Måste man hålla sitt intresse hemligt om man vill vara populär?
Titel: The Summer I Became a Nerd
Författare: Leah Rae Miller
Sidantal: 258
Utgivningsår: 2013
Handling:
Sedan den gången Maddie blev utskrattad som liten för att hon gillade serietidningar så har hon lovat sig själv att bli populär och hålla sitt största intresse hemligt. Nu som sjuttonårig är hon en hejaklacksledare och flickvän till skolans sportstjärna. Den här sommaren var perfekt tills hon kom i kontakt med Logan. Söta Logan som jobbar på stans serietidningsbutik och som vet om hennes hemlighet – att hon i själva verket är en nörd. Trots att Maddie vet att hon riskerar hela sin popularitet så kan hon inte hålla sig borta från Logan och hans underbara värld av serietidningar och rollspel. Men hur ska det gå när Maddies dubbelliv blir för mycket? Ska hon leva ett falskt och populärt liv eller bli utskrattad och vara sann mot sig själv?
Tycke:
Både omslaget och konceptet till den boken är så sött! Jag hade väntat mig en gullig historia och det fick jag väl också. Problemet är bara att jag tycker att huvudrollen Maddie är så himla larvig att jag varken kan ta henne eller boken på allvar.
För det första, hur himla farligt är det att erkänna att man gilla serieböcker? Maddie får det att låta som världens undergång om någon av hennes kompisar upptäcker att hon har ett annat intresse förutom kläder och popstjärnor. Hur självcentrerad kan man vara liksom? Hon tror verkligen att alla hennes vänner kommer automatiskt att bryta upp bekantskapen med henne om hennes hemlighet avslöjas. Blir riktigt irriterad på henne.
För det andra så är Maddies berättarröst väldigt överdriven. Känns som att hon får panik hela tiden. Jag tycker inte heller om att hon hela tiden hittar på bortförklaringar istället för att tackla problemen på samma gång som de dyker upp. Man vet ju att det bara blir värre och värre ju längre hon håller på och ljuger för alla. Förstår inte alls vad Logan ser hos Maddie… och instaloven mellan dem ökar ju inte direkt trovärdigheten heller.
Så, det var det negativa med boken. Det som jag gillar med boken är att den är lättläst och är väldigt somrigt. Maddie kändes verkligen som en riktig nörd vilket är ett stort plus. Skrattade lite när hon andades in doften av serietidningar och läste om samma tidning flera gånger. Den här boken kan lätt göra sig bra som film, speciellt nu när det är så inne med superhjältar.
Så slutordet är att det är en okej bok. Jag trodde att den skulle vara bättre men jag och huvudrollen kom inte alls överens vilket drar ner bokens betyg väldigt mycket. Jag vet dock att många andra gillar den här boken så låt inte min negativa recension avskräcka er.
Karaktärer (egentligen bara Maddie): -1
Berättarröst/Handling: -0,5
Mest intressanta karaktär: Hmmm… Logan kanske, eller Maddies bästis som jag har glömt namnet på.
Bästa scen eller del: Rollspelet i slutet.
Minnesvärt citat: “It’s Christmas! You just got your Hogwarts acceptance letter, a copy of Action Comics #1, and a brand new car that runs on water!
Andra verk som jag kom att tänka på:
Camp Boyfriend av J. K. Rock – Båda handlar om tjejer som tror att de kommer att bli opopulära om folk får reda på att de egentligen är nördiga.
Rekommenderar för:
Om du letar efter något lättläst och somrigt så kan den här boken passar dig.
Rekommenderar inte för:
Tycker du inte om överdrivna berättarröster och huvudroller med dålig självkänsla så undvik den här boken.
Betyg: 3,5/10
Boktycke 