes i 2 år)!

Det är alltid svårt att skriva en spoilerfri recension när det gäller den tredjedelen i en serie men lite kort så kan man säga att den här är den mörkaste och allvarligaste boken i serien hittills. Samtidigt som jag gillar att handlingen nu kommer igång på riktigt (samt att likheterna med Vampire Academy numera är slut), så saknar jag humorn i de förra böckerna. Detta beror givetvis på att Seth inte fick en så stor plats.

På tal om Seth så sjönk han tyvärr i mina ögon i den här boken. Dock så tycker jag fortfarande mer om honom än Aiden. Vet inte om det är jag som är för kritisk men alla de gånger Alex och Aiden “råkar” hamna i hångelpositioner kunde jag inte låta bli att sucka. Herregud, ni vet att det ni vill göra är strängt förbjudet men både håller ändå på och velar hela tiden. Speciellt Aiden beskrivs ju som en mogen person men han verkar ju inte heller kunna hålla sina hormoner i styr.

Boken slutade i en (för mig) oväntad tvist och jag är väldigt glad över att saker och ting börja sättas i rullning. Jag tvivlar inte på att nästa bok kommer att bli ännu mer dramatisk och actionfullt och det ser jag fram emot att läsa!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Så Alex blev “tagen” av kopplingen till Seth ändå. Jag som trodde att hon var enivs nog att kunna stå emot det.

• Äntligen låg Aiden och Alex med varandra. Hellre det än att de hela tiden ska vela fram och tillbaka. Tycker ändå att det är okej att Aiden ändrar sin uppfattning efter Alexs död.

• Jag som trodde att Lucian faktiskt var god. Så dumt att Seth låter sig bli utnyttjad!

• Deacon och Luke, me like! Haha, gillar att Deacon är så öppen med förhållandet inför Alex.

Berättarröst: +1
Karaktärer: +0,5
Handling/Spänning: +0,5

Mest intressanta karaktär: Deacon
Bästa scen eller del: Scenerna med Deacon

Rekommenderar för:
Vill ni läsa om övernaturliga varelser, kärlek och intriger.

Rekommenderar inte för:
Ni som vill ha en intelligent och sansad huvudroll.

Betyg: 7/10

Andra delar i serien
1. Half-Blood
2. Pure
3. Deity
4. Apollyn
5. Sentinel

Extraböcker
0.5. Daimon
3.5. Elixir

 

 

Fortsättningen med grekiska vampyrer

Ett alternativ till Vampire Academy

Titel: Pure
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Covenant #2
Sidantal: 329
Utgivningsår: 2012

Obs, spoilers från tidigare delar kan förekomma i handlingen.

Handling:
Alex är tillbaka på skolan och tränas hårt av både Aiden och Seth. Inte nog med att hon ständigt blir besegrad av både så försöker hon kontrollera sina känslor för Aiden samt stå ut med Seths irriterande närvaro. Hon vet att Aiden och hon inte har någon framtid men hur mycket hon än försöker ljuga för sig själv så återstår sanningen att hon i hemlighet älskar honom. Detta blir bara mer komplicerat när hennes koppling till Seth växer och konstiga känslor drabbar Alex när de är tillsammans. Relationsproblemen blir snart Alexs minsta problem, snart blir skolan attackerad av Daimons, och det ryktas om att ett halvblod på skolan är boven.

Tycke:
Har haft den här serien liggandes i bokhyllan så länge att det är nu dags att ta itu med den. Jag förstår inte själv varför jag har väntat så länge (nästan 2 år) med att plocka upp fortsättningen när jag gillade första boken.

Okej, första boken Half-Blood påminde väldigt mycket om Vampire Academy. Tyvärr så tyckte jag att andra boken gjorde det också, fast kanske inte fullt lika mycket. Jag har hört att serierna ska skilja sig mer och mer sen så jag håller tummarna på det.

Annars så ligger Armentrouts styrka i att få till sympatiska karaktärer, underhållande berättarröst och superroliga dialoger. Åh gud, Alexs tankar samt dialogerna med Seth fick mig ständigt att le. Så himla roliga de är tillsammans. På tal om Seth så stal han mitt hjärta i den här boken. Han är bara så snäll mot Alex att jag har förbiseende med att han halvgalen och har legat runt med hälften av skolans tjejer.

Aiden har jag fortfarande svårt för. I vissa scener är han hur gullig som helst och det märks hur mycket han gillar Alex. Men jag gillar inte att han ger dubbla signaler hela tiden. Jag hade gillat honom mer om han verkligen hade tänkt på Alexs bästa och skydda henne genom att göra slut med henne helt och hållet.

Alex är för dumdristig, i alla fall i början av boken då hon mest bröt mot reglerna på grund av att hon är omogen. Jag förstår dock henne i senare halvan av boken och hon växte väldigt mycket i mina ögon.

Allt som allt är Pure en väldigt underhållande uppföljare. Karaktärerna och berättarrösten är bra och den lättsamma tonen gör boken snabbläst. Med tanke på att jag redan har resten av serien hemma så kommer jag snart att hugga in på tredje boken.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Duh, det som hände med Caleb var ju nästan exakt det som hände i Vampire Academy också. Jag som trodde att likheterna skulle sluta vid…

• Väldigt drastiskt vid slutet då vakten helt plötsligt attackerade Alex. Förstår verkligen Alexs frustration med att halvblod blir illa behandlade av renblod. 

Berättarröst: +1
Karaktärer: +0,5
Handling/Spänning: +0,5
Humor: +0,5

Mest intressanta karaktär: Seth
Bästa scen eller del: När Seth tog hand om Alex
Minnesvärt citat:
I rolled my eyes. ”Oh, so they’re going to make the dorms co-ed? Yeah, that is going to go over well. Everyone’s going to be having sex.”
”Sounds like my kind of place.” Seth grinned. ”Maybe I can get a transfer.”

Rekommenderar för:
Vill ni läsa om övernaturliga varelser som går i skolan så lär ni gilla den här.

Rekommenderar inte för:
Ni som inte tycker om när en bok påminner om en annan.

Betyg: 7,5/10

 

Andra delar i serien
1. Half-Blood
2. Pure
3. Deity
4. Apollyn
5. Sentinel

Extraböcker
0.5. Daimon
3.5. Elixir

 

Minirecensioner – Motstånd i en virtuell sagovärld

Titel: A Grimm Warning
Författare: Chris Colfer
Serie: The Land of Stories #3
Sidantal: 480
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Ett nytt hot kommer till The Land of Stories.

Tycke:
Något måste vara fel med mig eftersom många andra tycker att den här är den bästa delen hittills i serien medan jag själv tycker det motsatta. Missförstå mig inte nu, jag gillar boken, men den är helt enkelt inte lika bra som de tidigare delarna (enligt mig).

Något jag har märkt av är att böckerna i den här serien har väldigt långa startsträckor. Det tar över hundra sidor innan handlingen drar igång på riktigt. Okej att det är en middlegrade-bok men instaloven mellan Alex och Rook kändes ganska överdriven. Däremot så gillar jag Connors kärleksintresse, hon verkar ju hur cool som helst. Jag tror även att all brist på kommunikation gjorde att boken sänktes lite i mina ögon. Problemet i boken skulle ju förmodligen inte ha varit hälften så allvarlig om folk bara hade varit ärliga. Dessutom så saknar jag förklaringar på vad man kan göra med magi. I ena sekunden verkar det vara allsmäktigt men ibland så verkar man inte kunna göra särskilt mycket. Knasigt!

Nog klagat, om vi ska gå på det positiva med boken så älskar jag humorn och fantasin. Karaktärerna är så härliga även om de inte alltid är så älskvärda. Tvisten i slutet överraskade mig verkligen också och jag är väldigt nyfiken på hur Colfer kommer att knyta ihop säcken. De fina illustrationerna är också ett stort plus!

Om man gillar de två första böckerna i serien så gillar man även den här. Som sagt så tycker många att A Grimm Warning är den bästa boken i serien, jag nöjer mig med att säga att jag tycker att den är underhållande och kommer definitivt att plocka upp fortsättningen.

Andra böcker i serien:
1. The Wishing Spell
2. The Enchantress Returns
3. A Grimm Warning
4. Titel ej bestämd

Betyg: 7/10

________________________________________________________________________________

Titel: The Rule of Thoughts
Författare: James Dashner
Serie: The Mortality Doctrine #2
Sidantal: 304
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Michael måste hitta Sarah och Bryson och återigen ta upp kampen mot Kaine.

Tycke:
Jag läste en förhandskopia av den här boken.

Boken börjar direkt där förra boken slutar och man kastas rakt in i handlingen. Nästan varje kapitel slutar i en cliffhanger och kapitlen i sig är indelad i mindre stycken vilket gör att det kändes som att man läser i raketfart för det är så spännande. Tyvärr så leder även detta till att man läser alldeles för snabbt och inte kommer ihåg allt som händer i boken. Boken är mer handlingsdriven än karaktärsdriven och ibland känns det även som att Michael, Bryson och Sarah gör en del ologiska val bara för att kunna driva handlingen framåt. En annan sak värt att nämna är att vissa mystiska saker inte förklaras. En karaktär säger att hon ska förklara senare men det händer inte. Detta kan dock bero på att jag läste en förhandsversion av manuset.

Precis som med den förra gången så har författaren lyckats få till hackning och programmering till något superactionfyllt och det är jag väldigt imponerad över. Men som en utvecklare själv så måste jag säga många av sakerna känns väldigt fåniga. T.ex. att det flyter kod i havet… whaaat? Eller att det blixtrar och dundrar när Kaine attackerar… Ehm… fienden måste vara väldigt måna om sin stil som håller på och koda en massa specialeffekter till sina attacker. Och jag skulle nog säga att en tyst smygattack skulle vara mycket mer effektiv än att börja koda loss en storm (som dessutom avslöjar att du är dem på spåren).

Jag gillar att det vilar en desperation över hela boken. Karaktärerna är aldrig säkra, varken i den riktiga verkligheten eller i den virtuella. Man vet inte heller vilket som är fiendens mål vilket för boken oförutsägbar. Tvisten i slutet är riktigt bra och bygger upp förväntningarna inför nästa bok.  Jag trodde faktiskt först att det skulle vara en duologi så jag blev lite snopen när jag insåg att jag behövde vänta ett år till på näsa bok

Nåja, en bra och spännande bok av James Dashner. Jag är rätt säker på att folk som är mindre petiga med logik kommer att älska den här boken för spänningens skull. Jag kommer att läsa fortsättningen när den kommer ut.

Andra böcker i serien:
1. The Eye of Minds
2. The Rule of Thoughts
3. The Game of Lives

Betyg: 6,5/10

________________________________________________________________________________

Titel: Opposition
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Lux #5
Sidantal: 534
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Katy och Daemon står inför slutstriden som kan avgöra deras och jordens framtid.

Tycke:
Yihaa! Så var den här serien klarläst! Det har definitivt varit en mycket trevlig och underhållande resa. Det finns många älskvärda karaktärer och Luc, Katy och Dee hör till mina favoriter. Daemon vet jag att många tycker om man jag tycker att han är alldeles för svartsjuk och våldsam. Han vill liksom slå ner alla killar om de ens kollar lite på Katy. Dessutom så vill han i stort sett bestämma allt och det känns som att Katy måste be honom om tillåtelse innan hon får göra något, vilket är ganska avtändande för min del.

Nåja, jag gillar verkligen kemin mellan Daemon och Katy och tycker att de är perfekta för varandra. I överlag är det väl kanske lite väl för mycket ihopparande för min del. Alla karaktärer behöver liksom inte hitta en kärlekspartner i slutet av serien.

Spänningen i den här boken är det verkligen inget fel på. Takten är högt genom hela boken och när man väl hade börjat så var det omöjligt att lägga ner den. Trots allt bröllopsplaneringen så läste jag ut den här i tre sittningar (och det är ingen tunn bok heller!).

Har ni läst de andra böckerna i serien så är ju den här boken en självklarhet. Till er som ännu inte har upptäckt Lux-serien så har ni något att se fram emot!

Betyg: 8/10

Andra böcker i serien:
1. Obsidian
2. Onyx
3. Opal
4. Origin
5. Opposition

Extraböcker:
0.5. Shadows

 

En till bok där huvudrollen undrar om hen har dödat sin bästa kompis…

En klichéfull spänningsroman.

Titel: Don’t Look Back
Författare: Jennifer L. Armentrout
Sidantal: 384
Utgivningsår: 2014

Handling:
Tonåriga Samantha går ensam på en väg och har inget minne om vem hon är. Läkarna tror att hon har minnesförlust på grund av stress. Som en främling i sin egen kropp tvingas hon nu att långsamt lära känna sin familj, sina vänner och sin snygga pojkvän Del. Hon får även veta att hennes bästis Cassie är fortfarande spårlöst försvunnen och att Samantha är den sista personen som har sett henne levande.

Ju längre tiden går desto mer ogillar Samantha personen hon har varit. Hennes vänner är bitchiga och hon känner inga känslor för Del. Istället dras hon hjälplöst mot heta Carson som hon tydligen tyckte om att nervärdera. Samantha slits mellan sitt gamla liv och hennes nya värderingar, samtidigt vet ingen fortfarande vad som har hänt med Cassie… och vad Samantha egentligen gjorde innan hon tappade minnet.

Tycke:
Hittills så har jag gillat allt jag har läst av Jennifer L. Armentrout så när jag fick reda på att hon skulle släppa en spänningsroman så blev jag givetvis intresserad. Även om jag har tröttnat på konceptet med en huvudperson som har tappat minnet så har boken fått så många fina recensioner att jag plockade upp den… vilket jag kanske inte borde ha gjort.

Den här boken är så full av klichéer att det inte är sant. Under läsningens gång himlade jag så många gånger med ögonen att jag nästan fick träningsvärk. Här är en lista på några av de saker som förekom.  Notera att det förekommer lite spoilers men helt ärligt talat så är det så uppenbara saker att man inte ens kan räkna dem som spoilers.

• Supersnygg och rik huvudperson.
• Ett as till pojkvän (dock snygg och rik också)
• En superhet och attraktiv barndomskompis, och med attraktiv så menar jag att huvudrollen blir i stort sett svimfärdig bara genom att vistas i samma rum som honom. Oh, och så givetvis så har han varit hemligt förälskad i huvudrollen sedan de var små.
• Man får läsa om hur het barndomskompisen är HELA TIDEN.
• Bitchiga och personlighetslösa kompisar
• Skolbal och klänningsshopping
• Skumma lappar med varningar och hot
• Vistas ensam i skogen så att man kan bli jagad
• Hallucinationer
• Vilseledande minnesglimtar
• Huvudrollens gamla liv var en fasad
• Telefonsamtalet avbryts precis innan någon ska avslöja mördarens identitet.

Det här är bara en bråkdel av sakerna jag reagerade på. Det finns till och med den typiska “huvudrollen snubblar och faller raklång över kärleksintresset”. Alltså, hur ofta händer sånt i verkligheten? Både att man snubblar så himla hårt (för oftast så hinner kroppen reglera sig så att man får tillbaka balansen innan man faller), samt att killen råkar just befinna sig på den platsen tjejen snubblar mot. Och killen ska ju vara vältränad också, så lätt kan det inte vara att få omkull honom. Ja, ni fattar min frustration.

Hade det inte varit för att Armentrout är en skicklig författare och vet verkligen hur man håller fast läsaren så skulle jag förmodligen inte ha läst klart den här boken. Nu kände jag ändå en viss sympati för Samantha och ville veta hur det hela skulle sluta. Spänningen är faktiskt riktigt bra, det är bara det att många saker är för uppenbara samtidigt som den lämnar ett par frågetecken.

Slutordet är att jag har läst alldeles för många liknande böcker för att kunna uppskatta den här. Hade jag läst den här för 3-4 år sedan så skulle jag säkert ha älskat den. Det är väldigt många som gillar den här boken och jag förstår varför. Det är bara jag som har tröttnat på den här sortens böcker.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Varför frågade Samantha inte om bilderna när hon fick höra talas om dem första gången? Och det var ju så himla uppenbart att Del hade legat med Cassie.

• Var även supertrött på att när Samantha säger att hon är “ett monster”/”galen”/”en mördare” så ska alla andra kommer med svaret “Nej, det är du inte”. Hur kan de vara så säkra egentligen? Samantha har ju varit en riktig elak bitch, varför är det så otänkbart att hon kan ha råkat döda Cassie?

• Önskar också att Samantha kunde ha haft lite mer stake i ryggen och snäst tillbaka mot sina elaka kompisar. Hon var ju skolans drottning en gång i tiden, hade gärna velat se henne sätta dem på plats.

• Jag fattar inte riktigt varför farsan dödade Cassie. Och varför var han där i stugan mitt under natten? Och säg inte att det är för att smygröka för det känns inte så övertygande. Hade Cassie ringt honom för att konfronterar honom eller? Men han kände ju redan till att hon var hans barn. Vet inte om det var jag som var för trött vid slutet men detta förklarades väl inte? Vilket motiv farsan hade alltså.

Klichéer: -1
Uppenbarhet: -1
Spänning: +1

Mest intressanta karaktär: Cassie
Bästa scen eller del: Början

Rekommenderar för:
Ni som inte gillar klichéer och massor av beskrivningar av hur attraktiv kärleksintresset är.

Rekommenderar inte för:
Ni som inte gillar klichéer och massor av beskrivningar av hur attraktiv kärleksintresset är.

Betyg: 4/10

Andra version av omslaget

 

Minirecensioner – Tre recensioner som jag råkade ta bort

Buhh, hatar när det händer. Varför råkar jag hela tiden skriva över mina recensioner?! Här har vi tre recensioner som jag egentligen har skrivit men som jag klumpigt nog har råkat ta bort och har ingen backup. Eftersom det ändå var ett tag sen jag läste böckerna så får det bli minirecensioner av dem istället. 

Titel: Split Second
Författare: Kasie West
Serie: Pivot Point #2
Sidantal: 368
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Addie möter Trevor igen.

Tycke:
Gillade Pivot Point väldigt mycket då jag läste den förra året så jag har varit supernyfiken på den här! Tyvärr så tyckte jag inte att den höll samma mått som förra boken, och en av anledningarna är att författaren har lagt till Addies bästis Laila som berättare. Gillar inte karaktärer som förnekar sina känslor hela tiden!

Älskar fortfarande blandningen mellan magi och vardag. Tycker att handlingen kändes ibland lite för påtvingat ibland, det är liksom för många sammanträffanden. Men i överlag en underhållande bok och det är skönt att serien bara består av två böcker så man fick ett riktigt avslut.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Åhh, så fint när Connor läkte Trevors skador.

Andra böcker i serien:
1. Pivot Point
2. Split Second

Betyg: 6,5/10

Läsutmaning #22 – Läs en bok där huvudrollen eller kärleksintresset lider av minnesförlust.

________________________________________________________________________________

Titel: Origin
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Lux #4
Sidantal: 366
Utgivningsår: 2013

Minihandling:
Katy och Daemon mot den där föreningen som jag har glömt namnet på.

Tycke:
Tyckte faktiskt att den här boken var väldigt seg i början. Mest för att Katy ska vara så himla god hela tiden och Daemons berättarröst är så överdriven. Hans kaxighet är bara för mycket ibland. Men boken blir onekligen bättre efter cirka 100 sidor, och den sista tredjedelen är riktigt bra.

Kul också att huvudrollerna från vuxenkompanjonsboken ”Obsession” dyker upp i den här boken. Inte för att jag har läst den men det är ändå kul att läsa om cameos.

Favoritkaraktären är utan tvekan Luc, är så nyfiken på hans bakgrund! Kemin mellan Daemon och Katy är också väldigt bra, dock så kan det bli för cheesy ibland och lite väl för mycket beskrivningar av Daemons attraktiva kropp.

Gillar också stort att de var i Las Vegas. Jag var ju där för ett par månader sen och bodde till och med i ett av hotellet som de var vid. Man märker att författaren har börjat bygga upp för slutstriden och med tanke på hur boken slutade så är jag riktigt sugen på att läsa den femte och sista boken!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Blev faktiskt förvånad över att Katy dödade Blake. Tycker inte att hon ska skylla sig själv för Blake förtjänar att dö efter vad han har gjort. Men däremot så tycker jag att dödsfallen i slutet var ganska onödigt. Kändes mest som att författaren ville döda folk på den ”goda” sidan för att visa att det är allvarligt. Men grejen är ju att alla hon dödade var såna karaktärer som man knappt brydde sig om… så ja, det kändes onödigt.

Andra böcker i serien:
1. Obsidian
2. Onyx
3. Opal
4. Origin
5. Opposition

Betyg: 8/10

________________________________________________________________________________

Titel: Wicked Little Secrets
Författare: Kara Taylor
Serie: Prep School Confidential #2
Sidantal: 304
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Anne undersöker det gamla fallet med den försvunna studenten.

Tycke:
Gillade första boken väldigt mycket men trots att Wicked Little Secrets följer i samma spår så tycker jag inte att den är lika bra. Älskar fortfarande Annes kaxiga och självsäkra berättarröst men boken är rätt seg på flera ställen. Och jag tycker väl att Anne är lite för elak mot sina kärleksintressen ibland. Man SKA INTE bli ihop med en annan kille bara en dag efter att man har gjort slut med sin förra.

Mysteriet grep inte i mig heller lika mycket som jag hade hoppats. Det var inte förrän i slutet som det blev riktigt spännande. På det hela taget så är det väl en ganska bra bok men jag hade som sagt hoppats på mer. Kommer absolut att läsa sista boken i serien för jag är nyfiken på vem den mystiska läraren är.

Betyg: 6/10

Andra böcker i serien
1. Prep School Confidential
2. Wicked Little Secrets
3. Deadly Little Sins

Läsutmaning #34 – Läs en bok ur genren deckare

 

Minirecensioner – En död hund och en glödande opal

Titel: The Curious Incident of the Dog in the Night-Time
Författare: Mark Haddon
Sidantal: 275
Utgivningsår: 2003

Minihandling:
15 åriga Christopher som är autistisk försöker lösa mysteriet med vem som har dödat grannens hund. Hans undersökningar leder honom till en mycket större hemlighet än vad han hade väntat sig.

Tycke:
Gillar den här mycket mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Boken påminner mig till en del om The Perks of Being a Wallflower eftersom båda böckerna handlar om hur huvudrollen (som båda är tonåriga pojkar som har svårt för sociala koder) skriver ner händelser ur sitt liv. I TPoBaW skriver Charlie brev och i TCIotDitNT skriver Christopher en bok.

Riktigt intressant att läsa om hur ett autistiskt barn ser på omvärlden. Det känns som att jag har mycket större förståelse för dem nu. Och att vara förälder till ett autistiskt barn måste vara väldigt svårt. Tänk att ens barn inte tillåter att du kramar eller pussar på honom/henne, att de börjar slåss om du rör vid dem. Eller att de alltid måste i förväg veta hela schemat för dagen och skriker okontrollerat om något avviker från planeringen. Eller att de inte äter maten om den är av en viss färg eller om tomaten rör vid potatisen.

The Curious Incident of the Dog in the Night-Time är verkligen en tankeväckande och läsvärd bok. Jag har inte tidigare tänkt på hur är att vara autistiskt och hur föräldrarna kan känna sig. Rekommenderas!

Betyg: 7/10

________________________________________________________________________________

Titel: Opal
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Lux #3
Sidantal: 382
Utgivningsår: 2012

Minihandling:
Katy, Daemon och gänget på räddningsaktion.

Tycke:
En bra bok men inte lika bra som de två första. Börjar tyvärr tröttna på hur himla macho och dryg Daemon är. I början tyckte jag att det var rätt charmigt med hans kaxiga attityd men nu tycker jag istället att den är på gränsen till omogen. Klarar inte heller av att han är så beskyddande och tror att han vet bäst. Katy är härlig som alltid och jag älskar hennes berättarröst. Dock så tycker jag att hennes svartsjuka är väldigt överdriven, speciellt när Daemon egentligen inte har givit henne någon anledning att vara misstänksam.

Olyckligtvis så har jag råkat spoila för mig själv om hur boken skulle sluta så jag blev inte så överraskad av slutet. Började på den här boken i slutet av NaNoWriMo där jag skrev som en besatt så jag läste bara cirka 20 sidor varje kväll. Jag tror att kombinationen av allt detta gjorde att jag aldrig riktigt kom in i boken och därför gillar jag inte boken lika mycket som de tidigare delarna. Kommer dock absolut att läsa fortsättningen.

Andra böcker i serien:
1. Obsidian
2. Onyx
3. Opal
4. Origin
5. Opposition

Extraböcker:
0.5. Shadows

Betyg: 6,5/10

________________________________________________________________________________

Titel: Glow
Författare: Amy Kathleen Ryan
Serie: Sky Chasers #1
Sidantal: 385
Utgivningsår: 2011

Minihandling:
Ett generationsskepp som är på väg att kolonisera en ny planet blir attackerat av ett annat generationsskepp där det inte finns några barn ombord.

Tycke:
En bok som till en början påminde mig om Across the Universe eftersom handlingen utspelar sig på ett generationsskepp och berättarperspektivet växlar mellan en tjej och en kille. Killen är dessutom den som ska bli skeppets nästa ledare. Dock så tog likheterna slut där.

Jag gillar verkligen den mörka stämningen och att båda sidorna är eländigt. Det är som att välja mellan pest eller kolera. Detsamma gäller karaktärerna. Ibland så hejar man verkligen på dem men sen så gör de något som gör att man tar avstånd från dem. Min favorit bland dem är väl Kieran för han känns som den mest mänskliga av dem. Han gör dumma misstag men i grund och botten så vill han bara väl. Waverly är modig men jag gillar inte det hon gör i slutet. Seth är ett stort frågetecken, för det mesta så avskyr jag honom, men då och då glimtar han till och verkar inte vara så dålig.

En ganska bra bok i mitt tycke. Även om jag inte fastnade för karaktärerna så tycker jag ändå om att författaren har gjort dem flersidiga. Handlingen är också ganska spännande så jag kan mycket väl tänka mig att läsa fortsättningen.

Betyg: 6,5/10

Andra böcker i serien:
1. Glow
2. Spark
3. Flame

 

 

Minirecensioner – Bekännelser och skuggor som bara går upp

Titel: En presidentdotters bekännelser (eng. Confessions of a First Daughter)
Författare: Cassidy Calloway
Serie: First Daughter #1
Sidantal: 190
Utgivningsår: 2009

Tycke:
En överraskande mysig bok som handlar om dottern till en kvinnlig president. Handlingen är inte trolig för fem öre men den är så söt att det inte gör något. Lite störigt är det att huvudrollen gör en massa misstag hela tiden men i slutändan så räddar hon situationen så jag förlåter henne. Vissa scener var så roliga att de fick mig att skratta högt.

Men det bästa med hela boken: Max!!! Åh gud vilken swoonig kille! Jag vill också ha en smart, ansvarsfull och snygg livvakt! Jag är helt klart imponerad av författarens förmåga att få till en sådan attraktiv karaktär på så få sidor.

Jag läste den här boken på svenska men jag vet inte om den finns att köpa. Det är tydligen någon bokklubb som har översatt den så man kan inte hitta den i vanliga bokhandlar. Om det är någon som vet om de har översatt den andra delen i serien också så får ni gärna hojta till.

Betyg: 6,5/10

Andra delar i serien:
1. En presidentdotters bekännelser (eng. Confessions of a First Daughter)
2. Secrets of a First Daughter

______________________________________________________________________________________________

Titel: Shadows
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Lux #0.5
Sidantal: 179
Utgivningsår: 2012

Tycke:
Jag brukar inte vara jätteförtjust i prologböcker men eftersom jag gillar Lux-serien samt den här e-boken var ganska billig så slog jag till. Och oj, vad överraskad jag blev.

Det här måste vara en av de bästa mellan/extra-böckerna jag har läst. Boken handlar om Dawson och Bethany och trots att man som läsare redan kände till deras öde från huvudserien så är den väldigt underhållande. Älskar verkligen alla scener hemma hos familjen Black. Daemon, Dawson och Dee tillsammans fick mig alltid att skratta. Speciellt Dee är bara för rolig. Det är väl lite för mycket instalove mellan Dawson och Bethany men med tanke på bokens längd så var det väl tvunget.

Personligen så rekommenderar jag att man läser åtminstone en eller två böcker ur huvudserien innan man ger sig på den här prologboken. Då får man mycket större förståelse för karaktärerna och relationerna mellan dem. Den här boken är ett måste för alla er som gillar Lux-serien! Och den finns även i tryckt form för er som inte gillar digitala böcker.

Betyg: 7,5/10

Andra delar i serien:
1. Obsidian
2. Onyx
3. Opal
4. Origin
5. Titel ej bestämd

Extraböcker:
0.5. Shadows

______________________________________________________________________________________________

Titel: Only väg is upp
Författare: Emmy Abrahamson
Serie: Only väg is upp #1
Sidantal: 234
Utgivningsår: 2012

Tycke:
En bok som jag inte hade några förväntningar på och var bättre än vad jag hade trott. Trots att jag inte alls gillar Filippa som karaktär så föll jag för hennes berättarröst och språket. Så himla roligt vissa scener var! Brast ut i skratt flera gånger fast jag försökte låta bli.

Samtidigt som jag beundrar Filippas mod så kan jag inte låta bli att irritera mig på hur naiv och godtrogen hon är. Och hon måste vara en mytoman, en normal människa ljuger inte så mycket och inte för så många andra. Och det är inte smålögner hon drar heller, fattar verkligen inte hur hon tänker.

Att boken utspelar sig i London är ett stort plus då det är en av mina favoritstäder. Själva teaterdelen är riktigt intressant och jag hade gärna velat se mer av den. Jag hoppas på att det kommer att ta mer fokus i nästa bok.

På det hela en rolig och mycket underhållande bok men huvudrollens handlingar och personlighet drog ner betyget för mig. Kan tänka mig att läsa fortsättningen ifall jag hittar den i bibblan.

Betyg: 5,5/10

Andra delar i serien:
1. Only väg is upp
2. Stjäla the show
3. Make it stort

 

Onyx är en farlig sten

… i alla fall om man inte har mänskliga gener.

Titel: Onyx
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Lux #2
Sidantal: 366
Utgivningsår: 2012

Obs, spoilers för tidigare delar kan förekomma i handlingen.

Handling:
Sedan Daemon räddade Katy går det inte längre att förneka attraktionen mellan dem. Katy som är säker på att deras känslor för varandra bara är biverkningar av deras band försöker göra allt i sin makt för att inte falla hårt för Daemon, men det är minsann inte lätt när han är så het. När den nya trevliga killen Blake börjar på skolan ser Katy en chans att komma bort från sina känslor och de blir snabbt vänner. Men snart är kärleken det minsta av Katys problem, hon har börjat utveckla egna krafter. Och om hon inte lär sig att kontrollera dem väldigt snart så är hon en fara för både sig själv och andra.

Tycke:
Andra boken i en serie har en tendens att vara en transportsträcka men så är inte fallet med Onyx. Här hände det saker och även om spänningen inte allt var på topp så vägde Katys roliga berättarröst upp det. Älskar verkligen dialogerna mellan henne och Daemon, så kaxiga och humoristiska. Kemin mellan dem är väldigt bra beskrivet och fastän jag inte riktigt gillar aggressiva badboys så är det omöjligt att inte tycka om Daemon.

Vad jag absolut älskar med Katy är att hon är en bokbloggare. Åh, så mycket som man känner igen i hennes tankar. Tycker även att det är smart av författaren att inte bara namedropar olika böcker utan här får man bara ledtrådar så får man gissa sig fram till vilken bok det är Katy tänker på. Jag tror i alla fall att hon läser Soul Screamers-serien (en swoonig kille som heter Tod) och Shattered Souls (omslaget med en klänning som blir till blommor samt att den handlar om reinkarnationer). Jag lyckades aldrig lista ut vilken den sista boken är. Vilken bok har en blond kille på omslaget och handlar om fallna änglar? Någon som vet? Katy har mycket bra boksmak hihi.

När det kommer till handlingen så var väl vissa saker lite väl lätta att förutspå (speciellt när det redan hintades om det i baksidestexten) medan andra saker överraskade mig. Det som jag tyckte var mest negativt var att Katy ska hålla på och förneka sina känslor till Daemon samt att hon höll saker och ting hemliga för honom. Samtidigt som jag kan förstå att hon gärna vill vara säker på sin sak innan hon berättar för varandra så tycker jag ändå att hon betedde sig korkat. Sen var väl den lilla kärlekstriangeln inte heller någon favorit. Men förutom dessa saker tycker jag att boken är väldigt bra.

Onyx är inte lika bra som Obsidian men inte långt därifrån. Jag har redan tredje boken hemma men ska vänta lite innan jag kastar mig över den. Annars får man lite för mycket av det goda och det slutar säkert med att jag blir besviken istället. Men Lux är absolut en serie som växer i mina ögon.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Åh, så himla typiskt att både Blake och Will är ”onda”. Det är ju ett sådant välanvänt knep att jag hoppades på att Armentrout inte skulle falla i det spåret. Men jaja, boken är bra i vilket fall.

• Spännande att brorsan är tillbaka. Är så nyfiken på vad det är som har hänt med honom och Bethany.

 

Berättarröst: +1
Karaktärer: +1
Handling: +0,5
Spänning: +0,5

Mest intressanta karaktär: Katy
Bästa scen eller del: Spoiler [När Blake slogs mot Dee och Adam]
Minnesvärt citat: “Dogeared pages were Antichrist of book lovers everywhere.”

Rekommenderar för:
Vill ni ha övernaturliga krafter, härliga karaktärer och kärlek så har du hittat rätt.

Rekommenderar inte för:
Har du tröttnat på paranormal romance så passar den här boken inte dig.

Betyg: 8/10

Andra böcker i serien:
1. Obsidian
2. Onyx
3. Opal
4. Origin
5. Opposition

Extraböcker:
0.5. Shadows