Fast i framtiden så kan fängelset vara en tropisk ö.
Titel: The Forsaken
Författare: Lisa M. Stasse
Serie: The Forsaken #1
Sidantal: 375
Utgivningsår: 2012
Handling:
Alenna är föräldralös och en laglydig UNA-invånare. När det blir dags för henne att ta testet som ska avgöra om hon kan bli en framtida samhällsfara så är hon nervös, men ändå rätt säker på att hon kommer att klara sig. Till hennes chock så misslyckas hon och vaknar upp på fängelseön. Nästan direkt blir hon och en annan kille, David, jagade av maskerade ungdomar som ser allt annat än vänliga ut. Räddningen kommer i form av Gadya, en äldre flicka som visar Alenna att inte enbart vildar lever på ön. Gadyas gäng välkomnar Alenna, men glädjen är kortvarig. På ön pågår det ständigt krig, och Alenna verkar ha hamnat på den förlorande sidan.
Omdöme:
Om jag ska beskriva den här boken med hjälp av andra böckerna så skulle jag nog säga Divergent och Flugornas Herre. Divergent för att Alenna hamnar på ett ställe där hon måste lära sig att slåss och för att jag tyckte att Gadya påminde en hel del om Christina. Flugornas herre är ju ganska självklart, Alenna är på en ö med andra tonåringar och måste slåss för att överleva.
Det finns saker som jag både gillar och icke gillar med The Forsaken. Vi kan börja med vad jag inte tyckte om. Alennas kärlek vid första blick till Liam är ju sådär trovärdig. Jaja, Liam är den snyggaste, mest vältränade, modigaste och smartaste kille i typ hela världen så vem vill inte ha honom? Han är så perfekt att han inte känns mänsklig. Och varför är han själv så intresserad av Alenna? Hela romansbiten i boken är ganska cheesy och inte särskilt trovärdig.
Karaktärerna tycker jag är okej. Jag gillar att Alenna kan tänka för sig själv och faktiskt ifrågasätter saker och inte bara litar blint på folk. Jag tycker om att Gadya är en kämpe men jösses vilket psychotemperament hon har. Rika är okej i början men sen blir hon jobbig. Liam är som tidigare nämnt alldeles för perfekt. Den mest intressanta karaktären är väl David för att jag inte riktigt vet om jag kan lita på honom och det gör handlingen mindre förutsägbar.
Och på tal om handlingen så tycker jag att det är bokens största styrka. Allting sker i en snabb takt vilket gör att det är spänning från första till sista sidan. En del av handlingen kunde man ganska lätt lista ut om man är någorlunda insatt i dystopier, men The Forsaken hade en del vändningar som verkligen överraskade mig. När man väl hade börjat läsa var det svårt att sluta. Hade tänkt använda den som min pendelbok men kände mig hela tiden sugen på att läsa vidare så det slutade med att jag läste ut den på ett par dagar.
Kort sagt så tycker jag att The Forsaken är underhållande och ångrar absolut inte att jag har köpt den. Men däremot så tyckte jag inte att den bidrog med så mycket nytt till dystopigenren. Kändes ibland som att den bara har tagit de bästa elementen ur andra dystopier och samlat dem i en bok. Ja, den är bra, men den sticker liksom inte ut på något sätt. Vill ni ha en spännande bok så kan jag rekommendera den här, men vill ni ha något mer nyskapande så får ni nog leta någon annanstans (och berätta gärna för mig ifall ni hittar något :p).
- Blev förvånad över att Liam blev tagen men man visste ju att han inte skulle dö och att Alenna skulle träffa honom igen förr eller senare.
- Var ganska tydligt att hennes föräldrar skulle vara någon form av rebelledare. Så fort de stötte på ökenrebellerna som visar sig vara forskare så var det ganska självklart att hennes föräldrar skulle vara där.
- Det som jag blev mest förvånad över var att The Monk var presidenten. Hade verkligen inte räknat med det. Var det nån som listade ut det i förväg?
Handling: +1
Spänning: +0,5
Berättarröst: +0,5
Takt: +0,5
Mest intressanta karaktär: David
Bästa scen eller del: Spoiler [När Gadya valde Alenne att slåss mot i dödsmatchen]
Betyg: 7,5/10
Boktycke 