RSS

Category Archives: Sara Bergmark Elfgren

Nyckeln till slutet i Engelsfors

Den mest efterlängtade svenska boken i år har äntligen blivit läst!

NyckelnTitel: Nyckeln
Författare: Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
Serie: Engelsforstrilogin #3
Sidantal: 806
Utgivningsår: 2013

Obs! Spoilers från tidigare delar kan förekomma i handlingen.

Handling:
Slutstriden är nära! De utvalda står nu inför den viktiga striden men hur ska de kunna förhindra demonernas intrång när de inte ens är fulltaliga? Dessutom så brottas var och en av dem med egna personliga problem som aldrig verkar ta slut. Kärleksband knyts och hjärtan krossas, oskyldiga liv släcks och ondskans makter är större än någonsin. Kommer de utvalda att lyckas eller kommer den lilla staden Engelsfors att innebära början på världens undergång?

Tycke:
Nyckeln kom ut mitt under NaNoWriMo och det är minsann ett under att jag lyckades hålla mig till min dagliga kvot av skrivna ord, för när man väl började läsa så var det svårt att sluta.

Mats och Sara har verkligen hittat den perfekta balansen mellan övernaturligt och realistiskt. Relationsutvecklingen mellan vänner, kärlekspar och föräldrar är minst lika intressant som de magiska förmågorna. Jag älskar också att alla utvalda känns levande och har distinkta berättarröster. Jämför man dem med hur de var i första boken så märker man verkligen karaktärsutvecklingen.

Författarna har även lyckats med konststycket att få till konstant spänning trots att boken är på över 800 sidor! Det är minsann ingen lätt bedrift. Jag störtgillar början och älskar slutet. I mitten så störde jag mig otroligt mycket på Linneas beteende. Hon är ju värre än Ida när hon var som värst! Även Minoo sjönk en del i mina ögon under mittenpartiet men hon tog igen sig i slutet. Vanessa och Anna-Karin är personerna som jag bara gillar mer och mer för varje bok. Speciellt Vanessa gillar jag supermycket för hon är den starkasta av dem rent mentalt.

Boken innehåller både sorg och humor och fick mig både att skratta och att gråta. Allting vävs ihop på ett snyggt sätt och jag är mycket nöjd över hur säcken knöts ihop. Jag tror att jag redan har sagt det tidigare men Engelsforstrilogin är min absoluta favorit när det kommer till svenska ungdomsböcker, eller svenska böcker för den delen.

Det är svårt att skriva om sista delen i en serie utan att avslöja för mycket så jag nöjer mig med den spoilerfria delen här. Kort sagt så är Nyckeln en fantastisk avslutning på en väldigt bra serie.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag trodde först att Minoo skulle offra sig själv i slutet för att utplåna beskyddarna. Tänkte att de andra aldrig skulle kunna döda henne så hon väljer att bli offret precis som Matilda gjorde. Blev faktiskt ganska förvånad när alla valde att det skulle bli mycket magi i världen istället. Och shit att de har varit borta i 8 månader! Är så nyfiken på vad som kommer att hända.
  • Men stackars Viktor! Hans död kändes så abrupt. Hade hoppats på att han skulle klara sig.
  • Satt och gapflabbade när Minoo och de andra tjejerna diskuterade om Viktors sexliv, haha, så himla roligt. Sen tyckte jag även att det var rätt kul när alla i skolan började säga sina tankar högt. Scenen med de tre lärarna höll på att ta död på mig fast de sa bara en mening var. Annars är favoritscenen när Anna-Karin tvingade Erik att bekänna sitt brott. Äntligen åkte han fast!
  • Bara jag som tyckte att det var svinigt av Minoo att lämna Gustav efter att de hade haft sex? Känns ju nästan som att hon utnyttjade honom. Tänk om det hade varit ombytta roller. En kille kommer till sin tjej och ligger med henne, sen sticker han utan att säga att de aldrig kommer att ses igen.
  • Är verkligen glad över det inte blev en så stor grej av Olivia, hon var ju redan jobbig i andra boken. Tur att hon dog så snabbt i den här hehe.
  • Störde mig otroligt mycket på Linnéa som är så himla destruktiv och feg. Fattar inte hur de andra orkar med henne. Tyckte att hon och Vanessa passade så bra tillsammans i början men sen när hon blev så negativ så tyckte jag inte att hon förtjänade Vanessa. Tyckte även att det var dåligt gjort av Minoo som lät sig styras så lätt av Walter, fast i slutändan så var det väl en del av planen så det var väl okej.

Spänning: +1
Karaktärer: +1
Berättarröst: +1
Handling: +1

Mest intressanta karaktär:
Felix, Viktor, Vanessa och Anna-Karin
Bästa scen eller del: Rättegången
Minnesvärt citat:
”Det är nåt med det här som inte stämmer.”
”Det skulle kunna vara Engelsfors slogan”, säger Minoo

Rekommenderar för:
Alla som gillar att läsa urban fantasy med en bra mix av vardagsskildring

Rekommenderar inte för:
Gillar du inte första och andra boken så är det inte lönt att fortsätta.

B9Betyg: 9/10

Andra böcker i serien:
1. Cirkeln
2. Eld
3. Nyckeln

Extraböcker:
2.5. Berättelser från Engelsfors

Advertisements
 

Tags: , ,

Mera Engelsfors

Kan den här möjligen vara den första svenska ”mellanboken”?

Berättelser från Engelsfors

Titel: Berättelser från Engelsfors
Författare: Sara Bergmark Elfgren & Mats Strandberg
Illustratör: Kim W Andersson, Lina Neidestam och Karl Johnsson
Serie: Engelsforstrilogin #2.5
Sidantal: 112
Utgivningsår: 2013

Omdöme:
Eftersom det är en novellsamling samt seriealbum så skippar jag handlingsdelen.

Engelsforstrilogin är min personliga favorit när det kommer till svenska ungdomsbokserier och när jag fick veta att författarna kommer att ge ut en ”mellanbok” i form av ett seriealbum så blev jag såklart lockad. Tycker att idén är helt genialt. Mellanböcker är ju ett vanligt förekommande fenomen inom YA-världen, men en mellanbok som seriealbum har jag aldrig hört talats om tidigare.

Boken innehåller 8 tecknade noveller om olika karaktärer i Engelsforstrilogin. Att det är tre olika illustratörer märks tydligt. Samma karaktär kan se helt annorlunda ut mellan de olika novellerna. Detta är dock inget som jag fann störande, snarare tvärtom, tyckte att det var superkul att se de olika tolkningarna av karaktärerna!

Seriealbumet är bara på 112 sidor men eftersom en bild säger tusen ord och det är hur många bilder som helst så känns det som att man fick en mycket närmare bild av (bi)karkatärerna och deras förhållande med andra. Dessutom är det superlyxigt att alla sidor är i färg, inget svartvitt här inte.

Min favorit av novellerna är nog Frestelsen. Jag gillar utseendet på karaktärerna och det är den enda novellen där Viktor är med. Lina har även den tecknarstilen som jag gillar mest.

Om du tänker läsa det här seriealbumet så bör du ha läst både Cirkeln och Eld först, för ett par av novellerna innehåller MAJOR SPOILERS!

Det är svårt att skriva en recension om seriealbumet utan att spoila alltför mycket så jag nöjer mig här. Jag gillar den väldigt mycket och gillar ni Engelsforstrilogin så är det här seriealbumet ett solklart måste. Längtar halvt ihjäl mig till sista delen Nyckeln som kommer ut i höst!

B7Betyg: 7/10

Andra delar i serien:
1. Cirkeln
2. Eld
3. Nyckeln

Extraböcker:
2.5. Berättelser från Engelsfors

Sen vill jag bara stoppa in fotot jag tog med Engelsforsgänget när de var i Malmö 😀

Jag med Engelsforsgänget

 

Tags: , ,

Elden är här!

Och jag sprider den gärna vidare.   

Titel: Eld
Författare: Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
Serie: Engelforstrilogin #2
Sidantal: 634
Utgivningsår: 2012

(Obs! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Det har nu nästan gått ett år sen tjejerna upptäckte att de är de Utvalda, häxorna som ska stoppa demonernas försök att ta över världen. Under hela sommaren har de väntat spänt på nästa attack men ingeting har hänt. Skolan börjar igen och vardagens problem drar mer i flickorna än vad magin gör. När hotet väl kommer måste de lära sig att verkligen samarbeta för rädda sig själva… och resten av staden.

Omdöme:
Alla som är bokintresserade lär inte ha kunnat undgå hypen kring Eld som är uppföljaren till Cirkeln. Eftersom jag själv skriver manus som tillhör genren ungdomsurbanfantasy (finns det här ordet ens?) och gillar Cirkeln var jag supernyfiken på hur kampen mot ondskan skulle fortsätta. Det tog inte mer än två dagar för mig att läsa ut boken trots det höga sidantalet.

De 100 första sidorna tyckte jag var bra, man fick lära känna karaktärerna igen och till min stora glädje fick även Ida och Linnea vara med som berättare. Det var verkligen något jag saknade i förra boken. I och med att man nu fick läsa från alla fems synvinklar blev lagkänslan mycket större och även om det inte hände så mycket i början så var det okej. Jag var helt nöjd med att bara få följa med huvudpersonernas vardagliga liv.

Dock blev jag rätt mättad efter 100 sidorna. Det var för mycket vardag och alldeles för lite magi. Ett tag så kändes det bara som att jag läste en vanlig ungdomsbok där huvudpersonerna hade problem med föräldrarna, vänner, kärleken och så vidare. Boken var fortfarande bra, jag brydde mig om karaktärerna och ville hela tiden veta vad som skulle hända, men jag ville ha mer fart, handling och magi. Min önskan slog in efter cirka halva boken. Och wow, så bra boken blev då.

När handlingen väl tog fart var jag som fastklistrad vid sidorna, läste tills det blev alldeles för sent och slog igen boken med tårar i ögonen (om det berodde på att jag var sömnig eller något annat får ni gissa 🙂 ). Sen dröjde det ännu ett tag tills jag lyckades somna för jag tänkte på handlingen och funderade på vad som kommer att hända i nästa bok. Det var en så bra blandning mellan humor, spänning, action och samarbete. Mycket imponerad är jag.

Karaktärsmässigt så tycker jag i stort sett att alla har blivit bättre. Min absoluta favorit är Viktor för han är så mystisk. Bland de Utvalda är Ida den jag tycker om mest. Jag gillar att hon är hård och bitchig på utsidan men är egentligen osäker på insidan. Vanessa kommer på andra plats för hon är så cool och sen kommer Anna-Karin. I Cirkeln så var Anna-Karin den jag gillade minst för hon var ganska svag och patetisk. Men i Eld så tycker jag att hon är den mest förståndiga och en av de starkaste karaktärerna. Uppskattar hennes utveckling väldigt mycket. Minoo som var min favorit i Cirkeln blev konstigt nog den jag tyckte sämst om. Hon kändes ibland lite gnällig och var rätt negativ genom hela berättelsen. Visst, hade jag varit i hennes sits så är det mycket troligt att jag skulle vara likadan, men ja, jag gillar lite gladare karaktärer.

Om det inte var för det långa sega partiet där det kändes som jag läste en vanlig realistisk ungdomsbok så skulle jag ha gillat boken ännu mer. De sista 200 sidorna är helt fantastiska och höjde upp betyget rejält. Jag kan utan tvekan säga att Eld är den bästa svenska ungdomsboken jag har läst och jag hoppas att sista delen i serien, Nyckeln, blir ännu bättre!

Berättarröst: +1
Spänning: +0,5
Karaktärer: +0,5
Handling: +1
Språk: +0,5

Mest intressanta karaktär: Viktor
Bästa scen eller del: Spoiler [När de bytte kropp med varandra]

Betyg: 8,5/10

Andra delar i serien:
1. Cirkeln
2. Eld
3. Nyckeln

Extraböcker:
2.5. Berättelser från Engelsfors

 

Tags: , , , ,

Månadens bok – Cirkeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Så var det dags för andra omgången av Månadens bok. Detta är en utförlig recension som kan innehålla spoilers så läs på egen risk. Delta gärna i diskussionen om du har läst boken.

Titel: Cirkeln
Serie: Engelsforstrilogin 1
Författare: Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
Sidantal: 516
Utgivningsår: 2011

Cirkeln är superhypad och rör man sig i bokbloggsvärlden så kan man knappast undgå att lägga märke till den. Recensionerna har i överlag varit positiva men nu har det blivit dags för en djupare analys av bokens delar.

Handling:
Engelfors, ett litet samhälle okänt samhälle, drabbas av en chock när en elev hittas död i skolans toalett. Onda makter samlas i skolan och sju utvalda elever måste stoppa ondskan, innan den förgör dem…

Karaktärerna:
Från början var jag skeptisk till de fruktansvärt stereotypiska karaktärerna. Till min förvåning så funkade det bra. Författarna har gett huvudrollerna så pass genomtänkta bakgrunder att de faktiskt kändes trovärdiga. Detta gäller framförallt Minoo, Vanessa och Anna-Karin eftersom det var dem man lärde känna bäst. Hade inte deras bakgrunder fungerat skulle jag bara ha tyckt att de var löjliga, men nu känns de helt okej, jag gillar dem till och med.

Det var även många karaktärer som introducerades i början och det var rätt rörigt att hålla reda på vem som var vem plus relationerna mellan dem. Flera gånger fick jag bläddra tillbaka för att komma ihåg vem som hette vad.

PoV (Point of View):
Det är 7 utvalda men bara 5 av dem får ett eget PoV (och ja, jag räknar med Elias PoV i början). Detta ledde givetvis till att man (eller åtminstone jag) delade in De utvalda i de-som-har-PoV-och-som-jag-kan-lita-på och de-utan-PoV-som-säkert-är-en-lömsk-fiende. Jag misstänkte väldigt länge att Linnea var ond just eftersom jag inte fick tillgång till hennes tankar. Det blir så enkelt att man litar på PoV-karaktärerna och misstänker alla andra för att vara ”the bad guys”.

Jag har funderat på varför författarna valde just bort Linnea och Ida. Personligen så tror jag att det var för att de inte ville ha för många PoV och Linneas och Idas roller var inte lika stora som de andras. Berättelsen skulle ha blivit annorlunda (åtminstone för mig) ifall de hade egna PoV. Om boken skulle ha blivit bättre eller inte vet jag inte, men jag skulle i alla fall ha känt en större lagkänsla.

Världen:
Jag gillar att Rådet verkar vara rätt värdelösa (till skillnad från det i mitt manus ^^). Magisystemet känns okej, jag vill ha lite mer förklaringar om hur det fungerar men jag antar att det kommer mer om det i uppföljarna.

Handlingen
För att vara över 500 sidor så innehöll boken ganska lite handling. För mig kändes det som att det var många transportsträckor och handlingen kom i fokus först efter halva boken.

Språket
För det mesta så tycker jag att språket fungerar och är anpassat för målgruppen. Något jag störde mig fruktansvärt på är alla ”dom”. Gud, det heter de/dem. Visserligen användes de bara i dialoger men varenda gång jag läste det ordet förstördes läsinlevelsen.

Inledning
Hela kapitlet med Elias var spännande och jag blev fast direkt. På det hela tycker jag att det är en bra inledning.

Upplösning
Slutet blev jag besviken på. Jag hade förväntat mig ett storslaget slag men det hände inte så mycket. Jag önskar att det hade varit mer samarbete mellan tjejerna.

Orimligheter
Kunde inte hitta några direkta orimligheter förutom att vissa av karaktärerna bedde sig så korkat. De flesta av dem verkade tycka att ha hemligheter för varandra var gynnsamt för deras överlevnad. Allvar nu tjejer, om era liv stod på spel och allt pekade på att ni måste samarbeta för att överleva så känns era försök att skydda stoltheten ganska meningslösa.

Jag tyckte först att kärleken mellan Minoo och läraren var superologisk men det hade ju sin lilla förklaring.

Titel och omslag
Väldigt fint omslag. Titeln tycker jag fungerar även om den inte är så catchy.

Personliga spekulationer:
Jag vet inte vad jag har att vänta mig från bok 2 och 3 faktiskt. Jag hoppas att alla utvalda får egna PoV och det bli mer lagkänsla. Jag hoppas också på mer handling då mycket av denna bok gick ut på att introducera karaktärerna.

Betyg:
Karaktärer: +0,5
Fantasivärld: +0,5
Spänning: +0,5
Handling: +0,5
Berättarröst (PoV): +1

Slutbetyg: 8/10

Andra delar i serien:
1. Cirkeln
2. Eld
3. Nyckeln

Extraböcker:
2.5. Berättelser från Engelsfors

 

Tags: ,