Rachael Lippincott – Five Feet Apart

Att aldrig kunna röra den man älskar

Titel: Five Feet Apart
Författare: Rachael Lippincott
Sidantal: 288
Utgivningsår: 2019

Kort beskrivning:
Stella har cystic fibrosis och blir kär i Will, en annan pojke i sjukhuset. Problemet är att Will också är sjuk. Och de måste hela tiden hålla ett säkert avstånd till varandra, annars riskerar de att sätta varandras liv i fara.

Tycke:
Åh herregud, vad jag grät till den här boken. Det är visserligen bara i början av året men jag är väldigt säker på att denna kommer att ta hem priset ”Boken som har fått mig att gråta mest”. Jag blir alltid så himla berörd av böcker som handlar om dödssjuka ungdomar, det är bara så himla sorgligt och får mig att vara tacksam över allt jag har. Detta känns också extra aktuellt nu i Corona-tider.

Stella är en superpositiv karaktär som jag vill bli kompis med. Först var hon lite väl glättig för min smak men sen förstår man att hon beter sig som hon gör för att inte oroa andra, speciellt sina föräldrar. Älskar också faktumet att hon är en utvecklare och brinner för sin uppgift. Will fick jag ingen bra bild av i början, han är ju i princip Stellas destruktiva motsats. Men ju mer man lär känna honom desto mer förstår man mer om hur han tänker och det dröjde inte längre förrän även han vann en bit av mitt hjärta.

Egentligen så är boken lite väl överdramatisk och det skriker instalove om det. På något märkligt sätt så störde jag mig inte alls på det utan tyckte om att deras relation gick framåt och deras känslomässiga berg-och-dalbana. Några negativa recensioner som jag har sett säger att författaren har gett en romantiserad bild av cystic fibrosis och det kanske stämmer, trots att Stella och Will är allvarligt sjuka så kan de ändå springa runt i sjukhuset och hittar på saker hela tiden. Så ja, trovärdighet är väl inte boken starkaste sida om man tänker efter, men den är skriven på ett så lättläst och inbjudande sätt så att jag har överseende med det.

Tycker ni om The Fault in Our Stars så lär ni gilla denna också.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Aw, scenen där de fick veta att Wills behandling inte funkade krossade mitt hjärta. Så realistiskt och hjärtskärande att det är mamman som bryter ihop av nyheten och det är Will som får trösta henne fast det är han som är sjuk.
• Puh, var så rädd att Stella och Will skulle också dö. (åhh, stackars Poh). Tyckte att det var så otroligt dumt och onödigt av Stella att riskera sitt liv på isen, tur att det slutade bra ändå. Blev lite förvånad över att Abbys ande dök upp, kändes inte som det passade in men samtidigt så tyckte jag att det var ganska fint.
• Vet inte var jag tycker om mötet på flygplatsen. Det är fint att de träffas igen men å andra sidan så kvarstår problemen. Will är fortfarande smittsam. Ska de inleda en relation fast de inte får vara nära varandra eller ska de strunta i farorna och röra vid varandra ändå.

Advertisement

 

Elizabeth Acevedo – With the Fire on High

En matlagningskurs som förändrar liv.

Titel: With the Fire on High
Författare: Elizabeth Acevedo
Sidantal: 400
Utgivningsår: 2019

Kort beskrivning:
17-åriga Emoni kämpar med att få ihop tiden och ekonomin till att ta hand om sin tvååring, skolan och matlagningskursen som hon har drömt om.

Tycke:
Vilken mysig bok! Det är första gången jag läser en berättelse där mat och matlagning har så stor fokus. Att huvudrollen dessutom är en 17-årig mamma gör den mer intressant. Handlingen kretsar mycket kring Emonis vardag och hennes sista år i gymnasiet. Det är en del spanska fraser i texten och jag är tacksam över att jag faktiskt har läst två år spanska.

Emoni är beundransvärd, inte bara att hon är fantastisk på att laga mat, hon kämpar hårt mot sina mål och även om hon ibland kan dra slutsatser för fort så är det lätt att gilla henne. Jag förstår inte hur hon orkar med både skolan, extrajobb och att vara mamma samtidigt. Jag kände mig stressad genom att bara läsa om hennes dag.

Var det något jag tyckte var onödigt så var det tyvärr romansen. Tycker att Emoni (och berättelsen) redan hade tillräckligt med drama, det plötsligt intresset från Malachi kändes ganska onödigt.

Att läsa With the Fire on High gjorde mig både glad och hungrig. Precis som att Emoni vet vilka kryddor man ska använda så vet författaren hur hon ska få sina läsare varma inombords.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Var orolig över att Emoni skulle tacka nej till sin plats i skolan för hon verkade så negativ mot den. Tur att hon bestämde sig för att plugga vidare samtidigt som hon jobbar på en bra restaurang.   
• Jag är glad över att även Abuela och Tyrone fick karaktärsutveckling. Så söt att Abuela träffar en ny kärlek och Tyrone mognar till en bättre pappa.  

 

Sarah Dessen – The Rest of the Story

Sommar, sol och städjobb.

Titel: The Rest of the Story
Författare: Sarah Dessen
Sidantal: 440
Utgivningsår: 2019

Kort beskrivning:
Ändrade planer gör så att Emma får bo tillfälligt hos sin döda mammas familj som hon inte har träffat på många år. Det blir en sommar där hon lär känna både sina rötter och sitt hjärta.

Tycke:
När Sarah Dessen skriver en bok så vet man att det blir bra. The Rest of the Story innehöll precis det jag förväntade mig att den skulle göra: sommar vid kusten, nya vänskapsband som knyts, kärlek som blomstrar och familjeband som stärks. Även om de flesta av författarens böcker följer samma mall så är det ändå så himla mysigt. Det är så lätt att bara sjunka ner i berättelsen och glömma bort sin egen vardag. Är det något som Dessen är fantastiskt bra på så är det just att förmedla sommarkänslan. Dessutom så skapar hon även de bästa bokpojkvännerna, de som man hade velat träffa som tonåring.

I den här boken är det mer fokus på familjen och lite mindre romans jämfört med författarens tidigare böcker. Det ger även inblick i hur det är att driva ett motell (inget yrke som jag orkar med har jag insett).

Har sagt det tidigare och jag säger det igen: det blir aldrig fel med en Dessen-bok om man letar efter fluffig romans och sommarkänslor. Detta var precis vad jag behövde efter flera tunga böcker i vinterkylan.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Puh, var ju orolig för att något skulle hända med Emma i den där orkanen. Tur att det slutade bra!
• Tycker att konflikten i slutet med Emma och hennes pappa blev lite väl överdrivet och tjatigt. Snacka om att han är sträng, Emma är ju ändå nästan vuxen.

 

Katharine McGee – American Royals

Om USA hade haft en kungafamilj istället för president

Titel: American Royals
Författare: Katharine McGee
Serie: American Royals #1
Sidantal: 448
Utgivningsår: 2019

Baksidestexten:
What if America had a royal family?

When America won the Revolutionary War, its people offered General George Washington a crown. Two and a half centuries later, the House of Washington still sits on the throne.

As Princess Beatrice gets closer to becoming America’s first queen regnant, the duty she has embraced her entire life suddenly feels stifling.

Nobody cares about the spare except when she’s breaking the rules, so Princess Samantha doesn’t care much about anything, either . . . except the one boy who is distinctly off-limits to her.

And then there’s Samantha’s twin, Prince Jefferson. If he’d been born a generation earlier, he would have stood first in line for the throne, but the new laws of succession make him third. Most of America adores their devastatingly handsome prince . . . but two very different girls are vying to capture his heart.

Tycke:
Ännu en bok jag plockade upp för at den var nominerad i Goodreads Choice Award 2019, precis som de senaste recensionerna som har dykt upp här på bloggen.

Jadu, det är väl mitt eget fel att jag inte läste så noggrann om vad boken handlade om innan jag började läsa. Jag förväntade mig någon form av politisk YA men fick istället en tonårssåpopera där alla har relationsproblem.

Boken har fyra kvinnliga huvudroller och jag gillade ingen av dem. Tyckte mest att de betedde sig omogna, själviska och överdrivna. Istället för att fokusera på systerskap och vänskap så blir man serverad avundsjuka, bråk och lögner. Daphne är faktiskt den jag gillar bäst, hon är i alla fall målmedveten och gör vad som helst för att uppnå sina mål (även om det gör henne till en hemsk människa).

Inte heller att någon av kärleksrelationerna kändes romantiska, men det kanske beror på att det är så himla mycket problem och hemligheter under ytan så jag kände inga varma känslor.

Jag hade även missat att det är första boken i en serie så jag blev ganska paff när berättelsen slutade så abrupt. Tyckte dock att den var lättläst och hade en intressant premiss så helt bottennapp är den inte, bara inte min typ av bok.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Kunde inte låta bli att fnissa lite och tänka på Lejonkungen när alla böjde sig för Beatrice direkt efter att kungen hade dött. Var både lite sorgligt, coolt och överdrivet på samma gång.
• Daphne älskar ju inte Jeff på riktigt så det är ju inte så konstigt att hon låg med Ethan. Men Ethan hallå, han ska ju föreställa Jeffs bästa vän! Hur kan han förråda honom på det sättet?!
• Tycker att det blev en väldigt tvär vändning när Beatrice helt plötsligt säger att hon vill avsäga sig tronen för att vara med Connor. Allt för den dramaturgiska kurvans skull antar jag.

 

Mason Deaver – I Wish You All the Best

Insikt i hur det är att vara ickebinär

Titel: I Wish You All the Best
Författare: Mason Deaver
Sidantal: 329
Utgivningsår: 2019

Baksidestexten:
When Ben De Backer comes out to their parents as nonbinary, they’re thrown out of their house and forced to move in with their estranged older sister, Hannah, and her husband, Thomas, whom Ben has never even met. Struggling with an anxiety disorder compounded by their parents’ rejection, they come out only to Hannah, Thomas, and their therapist and try to keep a low profile in a new school.

But Ben’s attempts to survive the last half of senior year unnoticed are thwarted when Nathan Allan, a funny and charismatic student, decides to take Ben under his wing. As Ben and Nathan’s friendship grows, their feelings for each other begin to change, and what started as a disastrous turn of events looks like it might just be a chance to start a happier new life.

Tycke:
HBTQ-böcker, gärna de som handlar om de mer ovanliga könsidentiteten har alltid fascinerat mig. I Wish You All the Best är den första boken jag har läst som kretsar kring en ickebinär huvudroll.

Jag tycker så otroligt synd om Ben som blev utkastad av sina föräldrar bara för att hen avviker sig från normen. Däremot så är det hjärtevärmande att se att hen blir accepterad och älskad från annat håll. Hela boken handlar egentligen bara om Bens process att våga vara sig själv i den nya staden och hur hen handskas med sin depression och ångest.

Om jag ska vara helt ärlig så är handlingen faktiskt ganska seg. Jag som föredrar starka huvudroller blir frustrerad när jag läser om vilka låga tankar Ben har om sig själv. Varje gång hen väljer att vara tyst istället för att säga vad hen innest inne tycker så vill jag bara skaka om henom. Jag förstår att Ben inte mår bra och har mörka tankar, men det var jobbigt att vara där på botten med henom. Jag antar att detta betyder att författaren faktiskt har lyckats skildra depression på ett mycket bra sätt.

I Wish You All the Best är för mig en viktigare bok än vad den är bra, vilket jag även tyckte om Golden Boy och None of the Above. Den är informativ och gav mig insikt i hur en ickebinär person kan känna. Jag kommer i alla fall i framtiden att tänka lite mer över vilka pronomen jag använder när jag träffar en ny person.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Relationen med Nathan var fin men väldigt förutsägbar. Det märktes ju så tydligt att han gillade honom så det var inte direkt nån spänning där.

 

Justin A. Reynolds – Opposite of Always

Att uppleva fyra månader om och om igen…

Titel: Opposite of Always
Författare: Justin A. Reynolds
Sidantal: 464
Utgivningsår: 2019

Baksidestexten:
When Jack and Kate meet at a party, bonding until sunrise over their mutual love of Froot Loops and their favorite flicks, Jack knows he’s falling—hard. Soon she’s meeting his best friends, Jillian and Franny, and Kate wins them over as easily as she did Jack. Jack’s curse of almost is finally over.

But this love story is . . . complicated. It is an almost happily ever after. Because Kate dies. And their story should end there. Yet Kate’s death sends Jack back to the beginning, the moment they first meet, and Kate’s there again. Beautiful, radiant Kate. Healthy, happy, and charming as ever. Jack isn’t sure if he’s losing his mind. Still, if he has a chance to prevent Kate’s death, he’ll take it. Even if that means believing in time travel. However, Jack will learn that his actions are not without consequences. And when one choice turns deadly for someone else close to him, he has to figure out what he’s willing to do—and let go—to save the people he loves.

Tycke:
Boken har inte världens mest unika koncept med en kille som reser tillbaka i tiden om och om igen för att rädda en tjej. Det är dock mycket mindre action än vad det låter som och handlingen kretsar istället kring familj, vänskap och kärlek. Någon förklaring till varför Jack kan resa i tiden ges inte, men det är som Groundhog Day (som faktiskt nämns i berättelsen), det bara händer och man får acceptera det helt enkelt.

Med det sagt så älskar jag kemin och relationerna mellan karaktärer. Författaren har fått dem så levande och trovärdiga, speciellt Jack och Kate. Jag ser framför mig hur det sprakar runt dem och deras attraktion till varandra känns väldigt naturliga och inte det minsta framtvingad. Vänskapen med Franny och Jill gestaltas också väldigt bra och man känner hur nära de är varandra.

Författarens språk flyter väldigt bra och jag gillade att läsa om Jack och hans vänner och familj, det blev dock väldigt repetitiv att läsa om det så många gånger. I en av tidsresaförsöken så gör Jack också ett otroligt dumt val som gjorde att han sjönk i mina ögon samt jag började ifrågasätta hans känslor för Kate. Det gjorde faktiskt så att mina positiva känslor för boken svalnade. Mer om detta i spoilerdelen.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Hur kunde Jack och Jill bli tillsammans och förråda Franny?!! Jag fattar att Jack är trött på att misslyckas men Jill då? Så hennes kärlek till Franny var så svag? Jag fattar verkligen inte, deras ”djupa” vänskap blev ju som ett skämt i och med den händelsen. Och Jack dödade Kate för att rädda Franny? Herregud, tänk om tidsloopen inte skulle ha återställts och det skulle vara det permanenta slutet? Och även om varken Franny eller Kate skulle ha dött, vill Jack ha en framtid där Franny hatar honom? Gah, blev riktigt arg och frustrerad på Jack och Jill. Boken sjönk i mina ögon i samband med den delen.
• Hmm, I slutet så säger Jack att han har bara sammanfattat tidsloopen till fyra stycken men det fanns egentligen många fler. Tyckte att det kändes konstigt rent berättarmässigt, helt plötsligt bryter han den fjärde väggen liksom. Detta betyder ju filosofiskt sett så är han mycket äldre än 19 år. Tänk så mycket tid han kan ha lagt på att spela spel, läsa böcker etc. Och alla pengar han kan tjäna genom att kolla på lottoresultat! Glöm de två miljonerna till Kates mediciner, han kan ju lätt bli miljardär.

 

Stephanie Tromly – Trouble-serien

Trippel trubbel

Serietitel: Trouble
Författare: Stephanie Tromly
Antal böcker: 3
Utgivningsår: 2015-2018

Tycke:
Den här serien blev jag nyfiken på när Opal gav ut första boken på svenska för fyra år sen. Då hade jag inte alls hört talats om första boken och det var på den tiden som jag tyckte att jag fortfarande hade bra koll på YA-utgivningen.

Nåja, hursomhelst så har jag nu sträckläst trilogin och kan inte låta bli att tänka ”Varför är den här serien inte mer populär?!”

Alltså humorn, det var länge sedan jag skrattade så mycket åt en bokserie (senast var nog The Lynburn Legacy–serien av Sarah Rees Brennan). Trubbelböckerna är fulla av allvarliga men bisarra händelser, popkulturreferenser och roliga dialoger i allmänhet. Flera gånger fick jag ta paus i läsningen för jag skrattade så mycket.

Zoey är visserligen bokens berättare men jag skulle nog säga att den riktiga huvudrollen är Digby. Det är han som är den drivande kraften (eller ska jag säga orkanen?) till allt och står för 80% av all humor. Han är som en ung och knasig version av Sherlock Holmes (tv-serien med Benedict Cumberbatch alltså). Zoey är som en liten blek Watson i jämförelse.  Detta märker man av framförallt i den första boken där jag tyckte att Digby körde över Zoey totalt, men i sista boken så fick de mer balans vilket gjorde att den boken blev min favorit i serien.

I överlag så är karaktärerna helt okej. Digby är så pass överdriven att han överskuggar alla andra, på gott och ont. Jag gillar Zoey, Henry, Felix och till och med Sloane som jag hade svårt för i början. Bill är dock en patetisk karaktär som jag inte tycker det minsta om.

Handlingen är ganska spännande och jag gillar att det finns en röd tråd genom serien. Om jag ska vara helt ärlig så är det mesta inte särskilt trovärdig men det är inte meningen heller, boken lever via sin humor och udda karaktärer, handlingen är mest där för att ge dem något att göra så att man kan skratta åt deras äventyr.

Och just ja, eftersom jag läste böckerna i sträck efter varandra så märkte jag också en klar förbättring i språket. Första boken var VÄLDIGT pratigt, det var så många dialoger direkt efter varandra att ibland så tappade jag bort mig och visste inte vem som sa vad. Det blev mycket bättre i sista boken.

Så vill ni ha något väldigt roligt och ganska spännande så kan jag varmt rekommendera denna serie. Hela serien finns utgiven av Opal och Vox by Opal för er som föredrar att läsa på svenska.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Haha, jag hade glömt bort att Felix var i ambulansen i slutet av första boken. Var så himla roligt när han hoppade fram och knockade ner skurkarna.
• Yeesss, Sally lever! Jag blev faktiskt lite orolig över att hon var död när jag började läsa andra boken. Så himla fint att hon accepterade sin riktiga familj och är lika smart som Digby.

 

Ashley Poston – Geekerella

Askungen i en nördig version

Titel: Geekerella
Författare: Ashley Poston
Serie: Once Upon a Con #1
Sidantal: 320
Utgivningsår: 2017

Baksidestexten:
Geek girl Elle Wittimer lives and breathes Starfield, the classic sci-fi series she grew up watching with her late father. So when she sees a cosplay contest for a new Starfield movie, she has to enter. The prize? An invitation to the ExcelsiCon Cosplay Ball, and a meet-and-greet with the actor slated to play Federation Prince Carmindor in the reboot. With savings from her gig at the Magic Pumpkin food truck (and her dad’s old costume), Elle’s determined to win…unless her stepsisters get there first.

Teen actor Darien Freeman used to live for cons—before he was famous. Now they’re nothing but autographs and awkward meet-and-greets. Playing Carmindor is all he’s ever wanted, but the Starfield fandom has written him off as just another dumb heartthrob. As ExcelsiCon draws near, Darien feels more and more like a fake—until he meets a girl who shows him otherwise.

Tycke:
En av utmaningarna när man skriver retellings är att få historien att kännas trovärdig i en modern miljö. Jag gillar att författaren verkligen gjort om pumpavagnen till en pumpa-foodtruck och den goda fen är en kompis vid namn “Sage”. Jag gillar också nörderiet och att en del av berättelsen utspelar sig på en “con” (heter det så på svenska?).

Vad jag dock tycker kunde ha gjorts lite bättre är karaktärerna. Jag hade väldigt svårt för Elle för hon var så fördomsfull och bitter större delen av boken. Visst, jag förstår att hon inte har det bra hemma, men hon låter ju bara sin styvmamma och styvsystrarna köra över henne utan att våga säga något, istället så klagar hon konstant i sina tankar eller på sin blogg. Och gnälliga karaktärer är inte charmiga. Det är ungefär likadant med Darien, han vågar inte heller säga emot sin pappa, men han är åtminstone lite rolig. De “onda” personerna tycker jag inte är trovärdiga vilket gör att konflikterna i boken blir en aning överdrivna och löjliga.

Kärlekshistorien är gullig och jag gillar slutet väldigt mycket. Jag gillar egentligen det mesta förutom just karaktärerna och att handlingen ibland känns väldigt framtvingad.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Tycker att berättelsen lyftes rejält när de kom till konventet. Dansscenen är helt klart den bäst skrivna delen av boken.  

 

Kasie West – By Your Side

Man kan hitta mycket i ett bibliotek…

Titel: By Your Side
Författare: Kasie West
Sidantal: 346
Utgivningsår: 2017

Baksidestexten:
When Autumn Collins finds herself accidentally locked in the library for an entire weekend, she doesn’t think things could get any worse. But that’s before she realizes that Dax Miller is locked in with her.

Autumn doesn’t know much about Dax except that he’s trouble. Between the rumors about the fight he was in (and that brief stint in juvie that followed it) and his reputation as a loner, he’s not exactly the ideal person to be stuck with. Still, she just keeps reminding herself that it is only a matter of time before Jeff, her almost-boyfriend, realizes he left her in the library and comes to rescue her.

Only he doesn’t come. No one does.

Instead it becomes clear that Autumn is going to have to spend the next couple of days living off vending-machine food and making conversation with a boy who clearly wants nothing to do with her. Except there is more to Dax than meets the eye.

As he and Autumn at first grudgingly, and then not so grudgingly, open up to each other, Autumn is struck by their surprising connection. But can their feelings for each other survive once the weekend is over and Autumn’s old life, and old love interest, threaten to pull her from Dax’s side?

Tycke:
Att bli inlåst i ett bibliotek tillsammans med en snygg kille låter som något mitt tonåriga jag skulle drömma om haha. By Your Side är en väldigt snabbläst bok, så snabbt att jag läste ut den på en dag. Jag trodde först att hela boken skulle utspela sig i biblioteket men så blev inte fallet och jag blev till och med lite överraskad av händelseutvecklingen.

Karaktärsmässigt känns den ganska stereotypisk, Autumn är den snälla flickan som försöker göra alla nöjda, Dax är den beryktade killen man undviker i skolan men som egentligen har ett hjärta av guld. Jag gillar hur Autumn ansträngde sig för att lära känna Dax och hur hon hela tiden utmanade honom i påhittade lekar under tiden de var ensamma. Även om man kunde förutse hur boken skulle sluta så var det ändå intressant att läsa om deras utveckling.

Har inte så mycket mer att tillägga, det är en mysig och snabbläst contemporary/romance, den sticker inte ut ur mängden men fungerar bra som tidsfördriv.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Vilken idiot Dallin är! Jag misstänker att han är kär i Jeff och svartsjuk på Autumn, för hans reaktion känns väldigt barnslig.
• Jeff visar sig ändå vara en hygglig kille, men vilken jobbig morsa han har.

 

Becky Albertalli & Adam Silvera – What If It’s Us

När bra plus bra inte är lika med fantastiskt.

Titel: What If It’s Us
Författare: Becky Albertalli & Adam Silvera
Sidantal: 437
Utgivningsår: 2018

Baksidestexten:
Arthur is only in New York for the summer, but if Broadway has taught him anything, it’s that the universe can deliver a showstopping romance when you least expect it. Ben thinks the universe needs to mind its business. If the universe had his back, he wouldn’t be on his way to the post office carrying a box of his ex-boyfriend’s things.

But when Arthur and Ben meet-cute at the post office, what exactly does the universe have in store for them?

Maybe nothing. After all, they get separated.
Maybe everything. After all, they get reunited.
But what if they can’t quite nail a first date . . . or a second first date . . . or a third?
What if Arthur tries too hard to make it work . . . and Ben doesn’t try hard enough?
What if life really isn’t like a Broadway play?
But what if it is?

Tycke:
Jag har gillat det jag har läst av Adam Silvera och Becky Albertalli, därför trodde jag att deras samarbete skulle resultera i något enastående. Till en början gillade jag boken riktigt mycket och trodde att det skulle bli en av årets bästa YA-romance. Att läsa om hur Arthur och Ben träffades på postkontoret och sedan hur de letade efter varandra online var supermysigt och gulligt. Problemet kommer när de träffas igen, här tar boken en (för mig) oväntad vändning och istället för att fortsätta vara fluffig och söt, så blev den snarare bitter och sur.

Visserligen så tycker jag att det är trovärdigt att allt i ett förhållande inte är perfekt, men här fokuserades det för mycket på problemen och till slut så tvivlade jag på att Ben och Arthur passade ihop överhuvudtaget. Jag ska inte avslöja hur boken slutar men det blev i alla fall inte så som jag hade föreställt mig.

Ben och Arthur som karaktärer gillade jag dock väldigt mycket, och även mycket av humorn och dialogerna.

Berättelsen är inte dålig, den är bara inte vad jag förväntade mig eller ville ha för tillfället. Jag gillar som sagt karaktärerna, dock bara inte tillsammans.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Alltså slutet, så skumt att de är mer vänner än ett par. Jag fattar ju att de är unga och vill inte låsa fast sig vid ett långdistansförhållande, men det är synd att de inte ens försökte…