En bok där handlingen inte riktigt går som man förväntar sig.
Titel: The Girl of Fire and Thorns
Författare: Rae Carson
Serie: Fire and Thorns #1
Sidantal: 423
Utgivningsår: 2011
Handling:
Prinsessan Elisa är Guds utvalda kämpe och som bevis på det har hon haft en magisk sten i naveln. Dock så är hennes självförtroende på botten då hon både är tjock, ful och klumpig, ingenting i jämförelse mot hennes smarta, starka och vackra storasyster. Van vid att andra bestämmer över hennes liv så klagar hon inte särskilt mycket när hon blir bortgift till kung Alejandro och tvingas att färdas till hans hemland. Hennes nya make är både vacker och snäll men Elisa märker strax att något inte stämmer, för väl hemma i Alejandros slott så presenterar han henne som en gäst och inte som sin fru. Politiska intriger, magi och ett krig som väntar runt hörnet. Elisa måste hitta sin roll som Guds utvalda innan det är för sent.
Omdöme:
Det är inte ofta huvudrollen i en YA-bok är tjock och det är en av anledningarna till varför jag plockade upp den här boken. Att den dessutom utspelar sig i en fantasy-miljö gjorde ju saken bara bättre.
Den oförutsägbara handlingen tycker jag är den bästa delen med boken. Boken bytte riktning flera gånger och jag kunde inte alls förutse slutet. Älskar verkligen när en bok kan överraska mig så. Nu för tiden så känns det som att man redan vet hur en bok slutar bara genom att läsa baksidestexten.
Karaktärsmässigt så tycker jag att ligger mellan okej och bra. Det är inte överdrivet många karaktärer man behöver hålla koll på men man får ändå anstränga sig lite för att komma ihåg vem som är vem. Ingen av karaktärerna förutom huvudrollen Elisa stack ut egentligen och jag lär förmodligen ha glömt bort allas namn om en vecka.
Personligen så tycker jag att boken brister lite i trovärdighet när det kommer till Elisas personlighet. Hon är ju prinsessan i ett hyfsat rikt land, borde inte hon vara mycket mer bortskämd? Här gör hon som alla säger och försöker vara alla till lags, känns mer som att hon är en tjänarinna än en prinsessa. Jag gillar dock hennes karaktärsutveckling och i slutet är hon mycket tuffare.
En sak jag inte fattar är hur stor Elisas magiska sten i naveln är. Den sägs vara lika stor som ett blomblad men det verkar som att så fort någon rör vid hennes midja/mage så kommer de åt stenen. Och Elisa ska ju föreställa tjock också, så lätt kan det väl ändå inte vara att upptäcka hennes sten?
I överlag så tycker jag att det är en bra bok och det känns fräscht med en tjockare tjej som huvudroll. Kommer absolut att läsa fortsättningen när jag får tillfälle till det.
Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)
- Vad förvånad jag blev när Humberto dog, trodde ju att de skulle bli ihop. Var ganska ledsen när Alejandro dog också, även om han var feg och ganska falsk så gjorde han det för sitt kungadöme. Jadu, Elisa har det inte så lätt på kärleksfronten, kanske Lord Hector är den rätta för henne?
Berättarröst: +0,5
Karaktärer: +0,5
Handling: +1
Mest intressanta karaktär: Elisa
Bästa scen eller del: Slutet
Minnesvärt citat: Walking away from my desert companions feels like cutting off a limb. How does one say good-bye to an arm? One doesn’t, I suppose. One pretends it isn’t happening.
Betyg: 7/10
Andra delar i serien:
1. The Girl of Fire and Thorns
2. The Crown of Embers
3. The Bitter Kingdom
Extraböcker:
0,5. The Shadow Cats
0,6. The Shattered Mountain
Boktycke 