Erin A. Craig – House of Salt and Sorrows

Tolv systrar som dör en efter en…

Titel: House of Salt and Sorrows
Författare: Erin A. Craig
Sidantal: 403
Utgivningsår: 2019

Kort beskrivning:
Trots att Annaleigh redan har förlorat 4 systrar så tror hon inte att det vilar en förbannelse över familjen, men när märkliga saker händer så börjar hon att tvivla. Är det magi inblandat eller är det bara en klipsk mördare?

Tycke:
Jag visste inget om den här boken när jag började läsa men efter ett tag så fattade jag att det är en retelling av De tolv dansande prinsessorna. Den började helt okej och ett tag så trodde jag nästan att det skulle vara en deckare. Från att vara ganska så realistisk och vardaglig så blev den fram mot slutet mer och mer skruvad (alltså i form av spöken, magi och gudar) vilket jag hade lite svårt för att acceptera. Det kändes inte som att jag var tillräckligt insatt i världen, kulturen eller religionerna.

Stämningen är väl det jag gillar bäst, det är mystiskt och ibland faktiskt väldigt obehaglig (jag hade inte vågat se en filmatisering av den här boken, de sista kapitlen är ju rena rama skräckfilmen). Annars så kände jag varken något för karaktärerna eller för romansen. Förmodligen beror detta på att huvudrollen tvivlade en massa hela tiden och det gjorde även att jag som läsare inte kände att jag kunde lita på någon eller något.

En helt okej bok, men inte så mycket mer än så för min del.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Uh… så Fisher  gick omkring som ett lik hela tiden? Hur mäktig är Kosamara egentligen? Med tanke på att Fisher har gått runt i stan så måste hon ju har manipulerat massor av folks tankar. Och vad gjorde Fisher på fyren? Väntade på Annaleigh och Cassius?
• Jag som trodde att styvmamman för en gångs skull inte är den onda/skyldiga i berättelsen… deras farsa verkar dock inte vara någon helgon heller, alkoholist och ligger runt med tjejer i sina döttrars ålder.

Advertisement

 

Jennifer Donnelly – Stepsister

Sanningen bakom Askungens elaka styvsystrar.

Titel: Stepsister
Författare: Jennifer Donnelly
Sidantal: 352
Utgivningsår: 2019

Kort beskrivning:
Medan Ella har blivit Frankrikes älskade drottning så lever hennes styvsystrar, Isabelle och Tavi i misär. Ett blodigt uppror närmar sig och Isabelle är den enda som kan stoppa det, men bara om Chance lyckas besegra Fate i att manipulera flickan till att våga ta chansen istället för att följa sitt mörka öde.

Tycke:
Denna bok börjar minst sagt lovande och makabert med huvudrollen Isabelle som hugger av sina tår för att passa glasskon. Om ni någonsin har undrat varför Askungens styvsystrar är så elaka så får ni svaret i denna bok. Snarare än retelling så är denna mer “vad händer med Askungens familj efter att Askungen har blivit drottning (av Frankrike).”

Jag gillar verkligen den feministiska andan och jag tycker att författaren har målat upp en bra bild av varför systrarna växte ifrån varandra och blev fiender istället för bästa vänner. Att handlingen utspelar sig i ett historiskt Frankrike, fast med övernaturliga element funkar också väldigt bra.

Saker som å andra sidan fungerar sämre är Chance och Fates tävling om vem som kan manipulera Isabella bäst, den var spännande i början men efter ett tag kändes den ganska onödig. Det blev också lite för tjatigt med fokusen på styvsystrarnas “fulhet” och att de inte passar in på idealen av den rara och söta flickan. Jag förstår att det är en av budskapet med boken, men efter att ha läst att ”flickor ska vara snälla och söta” elva gånger så himlar man mest med ögonen.

Allt som allt en underhållande berättelse om att även starka och intelligenta flickor är älskvärda, inte bara de söta och lydiga.

 

 

Brigid Kemmerer – A Curse So Dark and Lonely

Skönheten och Odjuret i en ny tappning.

Titel: A Curse So Dark and Lonely
Författare: Brigid Kemmerer
Serie: Cursebreakers #1
Sidantal: 484
Utgivningsår: 2019

Kort beskrivning:
Harper blir av misstag bortrövad till en annan värld där hon hålls i fånge av prins Rhen och hans undersåte Grey. För att Rhen inte ska förvandlas till ett monster måste Harper bli kär i honom. Samtidigt så hotar andra krafter kungadömet.

Tycke:
Förmodligen den bästa retellingen på Skönheten och Odjuret jag har läst hittills. Gillar att författaren har skapat en riktig fantasyvärld och har inte bara “ett sagoslott” som miljö. Jag tycker även om karaktärerna, men de saknar den där lilla gnistan som gör att man älskar dem. Handlingen är ju ganska förutsägbar med tanke på att en är baserad på en saga, men vissa delar är spännande.

Att blandar in andra länder och hur förbannelsen faktiskt påverka landets ekonomi och befolkning gillar jag starkt. Det är första gången jag har läst en retelling där världen faktiskt är mycket större än grundsagan.

Jag trodde att det skulle vara mer romans men den är faktiskt ganska tam. Rhens attraktion till Harper är ganska bra beskriven, men Harper verkar faktiskt inte gilla Rhen särskilt mycket, speciellt inte när det nääääästan är ett triangeldrama med Grey, tyckte ärligt talat att det var ganska onödigt.

En annan sak som drar ner betyget är dock att det är så många trådar som hänger lösa. Man märker ju att författaren vill göra berättelsen trovärdig men det finns ändå ganska många logiska luckor. Det ska komma en uppföljare så man kan ju hoppas på att den kommer att kasta ljus över de oklara delarna.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Så Grey är den rätta arvtagaren? Var är oddsen liksom?
• Var överraskande att Harpers brorsa och hans pojkvän också hängde med till andra världen. Oväntat men kul!
• Alltså… hur kass är inte Rhen om han har försökt att få mer än 300 tjejer att bli kära i honom och han har misslyckats varenda gång?

 

Ashley Poston – Geekerella

Askungen i en nördig version

Titel: Geekerella
Författare: Ashley Poston
Serie: Once Upon a Con #1
Sidantal: 320
Utgivningsår: 2017

Baksidestexten:
Geek girl Elle Wittimer lives and breathes Starfield, the classic sci-fi series she grew up watching with her late father. So when she sees a cosplay contest for a new Starfield movie, she has to enter. The prize? An invitation to the ExcelsiCon Cosplay Ball, and a meet-and-greet with the actor slated to play Federation Prince Carmindor in the reboot. With savings from her gig at the Magic Pumpkin food truck (and her dad’s old costume), Elle’s determined to win…unless her stepsisters get there first.

Teen actor Darien Freeman used to live for cons—before he was famous. Now they’re nothing but autographs and awkward meet-and-greets. Playing Carmindor is all he’s ever wanted, but the Starfield fandom has written him off as just another dumb heartthrob. As ExcelsiCon draws near, Darien feels more and more like a fake—until he meets a girl who shows him otherwise.

Tycke:
En av utmaningarna när man skriver retellings är att få historien att kännas trovärdig i en modern miljö. Jag gillar att författaren verkligen gjort om pumpavagnen till en pumpa-foodtruck och den goda fen är en kompis vid namn “Sage”. Jag gillar också nörderiet och att en del av berättelsen utspelar sig på en “con” (heter det så på svenska?).

Vad jag dock tycker kunde ha gjorts lite bättre är karaktärerna. Jag hade väldigt svårt för Elle för hon var så fördomsfull och bitter större delen av boken. Visst, jag förstår att hon inte har det bra hemma, men hon låter ju bara sin styvmamma och styvsystrarna köra över henne utan att våga säga något, istället så klagar hon konstant i sina tankar eller på sin blogg. Och gnälliga karaktärer är inte charmiga. Det är ungefär likadant med Darien, han vågar inte heller säga emot sin pappa, men han är åtminstone lite rolig. De “onda” personerna tycker jag inte är trovärdiga vilket gör att konflikterna i boken blir en aning överdrivna och löjliga.

Kärlekshistorien är gullig och jag gillar slutet väldigt mycket. Jag gillar egentligen det mesta förutom just karaktärerna och att handlingen ibland känns väldigt framtvingad.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Tycker att berättelsen lyftes rejält när de kom till konventet. Dansscenen är helt klart den bäst skrivna delen av boken.  

 

Annorlunda tvister på klassiska och nya sagor

En novellsamling för er som gillar sagor.

Titel: Grim
Förläggare: Christine Johnson
Sidantal: 480
Utgivningsår: 2014

Tycke:
Jag älskar ju retellings och den här boken har jag haft i bokhyllan länge. Ångrar mig verkligen inte att jag har läst den tidigare! Gör som jag brukar göra och skriva en kort åsikt om alla novellerna i boken.

The Key av Rachel Hawkins
Tror inte att denna är baserad på någon saga men jag gillar den ändå. Handlar om en som får syner när hon rör vid människor. Tyckte att den tog slut alldeles för fort och jag hade gärna sett den här som en riktig bok istället för kort novell.

Figment av Jeri Smith-Ready
Inspirerad av Mästekatten i stövlar.  Gillar den riktigt mycket! Slutet fick mig också att säga le och säga ”awwww”.

The Twelfth Girl av Malinda Lo
Något löst baserad på Dansande prinsessorna? Inte en av favoriterna men underhållande ändå. Och eftersom novellen är skriven av Malinda Lo så kan ni förvänta er en lesbisk tvist J

The Raven Princess av Jon Skovron
Vet inte riktigt vilken saga den här är baserad på utan den känns som att den är baserad på flera. Gillar det annorlunda slutet.

Thinner Than Water av Saundra Mitchell
Eek, baserad på The King Who Wished to Marry His Daughter så den gjorde mig ganska illamående när en farsa börja tafsa på sin dotter. Ingen lätt novell att läsa precis.

Before the Rose Bloomed av Ellen Hopkins
En retelling av Snödrottningen i vers som tyvärr inte gick hem hos mig alls. Tyckte att det var så skumma radbrytningar.

Beast/Beast av Tessa Gratton
Bokens första retelling av Skönheten och Odjuret.  Här har vi en mycket mer temperamentsfull Skönhet. Helt okej novell.

The Brothers Piggett av Julie Kagawa
En av favoriterna i boken. Gillar verkligen Kagawas omtolkning och tvisten i slutet.

Untethered av Sonia Grensler
Gillar också denna väldigt mycket på grund av tvisten. Och novellen är inte ens särskilt lång. Vet dock inte om den är baserad på någon saga.

Better av Shaun David Hutchinson
En av de tyngre och mörkare novellerna. Har inte heller någon aning om den är baserad på någon saga. Även den här hade jag gärna läst som en roman för den var riktigt välskriven.  Den utspelar sig dessutom ombord på ett rymdskepp så den skiljer sig från den andra novellerna.

Light it Up av Kimberly Derting
Har tidigare last två böcker av författaren som inte riktigt har fallit mig i smaken. Jag tycker dock om den här omtolkningen på Hans och Greta!

Sharper then a Serpent’s Tongue av Christine Johnson
Två systrar och en girig alkoholmissbrukare till morsa. Måste säga att den här novellen också gjorde mig lite illamående.

A Real Boy av Claudia Gray
En kort men väldigt fin kärleksberättelse! Andra novellen som handlar om robotar.

Skin Trade av Myra McEntire
Allting i den här novellen gick så snabbt till. Fattade aldrig riktigt vad huvudrollen var för något och varför han och hans kompisar betedde sig som de gjorde. Hade gärna velat få mer förklaringar.

Beauty and the Chad av Sarah Rees Brennan
Andra omtolkningen av Skönheten och Odjuret och min absoluta favorit i novellsamlingen! Brennan är bara så himla rolig. Skrattade rakt ut flera gånger av dialogerna. Boken är nästan värd att köpa bara på grund av denna novell.

The Pink av Amanda Hocking
En novell som till och med är indelad i flera kapitel. Tyckte dock att den var lite för lång men annars helt okej.

Sell Out av Jackson Pearce
Här är ännu en berättelse som jag gärna hade sett som roman. Antar att den är löst baserad på Snövit eftersom den handlar om människor som kan kyssa nyss avlidna människor till liv igen.

En väldigt bra novellsamling i överlag tycker jag. Gillar man sagor och tycker om att testa på olika författare så rekommenderar jag den här varmt.

Rekommenderar för:
Ni som älskar nya tvister på kända sagor.

Rekommenderar inte för:
Ni som inte tycker om noveller.

 

 

 

Rapunsel i dystopisk miljö

Bland mekaniker, piloter och tjejer med långt hår.

Titel: Cress
Författare: Marissa Meyer
Serie: The Lunar Chronicles #3
Sidantal: 550
Utgivningsår: 2014

Obs! Spoilers från tidigare delar kan förekomma i handlingen.

Handling:
Cinder och gänget tar tagit tillflykt i rymden. Än så länge har ingen hittat dem… tror de i alla fall. Inlåst i sitt satellitfängelse så har superhackern Cress spionerat på dem och hjälpt dem i hemlighet. Trots att hon egentligen är Lunar så känner hon mer värme för människorna och vill inte se dem förslavas. När Cress äntligen vågar sig på att kontakta Cinder och ber dem om hjälp att befria henne så tror hon inte sina öron när de säger ja. Men vad som början är en oskyldig räddning blir något långt farligare än vad de har räknat med…

Tycke:
Cress är en boksom jag har dragit mig från att läsa för jag var rädd för att bli besviken. Men nu är den äntligen läst och jag kan glatt säga att den levde upp till förväntningarna.

Cress är en omtolkning på Rapunsel-sagan och jag älskar hur författaren har fått till en modern tolkning av den. Istället för det höga tornet är det en satellit Cress sitter fängslad i. Häxan (Sybil) är med. Räddningen är med, ”det” som hände med hennes räddare är med. Tårarna är med. Jag är helt klart imponerad över hur bra Marissa Meyer har vävt in den klassiska sagan i hennes sci-fi-serie!

När det kommer till karaktärerna så tycker jag i stort sett om alla, förutom de onda då givetvis. Jag gillar Cinders mod, Wolfes lojalitet, Scarlets uthållighet, Thornes humor, Cress naivitet och Ikos personlighet. Dessutom är jag supernyfiken på Winter som man bara fick en liten skymt av. Hon lär ju vara en av huvudpersonerna i nästa bok så nu längtar jag bara ännu mer efter den.

Handlingen är också väldigt spännande vilket är ganska ovanligt för att vara en fairytale-retelling, oftast med såna så kan man ju lista ut slutet i förväg eftersom man redan känner till ursprungssagen. Men boken handlar om så mycket mer än bara Rapunsel-sagan och det var svårt att sluta läsa när man väl hade börjat.

Kort sagt, en väldigt bra bok. Har ni inte börjat läsa den här serien än så har ni verkligen missat något. En superhärlig mix av retellings, sci-fi och fantasy, vad mer kan man begära?

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Tyckte att det var lite väl för mycket sammanträffande att Dr. Erland visar sig vara far till Cress.

• Är så himla nyfiken på Winter! Är hon galen på riktigt? Vilken relation har hon med Jacin? Ihh, ska bli så spännande att läsa mer om henne i nästa bok!

Karaktärer: +1
Handling: +1
Berättarröst: +0,5
Miljö: +0,5

Mest intressanta karaktär: Winter
Bästa scen eller del: Spoiler [Återföreningen, haha, så förvirrad Thorne var]
Minnesvärt citat:
“Captain?”
“Yeah?”
“Do you think it was destiny that brought us together?”
He squinted and, after a thoughtful moment, shook his head. “No. I’m pretty sure it was Cinder.”

Rekommenderar för:
Tycker du om retellings, sci-fi och äventyr så lär du älska den här boken.

Rekommenderar inte för:
Ni som inte tycker om bra böcker.

Betyg: 8/10

Andra böcker i serien:
1. Cinder
2. Scarlet
3. Cress
4. Winter

Extraböcker:
0.5. Glitches
0.6. The Little Android
1.5. The Queen’s Army

Läsutmaning #37 – Läs en bok ur genren retelling

 

 

Minirecensioner – En cyborg med kropp och själ i drottningens armé

Titel: Body & Soul 
Författare: Stacey Kade
Serie: The Ghost and the Goth #3
Sidantal: 316
Utgivningsår: 2012

Tycke:
Sista boken i serien och tyvärr är den inte lika bra som de föregående böckerna. Mest är det för att jag inte gillar småtjafsen mellan Alona och Will. De ska ju vara ett team! Gillar inte alls när de blir sura på varandra. Sedan så tycker jag även att det är konstigt att saker som togs upp i förra boken Queen of the Dead knappt nämns i denna. Känns nästan som en sådan där lättsam tv-serie där episoderna inte har något med varandra att göra förutom att det är samma skådespelare och miljö.

På det hela är det en okej/bra bok och det är trevligt att få ett slut på serien. Jag blev en aning överraskad av slutet vilket alltid är positivt. För mig så är The Ghost and the Goth ungefär som Matched, första boken jättebra, andra boken bra och tredje boken okej. Men har man börjat på serien och gillar den så tycker jag givetvis att man även bör avsluta den.

Betyg: 5,5/10

Andra böcker i serien:
1. The Ghost and the Goth
2. Queen of the Dead
3. Body and Soul

___________________________________________________________________________________________

Titel: Glithces
Författare: Marissa Meyer
Serie: Lunar Chronicles #0.5
Sidantal: 25
Utgivningsår: 2011

Tycke:
Prologen till Cinder handlar om när vår favoritcyborg träffar sin adoptivfamilj för första gången. Det är en kort berättelse men ändå så hinner man lära känna karaktärerna utan problem, i och för sig så har jag redan läst Cinder så för min del blir det mer som en fördjupning av karaktärerna. Tycker faktiskt rätt synd om styvmamman, hon får inte veta någonting och helt plötsligt kommer hennes virriga man hem och har med sig en extra unge som de ska ta hand om trots att de redan har det knapert. I Cinder framställs hon som väldigt elakt men egentligen är det inte så konstigt med tanke på att hon tvingas ta hand om ett barn hon aldrig velat ha.

Pearl, Iko och Cinder är härliga som alltid och jag känner hur mycket jag saknar dem. Varför måste det dröja så länge innan tredje boken i serien kommer?! Gillar ni Cinder så lär nå gilla den här novellen också. Novellen kan läsas gratis här.

Betyg: 7/10

Andra delar i serien:
1. Cinder
2. Scarlet
3. Cress
4. Winter

Extraböcker:
0.5.Glitches
1.5. The Queen’s Army

___________________________________________________________________________________________

Titel: The Queen’s Army
Författare: Marissa Meyer
Serie: Lunar Chronicles #1.5
Sidantal: 18
Utgivningsår: 2012

Tycke:
Jag är väldigt imponerad över Marissa Meyer’s förmåga att få till djupa och sympatiska karaktärer på bara ett fåtal sidor. Den här novellen handlar om Kesley som vid tidig ålder blir utvald till att vara soldat vid Lunardrottningens armé. Hans DNA modifieras med varg-gener och han är rädd för att bli ett monster. Själva berättelsen i sig har inte så mycket handling utan är mest en beskrivning om hur hårt livet som en vargsoldat i armén är. Det är slagsmål och mobbning hela tiden och minsta uppvisning på olydnad mot överhuvuden leder till straff.

Kesley är en bra karaktär och det tar inte många sidor förrän man önskar att det här var en riktig bok istället för bara en novell. Har man läst Scarlet så vet man att [Kesley är Wolfe]. Längtar som sagt otroligt mycket efter Cress nu.

Novellen kan läsas gratis här.

Betyg: 7/10

Andra delar i serien:
Se ovan.

 

 

En saga som är mörk och grym

Vem har sagt att alla sagor slutar lyckliga?

Titel: A Tale Dark & Grimm
Författare: Adam Gidwitz
Serie: A Tale Dark & Grimm #1
Sidantal: 252
Utgivningsår: 2010

Handling:
Det var en gång ett kungadöme där kungen och drottningen hade två barn vid namn Hansel och Gretel. Efter en rad (blodiga) händelser bestämmer sig syskonen för att lämna sina föräldrar och söka lyckan ute i vida världen. Följ med Hansel och Gretel på deras jakt efter bättre föräldrar, det vill säga en mamma och pappa som varken vill äta upp dem eller döda dem på ett eller annat sätt…

 

 

Tycke:
Alltså… den här boken är skriven för barn men jag som vuxen tycker att den är väldigt obehaglig. Förmodligen så beror det på att jag läser den med en alldeles för realistiskt sinne. Ta t.ex. att en gammal tant i skogen göder upp barn och sedan äter upp dem. När ett barn läser den så kanske de tänker att det är läskigt men föreställningarna sträcker sig bara till att de ser kvinnan kasta i ett barn och röra om i en gryta. Jag som vuxen föreställer mig liksom på hur mycket barnet måste ha skriket, hur mycket blod det skulle ha blivit och värst av allt, smaken av människokött. Blääh, blir nästan illamående av att bara tänka på det. Det gäller verkligen att inte ta sagorna på så stort allvar för annars är de värre än Saw-filmerna!

Berättarrösten är riktigt humoristisk. Vi har det klassiska sagosstilen med ”Det var en gång en vacker prinsessa bla bla bla” vilket gjorde att boken kändes som en äkta barnsaga. Men då och då kommer en annan ironisk berättarröst in och lyfter fram det icke-trovärdiga med sagorna.  T.ex. att alla beter sig så dumma eller varför t.ex. man säger till alla att det finns en hemlig spegel i källaren om man nu vill att spegeln ska vara hemlig. Tyckte att det var väldigt roligt och uppfriskande.

Som beskrivet på baksidan så traskar alltså Hansel och Gretel in i 8 andra klassiska Grimm-sagor och jag måste erkänna att jag faktiskt inte känner igen så många av dem. Men det gör absolut ingenting för det gjorde det hela bara mer spännande. Det är en kort bok och jag läste ut den på två sittningar. Gillar ni morbida sagor är den här boken perfekt för er.

Berättarröst: +0,5
Karaktärer: +0,5
Handling: +0,5
Koncept: +1

Mest intressanta karaktär: Faithful Johannes och korparna!
Bästa scen eller del: Spoiler [När Hansel var i helvetet]
Minnesvärt citat: “You see, to find the brightest wisdom one must pass through the darkest zones. And through the darkest zones there can be no guide.
No guide, that is, but courage.”

Rekommenderar för:
Ni som gillar sagor och har inte emot att de är grymma, blodiga och full med mörk humor.

Rekommenderar inte för:
Vill ni ha något realistiskt eller romantiskt så är den här boken inget för er. Inte heller om ni är känsliga mot blod och död.

Betyg: 7,5/10

Andra böcker i serien:
1. A Tale Dark & Grimm
2. In a Glass Grimmly
3. The Grimm Conclusion

Andra versioner av omslaget:

 

Underlandet är inte så underbart…

… det är snarare ett mardrömsland. 

Titel: Splintered
Författare: A. G. Howard
Sidantal: 384
Utgivningsår: 2013

Handling:
Genom hela sitt tonåriga liv har Alyssa blivit retad för att hon är ättling till Alice Liddell, flickan som inspirerade Lewis Caroll att skriva ”Alice i Underlandet”. Liksom sin mor så tror Alyssa också att hon är galen för hon hör röster från växter och insekter, och det enda sättet att stoppa dem är att döda dem. Allt skummare saker händer och till slut inser Alyssa att sagan kanske inte är så påhittad trots allt. För att rädda sin mamma och få ett slut på galenskaperna måste hon hitta kaninhålet och ta sig till Underlandet för ställa allting till rätta.

Omdöme:
Innan jag börjar berätta om vad jag tycker om innehållet så måste jag än en gång prisa min kärlek till omslaget. Så himla snyggt alltså! Och det är inte bara på utsidan, istället för vanlig svart text så är hela boken tryckt i en lila färg. Har jag berättat att lila är min favoritfärg? Så himla häftigt! Splintered är utan tvekan den vackraste boken jag har hemma i bokhyllan.

Om jag ska beskriva boken med ett enda ord så är det störd. Alla ni som har läst Alice i Underlandet vet nog redan hur konstig den är, A. G. Howard har gjort den ännu kusligare och galnare. Att läsa den här boken är som att stiga in i en psykedelisk (mar)dröm. Det finns ett par obehagliga scener som jag faktiskt var tvungen att ta en paus från för att inte leva mig alltför djupt in i handlingen.

I stort sett så gillar jag alla huvudpersonerna och tycker att de flesta birollerna är väldigt creepy, inte bara till utseendet utan även till sättet. Det är väldigt många knäppa karaktärer att hålla reda på och jag rekommenderar verkligen att man har läst Alice i Underlandet innan man ger sig på den här boken. Den här boken är ju trots allt en påhittad fortsättning på den klassiska barnberättelsen och man tjänar mycket på att känna till vad Alice gjorde i Underlandet och vilka karaktärer hon mötte. Själv så läste jag originalsagan för kanske 10 år sen men eftersom jag såg Tim Burtons film för ett par år sen så hade jag ändå rätt mycket i färskt minne.

Handlingen går väldigt snabbt framåt och det gäller verkligen att hänga med i svängarna. Trots den snabba farten så hinner författaren ändå slänga in en mängd beskrivningar av de konstiga varelserna och omgivningen. Det sätter verkligen sprätt på fantasin att föreställa sig hur alla ser ut. Jag lyckades förutse några av tvisterna men det var en hel del som verkligen fick mig att bli överraskad. Gillar starkt att boken har ett riktigt slut med en liten öppning för fortsättning! Nu för tiden så släpps det ju så många serier så det är väldigt skönt med en ensamstående bok.

Som ni säkert ha märkt så gillar jag den här skruvade versionen av Underlandet väldigt mycket. Jag gillar ju lite halvudda och kusliga världar så jag är helt såld på konceptet. För att vara en debutbok är den här helt fantastiskt! Kommer absolut att läsa mer av författaren om hon släpper flera böcker.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Jag gissade att Alice inte var den riktiga Alice när de upptäckte att hon inte hade födelsemärket. Kunde dock inte gissa att det var den röda drottningen som hade tagit över hennes identitet.

Spänning: +0,5
Handling: +0,5
Miljö/Koncept: +1
Karaktärer: +0,5
Berättarröst: +0,5

Mest intressanta karaktär: Morpheus
Bästa scen eller del: Slutet

Andra verk som jag kom på att tänka på:
Alice i Underlandet av Lewis Caroll – Tror inte att jag behöver förklara varför…

Rekommenderar till:
Ni som vill ha en vacker bok i bokhyllan! Vill ni ha något fascinerande men galet på samma gång är den här boken perfekt!

Rekommenderar inte till:
Ni som inte har läst Alice i Underlandet än. Tror tyvärr att man missat väldigt mycket om man inte har läst originalboken. Tror inte heller att den passar er som inte gillar Alice i Underlandet.

Betyg: 8/10

Andra delar i serien:
1. Splintered
2. Unhinged
3. Ensnared

 

Rödluvan i dystopisk miljö

Dystopi + fairy tale retelling är en utmärk kombination

Titel: Scarlet (Advanced Reader Edition)
Författare: Marissa Meyer
Serie: Lunar Chronicles #2
Sidantal: 464
Utgivningsår: 2013

(Obs, spoilers från tidigare delar kan förekomma i handlingen)

Handling:
Cinder har med hjälp från doktorn flytt från fängelset och fick dessutom den charmige men inte så smarta Kapten Thorne med sig. Hela armén är ute efter henne och hon bestämmer sig för att göra efterforskningar om hennes mystiska ursprung.
I Frankrike har piloten Scarlets farmor förvunnit under oklara omständigheter och Scarlet är säker på att hennes släkting har blivit kidnappad. Hennes farhågor besannas men polisen är värdelösa och istället får hon hjälp av gatukämpen Wolf. Men är Wolf den han utger sig för att vara och kan hon verkligen lita på honom?

Omdöme:
Jag kan fortfarande inte fatta hur mycket tur jag hade när jag hittade den här i en bokaffär i Los Angeles. Cinder är en av de bästa böckerna jag har läst i år och jag kunde inte tro mina ögon när jag såg förhandsversionen av andra boken i serien fanns till salu. Skuttade bokstavligen runt av glädje i bokhandeln tills en av personalen kollade lite skumt på mig.

Det här är alltså en advanced reader edition eller ARC (Advanced Reader Copy) som det även kallas. Hur mycket den skiljer sig från den slutgiltiga versionen som ska släppas i mitten av februari nästa år vet jag inte men vad jag vet så brukar det inte skilja så mycket, mestadels är det felstavningar som stryks bort eller omformuleringar av meningar. Och jag hoppas verkligen inte att mycket ändras, för Scarlet är redan väldigt bra som den är.

I den här boken introduceras en hel del nya karaktärer och den viktigaste av dem är givetvis Scarlet (Rödluvan). Hon tillsammans med Cinder är bokens huvudpersoner trots att de inte känner varandra och befinner sig på varsin sida om jorden. Förutom Scarlet har vi även Wolf (man kan ju inte ha en omtolkning av Rödluvan utan stora stygga vargen) och Thorne.

Min favoritkaraktär är fortfarande Cinder för hon är så härligt bitter, ubergrymt på mekanik och numera även tankemanipulation. Hon är målmedveten, lojal och gör det hon har bestämt sig för att göra, verkligen en stark och beundransvärd tjejhuvudroll. Scarlet gillade jag i början men det var tills jag insåg att hon och Wolf var ännu ett typisk paranormal romance-par. Eller egentligen så är de ännu värre. Deras relation pendlade väldigt kraftigt mellan främlingar, fiender, vänner och kärlekspar på knappt en vecka. Väldigt schizo i mina ögon. Av nykomlingarna är den självklara favoriten Thorne Han är bara så härlig yr och kläcker ur sig så roliga kommentarer. Hans och Cinders dialoger fick mig att le flera gånger.

Handlingsmässigt tyckte jag att Cinders delar var överlägset mer spännande än Scarlets berättelse. Cinders berättelse var spännande rakt igenom mellan Scarlets började okej, hade en seg mitt men bra sista tredjedel. Älskar hur författaren väver ihop berättelserna och jag är grymt sugen på att läsa fortsättningen.

På tal om fortsättningen så är det officiellt att tredje boken ska handla om Rapunsel och den fjärde och sista om Snövit. Eller handla om och handla om, Cinder är ju fortfarande en av huvudpersonerna. Det ska bli superkul att se hur hela berättelsen kommer att utveckla sig och om Meyer kan hålla samma höga klass på den här underbara retelling-serien.

Det värsta med att ha läst förhandskopian är att det dröjer mer än ett år innan den tredje boken kommer att släppas. Ah, det är ju en mindre evighet dit! Längtar, längtar, längtar!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Hade redan gissat på att Kai kommer att gifta sig med drottningen men det var så himla spännande ändå när han bestämde sig för att göra det. Kan det vara Nainsi som är spionen förresten?

• Aww, blev så himla glad när Iko kom tillbaka! Haha, älskar när de skämtar om hennes nya storlek.

Karaktärer: +1
Koncept: +0,5
Handling: +1
Berättarröst: +1

Mest intressanta karaktär: Scarlet
Bästa scen eller del: Sista 50 sidorna

Betyg: 8,5/10

Andra delar i serien:
1. Cinder
2. Scarlet
3. Cress
4. Winter