RSS

Category Archives: Kristin Cashore

Med gåvan att döda

Här har ni en bok som går hem hos många andra men inte hos mig. 


Titel: Tankeläsaren (eng. Gracling)
Serie: De utvalda 1 (eng. Seven Kingdoms Trilogy 1)
Författare: Kristin Cashore
Sidantal: 479
Utgivningsår: 2011 (original 2008)

Handling:
Katsa är en särling och hennes gåva är att döda. Hennes morbror, kungen av Middluns, utnyttjar henne för att sätta skräck i sina undersåtar och grannar. När Katsa möter Po, en annan särling med stridens gåva, får hon för första gången i sitt liv en vän hon känner samhörighet med. Katsa är trött på att döda och när mystiska händelser sker i kungadömena följer hon sitt hjärta och lämna hovet med Po.

 

Omdöme:
Episk fantasyvärld, check. Stark kvinnlig huvudperson, check. En handling som tar oss till olika platser, check. De utvalda har så många ingredienser jag gillar, jag borde älska boken, men det gör jag inte.

Förutom sympatiska karaktärer och en spännande handling måste en episk fantasybok också ha en logisk världsuppbyggnad. Tyvärr föll De Utvalda på två av punkterna. För mig blev Katsa aldrig en lockande karaktär och världen lämnade mig med många obesvarade frågor.

I början av boken är Katsa en feminist som i princip hatar alla män och tanken på att gifta sig och födda barn. Hon ser inte andras känslor och löser allting med våld. Visst är det grymt att hon är en kämpe men jag föredrar intelligens framför muskler. Ibland är hon så vansinnigt trögfattad att man bara ville ruska om henne. Det blir bättre senare i boken och jag medger att jag tyckte om Katsas karaktärsutveckling, men jag gillade aldrig henne som person.

Det är inte lätt att bygga upp världar och jag uppskattar försöket, särlingkonceptet är häftigt men jag begriper inte varför de hånas av vanliga människor. Särlingar är ju som vanliga människor, det enda skillnaden är att de har två olika ögonfärger och är väldigt duktig på en sak. Borde de liksom inte bli beundrade istället för hånade? I mitt tycke borde det vara en ära att vara en särling och inte en förbannelse. Och det gavs aldrig någon förklaring till varför folk ogillar särlingar.

Andra saken jag inte köpte är Rådet som Katsa bildade när hon var 16, hur sjutton kunde kungens spionmästare och kronprinsen går med på det? Jag förstår inte var deras lojalitet ligger.

Det som störde mig mest i hela boken är den berättande texten. Jag vill se och vara med, inte får allting berättat för mig. Istället för att säga att Katsa hade en trevlig pratstund så vill jag vara med och ta en del av samtalet. Gestaltning är något jag verkligen saknar i denna bok, jag skulle förmodligen ha gillat den mycket mer om det hade varit mer närvaro i texten.

Handlingen var bokens höjdpunkt. Man visste inte hur de skulle klara sig eller vad som skulle ske. Så fort resan började blev boken mycket bättre.

Ja, jag är besviken på den här boken för jag ha hört så mycket gott om den. Jag ser saker jag gillar men de undanskyms av andra brister. Serien har potential och jag vet att nästa bok i serien har en annan huvudkaraktär. Köpa serien lär jag inte göra men jag kommer att hålla utkik efter den andra boken när den har kommit på svenska.

Karaktärer: -0,5
Berättandeform: -0,5
Världsuppbyggnad: -0,5
Handling: +0,5

Betyg: 4/10

Andra versioner av omslaget

Läs även Fia Filurs recension av boken!

 

Tags: , , ,

Hon utnyttjas som kungens torped

Men det finns alltid ett val, det gäller bara att våga ta steget

Serie: De utvalda 1
Författare: Kristin Cashore
Sidantal: 479

*Spoilers kan förekomma*

Handling:
”Hon var åtta år gammal när hon dödade en man första gången. Tio år senare tvingas Katsa fortfarande hota och döma människor åt kungen. För hon är en av de sju kungadömenas särlingar – född med en särskild gåva som kungen har rätt att utnyttja.”

Katsa är en slagskämpe som ingen kan besegra, men när hon möter prins Po, en annan särling, stöter hon för första gången på motstånd. Tillsammans börjar de utforska varandras gåvor och ger sig iväg för att störta en ond kung. Resan bjuder på både fysiska och psykiska utmaningar och kretsar till en början kring viljan att älska någon annan och fortfarande vara sann mot sig själv, men övergår snart i en kamp för överlevnad.

Omdöme:
Det som jag gillar mest i den här boken är relationen mellan Katsa och Po. Den ovilliga attraktionen, den tveksamma tilliten, nyfikenheten och glädjen över att ha mött en jämlik att slåss med. Deras träningsmatcher är som ett enda långt förspel och även om Katsa är oförberedd är det inte förvånande att kärlek uppstår mellan dem.

Boken är sträckläsning rakt igenom, det är verkligen spännande hela tiden, men jag tycker att tempot sänks i slutet. Ett moment jag gillar är de subtila ledtrådarna som vävs in tidigt och som sedan följs upp. Det största minuset är i kapitel 2 där sju kungadömen och sju olika kungars namn kastas omkring tills man blir yr i huvudet. Det finns en karta i början av boken som är bra att memorera, eller i alla fall snegla på då och då.

Det känns som om författaren ägnar hela boken åt att bygga upp en stark relation mellan Katsa och Po och bäddar för en spännande avslutning, därför blir jag lite besviken när slutet känns vagt och otillräckligt. Det är för öppet och jag känner mig otillfredsställd av otydligheten, särskilt eftersom del två i den här serien inte alls handlar om Katsa och Po, utan utspelar sig ca 30 år före Tankeläsaren. Eventuellt dyker Katsa och Po upp i del tre, som förhoppningsvis skrivs nu i denna stund, men de kommer inte att vara huvudroller.

Språket i den här boken är en aning gammaldags, men eftersom det genomgående är samma ton är det inget som stör mig.

Författaraspiranter lägger kanske särskilt märke till spjuveraktiga leenden, okynniga glimtar i ögonen, karaktärer som kliar sig i huvudet, karaktärer som sliter sitt hår, överanvändning av ”hon” och ”han”, och ordet ”plötsligt” som poppar upp på var och varannan sida, men vet ni vad? Det gör ingenting. Helhetsintrycket av den här boken är så bra att de där små klyschorna slinker igenom.

Favoritcitat:

Han blockerade hennes väg igen och den här gången lyfte han ena armen, som en varning. Nåväl, nu kommunicerade de åtminstone på ett språk som hon förstod.

Han skulle sitta där och skimra i eldskenet och hon skulle inte kunna se på honom, för han glödde och han var vacker och hon stod inte ut.

”Du har rätt, jag skulle inte ha tagit emot den. Tror du att jag skulle ha tagit emot något sådant av Po? Att jag skulle ha gått med på något sådant? Och han gjorde rätt i att ge bort ringen, för han kommer att dö, för jag ska döda honom nästa gång jag ser honom för att han gjorde så och skrämde mig och inte förklarade vad det betydde.”

”Klart att du ska”, sa Bitterblue tröstande.

Karaktärer: +1
Handling: +1
Spänning: +1
Härliga slagsmål: +1

Betyg: 9/10

Recensionen är skriven av Fia Filur. Läs Boktyckes recension här.

 

Tags: