RSS

Category Archives: Contemporary

Böcker med handlingar som utspelar sig i nutid och utan övernaturliga element. Handlar oftast om känslor och relationer.

Anna Ahlund – Saker ingen ser

Tonårsdrama med fantastiskt språk

Titel: Saker ingen ser
Författare: Anna Ahlund
Sidantal: 412
Utgivningsår: 2017

Baksidetexten:
“Jag kysser alltid främlingar på nyår”, säger hon och rättar till sin mössa.
“Jag med”, säger han, fast det inte är sant.
Hon harklar sig.
“Vet du att nyårskyssen säger hur resten av året kommer att bli?”

Det händer mycket i korridorerna på Sibylla allmänestetiska läroverk. Där finns Fride som är så kär i Miriam att hen inte kan tänka på annat. Yodit som målar och försöker ta plats i gänget. Johannes som läser Karin Boye och försöker få plats i livet. Aron, vars tvillingsyster Linn fick all talang. Och Linn, som undrar vad hon ska göra med den. Och så är det Sebastian, han som ska kyssa en ny person varje månad. Ett nyårslöfte som trasslar till saker för fler än honom själv.

Tycke:
Jag blev lite smått förälskad i Du, bara så när jag såg denna i biblioteket sprang jag fram till hyllan och högg tag i den. Den lästes ut på bara ett par dagar vilket är en bedrift med tanke på hur lite lästid jag har nu.

Men nu till omdömet, det finns båda saker jag gillar mycket och saker jag gillar mindre. Språket är ju helt klart det mest fantastiska, det flyter så bra och dialogerna känns trovärdiga. Karaktärerna är intressanta och många, och här har vi en sakerna jag gillar mindre, det är för många karaktärer och berättarröster! Jag hinner inte lära känna karaktärerna tillräckligt mycket. Alla i kompisgänget (och även folk utanför) känns så levande och har sina egna historier, man vill veta mer men boken tar slut innan man har fått nog.

Precis som i Du, bara finns det flera detaljerade och bra skrivna sexscener i boken. Visst handlar boken om tonåringar men personligen så tycker jag att sexet ibland tar för mycket fokus. T.ex. delarna om Miriam och Fride, känns som att deras relation bara byggde på sex och hångel.

Men i övrigt, en trevlig och känsloväckande bok. Ser redan fram emot nästa bok av författaren!

Advertisements
 

Tags: , ,

Cath Crowley – Ord i djupaste blått

Betydelsen av det skrivna ordet

Titel: Ord i djupaste blått
Författare: Cath Crowley
Sidantal: 288
Utgivningsår: 2018 (original 2016)

Baksidetexten:
Det är många år sedan Rachel blev förälskad i Henry Jones. En dag innan hon lämnade staden gömde hon ett kärleksbrev i Henrys favoritbok, i hans föräldrars bokhandel.

Rachel väntade. Men Henry hörde aldrig av sig.

Lång tid senare återvänder Rachel till staden – och bokhandeln – för att arbeta tillsammans med samma pojke som hon egentligen aldrig mer vill träffa. Men bara månader har gått sedan hennes bror drunknade, och hon har förlorat förmågan att känna någonting alls. Rachel behöver distraktion.

Omgivna av böcker arbetar Henry och Rachel sida vid sida, och i varandra finner de hopp. Livet går inte att styra och ibland är det outhärdligt. Men tänk om det finns ord, kärlek och andra chanser som gör att allt har mening?

Tycke:
Om jag ska vara helt ärlig så kände jag mig inte särskilt lockad av att läsa den här boken men eftersom jag fick den som recensionsexemplar så beslöt jag mig för att ge den en chans, och tur var väl det. Det visade sig att jag faktiskt gillade boken, ganska mycket till och med.

Jag tycker om att en stor del av handlingen utspelar sig i bokaffären och hela idén med brevbiblioteket. Även om jag själv behandlar mina böcker som ett nyfött barn och aldrig skulle få för mig att skriva i dem, så kan jag förstå charmen med folk som lämnar anteckningar och brev bland boksidorna. Det låter bara så mysigt!

Början är ganska långsam och jag fastnade från början inte för Henry alls, tyckte mest att han var en toffel som lät Amy köra över honom hela tiden. Rachel var för aggressiv och flydde hellre undan sanningen än att konfrontera den. Men någonstans under läsningens gång började jag tycka om dem och helt plötsligt blev boken väldigt känsloväckande. I slutet rann tårarna för jag var så emotionellt investerad i handlingen och karaktärerna.

På ett sätt är väl Ord i djupaste blått en ganska typisk ungdomsbok som behandlar sorg, vänskap och kärlek, men det är något som får den att sticka ut ändå. Jag vet inte riktigt vad, kanske är det miljön (bokhandeln och stranden), kanske är det karaktärerna som långt ifrån perfekta och därför väldigt mänskliga, kanske är det språket som flyter på väldigt bra, kanske är det en kombination av allt.

Oavsett vad så är det en fin bok som överraskade mig.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Önskar att Henry hade gjort slut med Amy innan han fick reda på att Rachel var kär i honom. Nu känns det lite som att han gjorde slut med Amy för han visste att han hade en annan tjej som väntade på honom.
 

Tags: ,

Sarah Dessen – Once and for All

Bröllopsfixare som inte tror på kärleken

Titel: Once and for All
Författare: Sarah Dessen
Sidantal: 358
Utgivningsår: 2017

Baksidetexten:
Louna, daughter of famed wedding planner Natalie Barrett, has seen every sort of wedding: on the beach, at historic mansions, in fancy hotels and clubs. Perhaps that’s why she’s cynical about happily-ever-after endings, especially since her own first love ended tragically. When Louna meets charming, happy-go-lucky serial dater Ambrose, she holds him at arm’s length. But Ambrose isn’t about to be discouraged, now that he’s met the one girl he really wants.

 

 

Tycke:
Det var längesen jag läste en Dessen-bok och denna fick mig att inse att jag faktiskt har saknat hennes somriga kärleksromaner. Once and for All är skriven i sann Dessen-anda och påminner ganska mycket om resten av hennes böcker. Förr så störde jag mig lite på att de flesta av hennes böcker är så snarlika, men den här gången kändes det tryggt och hemtrevligt.

Som huvudroll har vi Louna, en cynisk tonåring som hjälper till hos sin mammas (lyxiga) bröllopsfixar-firma. En gång i tiden trodde hon på kärleken men efter att själv har fått sitt hjärta krossat samt sett så många äktenskap falla isär så består nu hennes hjärta av sten. In i bilden kommer den flörtiga rikemanssonen Ambrose som inte verkar ta något seriöst och ska hjälpa firman under sommaren. Ni fattar nog redan hur det kommer att sluta.

Förutom det obligatoriska missförståndsögonblicket precis innan slutet så tycker jag att boken känns fräscht och väldigt somrigt. Det är något magiskt över bröllop och det är rolig mix med Lounas negativa attityd (och resten av hennes medarbetares) sarkastiska kommentarer. Både Ambrose och Louna är sympatiska karaktärer och på det hela var det en väldigt trevlig läsning.

Kort sagt, en mysig bok, precis vad jag väntade mig av Sarah Dessen.

Andra böcker jag har läst av författaren.

 

Tags: , ,

Jennifer Niven – Vända världen rätt

Romantiken som uppstår när en ansiktsblind kille och en tjock tjej möter varandra.

Titel: Vända världen rätt (original Holding Up the Universe)
Författare: Jennifer Niven
Sidantal: 456
Utgivningsår: 2017 (original 2016)

Officiell handling:
“Tänk om alla i hela världen var ansiktsblinda? Då skulle det finnas hopp för de alldagliga. Ingen skulle någonsin säga: ”Hon är söt för att vara tjock”, för utseendet skulle inte vara viktigt längre. Skulle folk fortfarande bry sig om ifall man var överviktig eller för smal? Lång eller kort? Kanske. Kanske inte.”

Jack är ansiktsblind. Han känner inte igen någon, inte ens sina egna bröder, och kämpar hårt för att hålla det hemligt. Libby är stark, rolig och älskar att dansa. Men andra människor verkar bara se hennes yttre, hennes övervikt, som om det är det enda hon är. När Jack och Libby möts förändras allt.

 

Tycke:
Jag har läst All the Bright Places (sv. Som stjärnor i natten) som jag tyckte väldigt mycket om. Mina förväntningar på denna bok är höga och kanske är det därför jag är lite besviken på den.

Jag älskar att huvudrollerna i denna bok är lite udda, Jack är ansiktsblind och Libby har en gång varit landets tjockaste tonåring. Båda två är superintressanta men detsamma kan jag tyvärr inte säga om romansen mellan dem som för mig aldrig slog gnistor. Det kändes som att de plötsligt föll för varandra trots att de knappt kände varandra.

Jacks ansiktsblindhet är något som fångade mig, jag tror nämligen att jag har en lätt sväng av det själv. Så länge jag kan minnas så har jag haft svårt för att känna igen personer jag har mött ett fåtals gånger såvida de inte har ett utmärkande attribut. Det är inget som egentligen stör mitt vardagsliv förutom att det ibland kan bli pinsamt när jag presenterar mig själv för människor som jag redan har träffat och snackat med flera gånger. Eller i jobbsammanhang där jag ska leta efter en person som jag har träffat lite kort i en sal med tjugo okända personer (slutade med att jag ringde person och kollade vem som plockade upp mobilen).

Med det sagt så förstår jag verkligen inte hur Jack kan ha dolt sin sjukdom för sin familj. Hur kan föräldrarna inte ha märkt något? Det är här som jag tycker boken brister i trovärdighet och för mig är det tyvärr ett stort minus.

Karaktärsmässigt så uppskattar jag att Libby är så stark trots alla nervärderande blickar och kommentarer om hennes kropp. Jack är faktiskt ganska feg, han gör så mycket dumt för att låtsas att han är normal. Språkmässigt är boken fantastisk. Tycker också att det är roligt att författaren inte drar sig för att visa sin kärlek för To Kill a Mockingbird och Supernaturals.

Kort sagt, intressant koncept och vackert språk, men romansen och trovärdigheten fungerar inte för mig. Jag gillar den men All the Bright Places är fortfarande min favoritbok av Niven.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Med risk för att vara fördomsfull och okänslig, men jag förstår inte vad Libby menar när hon säger att det inte är pappans fel. Det är väl pappan som köper mat åt henne när hon blev för tjock för att lämna hemmet? Borde han inte ha sökt hjälp åt sin dotter tidigare och inte väntat så länge?

+ Språk
+ Koncept
– Trovärdighet

Mest intressanta karaktär: Libby
Bästa scen eller del: Hos sjukhuset.

Rekommenderar för:
Om du vill läsa om tonåringar med problem som blir kära i varandra.

 

 

Tags: , , ,

Abigail Tarttelin – The Golden Boy

Född som både pojke och flicka.

Titel: The Golden Boy
Författare: Abigail Tarttelin
Sidantal: 429
Utgivningsår: 2016 (original 2013)

Officiell handling:
Max är smart, snygg, har kompisar och flickvänner. Många flickvänner. Men han gör alltid slut innan det blir för seriöst- han har nämligen en hemlighet han varken kan eller vill prata om.

Den ende som vet är barndomsvännen Hunter, och en kväll går de från att vara vänner till att bli offer och förövare.

Efter det tänker Max mest på saker som går sönder, som spricker: kroppar, familjer, vänskap och relationer.

 

 

 

Tycke:
Den här var jobbig att läsa. Redan från början mådde jag illa av våldtäktsscenen och sedan blev det liksom nästan värre för Max fick gå igenom så mycket. Så om du letar efter en feelgood-bok så passar den definitivt inte dig.

Från början så trodde jag att man skulle läsa från Maxs synvinkel men det visade sig inte stämma då boken har sex olika berättarröster (kan ha missat någon). Man får hoppa runt i huvuden hos hela Maxs familj, kärleksintresset samt läkaren. Samtidigt som jag uppskattar att man får en varierad bild av Max och att man får veta hur föräldrarna tänker, så tycker jag ibland att det blir för många perspektivbyten.

Max är huvudrollen, men det känns inte riktigt som att jag känner honom. Hans känslor och reaktion når inte hela vägen fram till mig. I ena kapitlet kan man läsa om hur dålig han mår, i nästa läser man från Sylvies vinkel och där är han den charmiga killen som flörtar med henne. Jag förstår att författaren vill visa att Max döljer hur han mår för omvärlden, men detta medför även att min känslokurva spretade smått åt alla håll. Förutom våldtäktsscenen (som är det hemskaste överfallet jag har läst inom YA-världen) så berördes jag inte så mycket av boken (yepp, jag är hjärtlös).

Vad jag däremot tycker om är hur informativ boken är samtidigt som den har en tydlig handling. Jag har tidigare läst en annan ungdomsbok om intersex (None of the Above) och den kändes som en faktabok som var förklädd till roman. En annan sak som jag gillar mycket (och som räddar boken från att vara riktigt deppig) är de hysteriskt roliga dialogerna. Jag brast ut i gapskratt när Sylvie hotade den andra tjejen och när Daniel nämnde Sylvester Stallones ansikte.

I mitt tycke är den här boken viktigare än vad den är bra. Vad jag känner till så finns det inte så många ungdomsböcker om intersex, speciellt på svenska, så bara det gör ju den läsvärd. Förutom att den handlar om intersex så handlar den också om hur ett våldtäktsoffer kan bete sig. Boken är riktigt mörk ja, men den belyser viktiga och riktiga problem i samhället, oavsett vilket kön man tillhör. Så slutsats: rekommenderas.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Gah, blev frustrerad när Max inte vågade anmäla Hunter och höll övergreppet hemligt. Det är Hunter som ska lida, inte stackars Max. Och sen att han blev gravid också… gahh, den här boken är hemsk!
  • Tycker att pappan har för lite plats. Det är ju många kapitel om hur mamman känner sig och bara några få om pappan. Väldigt ojämn fördelning där, kunde t.ex. ha gjort om några av lillebroderns kapitel till pappan.
  • Skönt att Hunter blev arresterad till slut. Vilket kräk, om han nu älskar Max lika mycket som han påstår… varför hör han aldrig av sig till honom? Känner knappast den “djupa” vänskapen mellan dem.    

+ Informativ
+ Humor

Mest intressanta karaktär: Max
Bästa scen eller del: Spoiler [När Hunter blev arresterad, så himla rätt åt honom]

Rekommenderar för:
Vill du ha en informativ och mörk bok om hur det kan vara att vara intersex så kan du plocka upp denna.

 

Tags: ,

Minirecensioner – Alltid och för evigt tills världarna kolliderar

Titel: Always and Forever, Lara Jean
Författare: Jenny Han
Serie: To All the Boys I’ve Loved Before #3
Sidantal: 325
Utgivningsår: 2017

Minihandling:
Lara Jeans slutar snart i gymnasiet och framtiden väntar runt hörnet.

Tycke:
Jag visste inte ens om att det skulle komma en tredje bok i serien men helt plötsligt såg jag en massa recensioner på den och nu har jag äntligen också läst den.

Alltså, vilken serie, jag var inte vidare förtjust i Sommaren jag blev vackerserien men jag ÄLSKAR böckerna om Lara Jean. Eller… jag tycker att böckerna är väldigt bra, men serien som helhet är fantastisk.

Lara Jean är i särklass den mest naiva och gulliga huvudrollen jag har läst om. Hon har ett bra liv, många vänner, en supergullig pojkvän och en familj som älskar henne. Alla problem hon stöter på är så vardagliga och helt ärligt talat väldigt minimala jämfört med alla andra fantasy och dystopier som jag i vanliga fall läser. Och det är bokens största styrka, att det är så lätt att känna igen sig i hennes bekymmer! Visserligen så hade jag ingen pojkvän i gymnasiet men mycket annat känner jag igen, som osäkerheten inför framtiden, stressen av att välja utbildning och att flytta hemifrån för första gången. Att läsa om Lara Jean är som att se tillbaka på sitt liv och minnas många nostalgiska stunder.

Om du vill känna dig alldeles varm inombords av kärlek och fluff så är den här serien helt perfekt. Rekommenderas!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Peter är riktig gullig i denna bok, han gör liksom allt för Lara Jean. När han överraskade henne med födelsedagsfesten… mitt hjärta bara smälte.
  • Känns som att båda Peters föräldrar är ganska själviska. Blev så sur på mamman som bad Lara Jean göra slut med Peter, och sur på Lara för att hon faktiskt gjorde det.

goodreads add

Andra delar i serien:
1. To All the Boys I’ve Loved Before
2. PS. I Still Love You
3. Always and Forever, Lara Jean

________________________________________________________________________________

Titel: Worlds Collide
Författare: Chris Colfer
Serie: The Land of Stories #6
Sidantal: 480
Utgivningsår: 2017

Minihandling:
Alexs och Connors kamp för att stoppa de onda karaktärernas samt häxornas plan om att ta över världen.

Tycke:
I likhet med serien ovan så tycker jag också mer om denna hexalogi som serie än vad jag tycker om de individuella böckerna (även om jag gillar dem väldigt mycket).

Humor, spänning, magi och färgstarka karaktärer, den här boken är en värdig avslutning till serien och i överlag så tycker jag att Colfer har knutit ihop säcken snyggt. Nu i efterhand kan jag väl se några logiska luckor men under tiden jag läste så var jag så uppslukad att jag inte analyserade så mycket.

Jag är fortfarande lite skeptisk till både prologen och epilogen då jag tycker att de ger berättelsen en annan ton (mer om det i spoilerdelen) men annars så tycker jag att boken är väldigt underhållande.

Ifall ni älskar sagor och äventyr är denna serie helt perfekt!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Tycker att boken blir så tung och mörk när man läser om Connors glömska (han har ju glömt bort allt och så gammal är han ju inte) och att Bree har dött. Plus att ingen av deras (adopterade barn) tror på sagor. Det är ju så sorgligt och det skiljer sig så markant från bokens lättsamma ton.
  • Alltså… hur kan man smyga, klättra, springa med ett nyfött barn? Som mamma till en 1åring så kan jag ju säga att boken förlorade många trovärdighetspoäng här. Nyfödda bebisar behöver äta och ha blöjombyten stup i kvarten. Det blir svårt att hinna med att rädda världen då. Och Goldilocks måste ha världens mest vältränade knipmuskler när hon kan göra alla dessa akrobatiska rörelser så kort tid efter förlossningen.
  • Jag trodde att det skulle bli lite mer konsekvenser av att världarna har krockat mot varandra. Men ev epilogen att döma så har det inte påverkat den verkliga världen något alls.
  • Alltså Arthur, så himla swoonig. Skrattade så mycket åt den delen när han samlade ihop alla riddarna när de var tonåringar och planerar att hitta grailen på ett par år haha.

goodreads add

Andra delar i serien:
1. The Wishing Spell
2. The Enchantress Returns
3. A Grimm Warning
4. Beyond the Kingdoms
5. An Author’s Odyssey
6.  Worlds Collide

 

Tags: , , , , , , ,

David Levithan & Nina LaCour – Du känner mig så väl

Bästa kompisar på fem sekunder.

Titel: Du känner mig så väl (eng. You Know Me Well)
Författare: David Levithan & Nina LaCour
Sidantal: 237
Utgivningsår: 2017 (original 2016)

Officiell handling:
Mark och Kate har gått i samma klass i ett helt år, men har ändå aldrig pratat med varandra – tills de en kväll råkar springa på varandra på stan. Det är Pride-festival och Mark har lämnat tryggheten i den lugna förorten för att bege sig ut i den glittrande stadsnatten. Kate har precis missat chansen att träffa den person som hon på avstånd är förälskad i. Och Mark är samtidigt kär i sin bästa vän Ryan.

Mark och Kate vet ännu inte hur nära de ska komma att stå varandra, hur stark deras vänskap ska bli – en vänskap större än någon annan. Du känner mig så väl är en stormande berättelse om glädje och sorg, om den bittra första kärleken och den stora vänskapen, berättad ur Marks och Kates parallella synvinklar. En bok om att bli vuxen och om den stora, okända framtiden.

Tycke:
Den här boken spanade jag in då den kom ut på engelska förra året så gissa om jag blev glad när jag hittade den i brevlådan för ett par veckor sen. Tack så mycket Modernista!

Jag har gillat flera stycken av Levithans tidigare böcker och jag älskar LaCours Everything Leads to You”. Med tanke på vilka författarna var så har jag väntat mig en HBTQ-bok vilket är precis vad det är, närmare bestämt en bok om Pridefestivalen i San Francisco.

Boken utspelar sig alltså i min favoritstad på andra sidan Atlanten och handlar om Kate och Mark, två klasskamrater som aldrig har pratat med varandra. Av tillfällighet hamnar de på samma fest och BAM, insta-friendship. Visst var båda i någon form av känslomässig knipa men att de helt plötsligt öppnar upp sig fullständigt för varandra är inte särskilt trovärdig.

Nåja, det är i alla fall inget problem med takten. Hela boken utspelar sig under en vecka (Pridefestivalen) och under den tiden försöker de hjälpa varandra med att få deras respektive kärleksintressen. Mark är olyckligt kär i sin bästa vän och Kate vet inte om hon vågar satsa på tjejen hon har haft kontakt med länge men inte träffat.

Om jag ska vara helt ärlig så är väl handlingen inte bokens starka sida, åtminstone inte Kates del eftersom jag uppfattar henne som alltför velig. Mark däremot gillar jag och tycker synd om. Hoppades så mycket på honom och Ryan. Vad jag gillar riktigt mycket med boken är att den belyser hur viktigt Pride är. Hur många det är som får mod av festivalen och tar sina första steg mot att acceptera den man är.

Sammanfattat så är det en lättläst ungdomsbok med fokus på Pride. Humor blandas med hjärtesorg och sidorna flyger förbi. Tycker ni om Levithans andra böcker så lär ni gilla denna också.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • I början så hoppades jag på att Ryan skulle inse att Mark var den rätta för honom men jag gillar faktiskt att det inte blev så. Alla slut är inte lyckliga, men däremot så känner jag att Mark kommer över Ryan liiiiite väl fort. Med tanke på hur länge han har varit kär i honom så har jag svårt att tro att han kan vara i samma rum som Ryan och Taylor utan att bli superledsen.
  • Skönt att Kate äntligen få lite mod i slutet och få sin Violet. Men ärligt talat så skulle jag aldrig ha orkat med henne om jag var Violet.

+ Språk
+ Budskap
– Trovärdighet

Mest intressanta karaktär: Ryan
Bästa scen eller del: Poesinatten

Rekommenderar för:
Ni som vill läsa en bok om Pride och vad den betyder för ett gäng hbtq-ungdomar.

goodreads add

 

Tags: , , ,