RSS

Category Archives: Mysterium

Böcker som fokuserar på att lösa ett mysterium

Marisha Pessl – Neverworld

När man har oändligt mycket med tid…

Titel: Neverworld
Författare: Marisha Pessl
Sidantal: 272
Utgivningsår: 2018

Baksidetexten:
Beatrice Hartley och hennes fem bästa vänner på Darrow-Harker School var det tuffaste gänget i stan – de vackra, de hippa, de som andra ville vara. Men när Jim, gruppens kreativa geni och Beatrices pojkvän, plötsligt dog förändrades allt.

Ett år efter examen återvänder nu Beatrice för en återförening på Wincroft – den herrgård vid kusten där vännerna tillbringat så många nätter och delat så många tankar, hemligheter, förälskelser och planer – med hopp om att få svar på den fråga som värker i henne: Vad visste egentligen hennes vänner om Jims död.

Kvällen fylls av haltande skämt och obekväm tystnad, och svaret på frågan verkar avlägset. De en gång så nära vännerna är förändrade – splittrade och osäkra. Det är för sent.

Men när natten går mot morgon rasar åskan, och en mystisk man knackar på dörren. En man som berättar något som inte borde vara möjligt.

Tycke:
Neverworld är en bok jag har hört blandade åsikter om så mina förväntningar var inte särskilt höga när jag började läsa den, men wow, så överraskad jag blev.

Hela idén med Neverworld verkar ju fantastisk, eller ja, förutom att man är 80% död. Men tänk att ha oändligt med tid till att läsa, spela, titta på tv-serier och äta (och man blir inte tjock)! I boken gör de destruktiva saker och det har jag full förståelse för, men samtidigt så känner jag att det känns lite överdrivet att de håller på så i flera år(?) innan de börjar göra något vettigt.

Första delen av boken är intressant, men det är inte förrän som de började samarbete som jag blev helt fast. Ju mer man fick reda på omständigheterna kring Jims död desto mer spännande blir mysteriet och det var i stort sett omöjligt att läsa. Jag fastnade också för Brees omtänksamhet och Martas logiska tänkande. Karaktärerna snuddade på gränsen till en aning för stereotypiska men dynamiken mellan dem var bra och på det hela taget är jag väldigt nöjd.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag misstänkte först att det skulle vara en typisk “det visar sig att det är huvudrollen som har dödat sin bästis/kärlek men lider av minnesförlust” och så var det ju nästan. I stort sett så var ju Marta den enda som var oskyldig. 
  • Åh, Marta gillade Bree, det hade jag inte tänkte på så det var en jättebra tvist.
Advertisements
 

Tags: , ,

Laura Wood – Poppy Pym och Faraos förbannelse

Ultracharmig bok med ett mysterium på en internatskola

Titel: Poppy Pym och Faraos förbannelse (original Poppy Pym and the Pharaoh’s Curse)
Författare: Laura Wood
Serie: Poppy Pym #1
Sidantal: 319
Utgivningsår: 2016 (original 2015)

Officiell handling:
Poppy Pym var fortfarande en bebis när hon övergavs av sina föräldrar och lämnades till en kringresande cirkus. Men där fick hon en underbar uppväxt, omgiven av akrobater, trapetskonstnärer, jonglörer och den karismatiska ledaren Madame Pym.

När hon fyller elva bestämmer dock hennes cirkusfamilj att det är dags för Poppy att få en mer traditionell utbildning, och skickar henne till den snofsiga internatskolan St Smithens. Först trivs Poppy inte alls – skolan är raka motsatsen till den härliga tillvaron på cirkusen.

Men när en antik egyptik ädelsten blir stulen börjar det hända saker på skolan: mystiska saker, och otäcka saker! Poppy kallar samman hela sin cirkusfamilj för att tillsammans med dem leta rätt på ädelstenen och få slut på farligheterna – men kommer de att hinna? Eller kommer de alla att drabbas av Faraos förbannelse?

Tycke:
Detta är ett av recensionsexemplaren som jag fick hem för över ett år sedan när jag var föräldraledig med Dante. Då hade jag verkligen inte mycket tid för att läsa än mindre skriva recensioner. Men nu har jag äntligen börjat komma ikapp i recensionshögen och jag ångrar verkligen att jag inte har läst denna tidigare.

Den här boken är bara sååååååååå charmig. Underbara karaktärer, mysterium, humor som fick mig att skratta rakt ut och fina illustrationer. Poppy Pym är som skriven för mig. I och med att den är så lättläst så läste jag ut den i ett enda svep och det var verkligen längesen som en bok fick mig att göra det.

Poppy är en intressant och sympatisk karaktär. När hon är med sin cirkusfamilj är hon den ”normala”, när hon är med sina klasskamrater är hon den udda. Jag tycker att författaren har fått ihop kontrasten riktigt bra. Gillar även mycket att Poppy reflekterar över hur mycket hon vill vara som andra samtidigt som hon inte vill förlora sin egen personlighet. Den är faktiskt djupare än vad jag hade trott från början.

Det enda som drar ner betyget är alla jämförelser och likheter med Harry Potter. Det är en föräldralös huvudroll som börjar på en internatskola. Det finns fyra elevhem och alla har varsitt djur som symbol (detta tillför absolut ingenting till handlingen). Poppys bästa vänner är en plugghäst till tjej och en klumpig kille. Det finns en sur lärare som undervisar i trolldrycker, ehm kemi, Poppy har en ärkefiende/rival i form av en rik och arrogant tjej. Jag skulle förmodligen inte ha tänkt lika mycket på detta om det inte är för att bokens beskrivningar innehåller meningar som ”den nya Harry Potter” och ”given läsning för alla som älskar Harry Potter”. Det blir liksom för mycket. Det är säkert ett jättebra marknadsföringsknep att jämföra med Harry Potter, men personligen så tycker jag att Poppy Pym står redan så starkt själv på egna ben så det känns bara för mycket med att blanda in Harry Potter.

Kort sagt, en oerhört underhållande bok för både unga läsare och för vuxna. Kommer absolut att hålla utkik efter uppföljaren!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Var ju superuppenbart att det var sekreteraren som var tjuven! Och varför blev hon ens anställd med tanke på att hon verkar vara helt värdelös som sekreterare?

+ Karaktärer
+ Humor
+ Illustrationer
– För mycket Harry Potter-liknelser

Mest intressanta karaktär: Poppy
Bästa scen eller del: Breven och telefonsamtalen hem.

Rekommenderar för:
Letar ni efter en charmig och rolig bok med fina illustrationer för slukaråldern så är denna helt perfekt!

Andra delar i serien:
1. Poppy Pym och Faraos förbannelse (original Poppy Pym and the Pharaoh’s Curse)
2. Poppy Pym & den förhäxade pjäsen (original Poppy Pym and the Double Jinx)
3. Poppy Pym and the Smuggler’s Secret
4. Poppy Pym and the Beastly Blizzard

 

Tags: , ,

 Anna Arvidsson – Ordbrodösen

Pennan är mäktigare än svärdet!

ordbrodosenTitel: Ordbrodösen
Författare: Anna Arvidsson
Sidantal: 328
Utgivningsår: 2017

Officiell handling:
Med skrivna ord kan hon styra dina tankar och handlingar. Du märker aldrig när du blir hennes marionett.

I en värmländsk bruksort bor sedan århundraden tillbaka en säregen släkt. De har en stark ställning och en kraft som till varje pris måste hållas hemlig. Kvinnorna i släkten är ordbrodöser. Alba har aldrig önskat sig förmågan att styra andra människor, men accepterat att hennes framtid är utstakad. Hennes mor, mormor och mormors mor har alla fått kraften på sin artonårsdag. Inträdesprovet ska vara en ritual, inte ett verkligt test. När Alba misslyckas står alla handfallna. Ingen berättar vad de misstänker ligger bakom hennes oförmåga. Istället skickas Alba hastigt till en avlägsen släkting i Stockholm och bit för bit börjar hon själv lägga pusslet.

Men någon försöker hindra hennes sökande. Någon som inte skyr några medel för att nå sitt mål.

Någon som kan få vem som helst att lyda.

 Tycke:
Som flera av er säkert har märkt så kryllar det av inlägg om Ordbrodösen idag och här kommer mitt bidrag till recensionsdagen.

Vilken imponerande debut! Handlingen lät så lockande och jag hade höga förväntningar men boken är till och med ännu bättre än vad jag trodde att den skulle vara. Språket flyter på som len honung, stämningen kan man nästan ta på och karaktärerna känns verkliga. Själva mysteriet är spännande och jag gillar verkligen hur författaren knöt ihop säcken, ja allting känns bra och genomtänkt helt enkelt.

Det kanske beror på att jag själv har ett barn men den karaktären jag fastnade för mest är Albas mamma, och hon är ju inte ens med i berättelsen (som levande karaktär). Alla val och uppoffringar hon gjorde för att sitt barn tryggt, åhhh, det fick verkligen mitt mammahjärta att brista.

Hela ordbrodösvärlden och krafterna är så himla intressant. Trots att jag behövde gå upp tidigt morgonen efter så stannade jag ändå upp sent och läste ut boken. Sedan var jag vaken i flera timmar till för jag kunde inte släppa världen. Så många idéer och tankar som virrade runt i huvudet som ökade på skrivlusten rejält, en riktig härlig känsla som jag har saknat… det var dock mindre kul när väckarklockan ringde.

Det enda jag har att anmärka på är att Alba känns så verklig att jag tappar bort henne i vimlet av karaktärer. Missförstå mig inte nu, hon är en intressant karaktär, men det finns så många fler färgstarka bikaraktärer att hon kommer i skymundan. Sedan är det en annan sak som jag tycker känns lite mindre trovärdig, mer om det i spoilersektionen. Dessa är mindre petitesser, men de drar ändå ner på helhetsintrycket litegrann.

Vill inte avslöja så mycket mer av boken för den är till för att läsas. En av de bästa svenska debutböckerna jag har läst. Rekommenderas varmt!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Så himla coolt att Alba och Ville redan hade kontakt med varandra på instagram.   
  • Köper inte helt det där med att ordbrodöserna inte har upptäckt att man kan få krafter ändå även fast man har en bror. Är det verkligen så sällsynt att de föder pojkar i den svenska grenen av släkten? Typ ingen förstfödd pojke på flera hundra år tills nu när både Albas mamma och Lo fick söner?

+ Karaktärer
+ Handling
+ Språk
+ Spänning

Mest intressanta karaktär: Albas mamma
Bästa scen eller del: Slutet

Rekommenderar för:
Ni som vill ha magi och mystik i en riktig bra skriven ungdomsbok.

Rekommenderar inte för:
Ni som inte gillar att läsa.

 etikett- riktigtbra

goodreads add

 

Tags: , ,

The Curse of the Wendigo – Rick Yancey

En förbannelse eller en infektion?

The Curse of the WendigoTitel: The Curse of the Wendigo
Författare: Rick Yancey
Serie: The Monstrumologist #2
Sidantal: 444
Utgivningsår: 2010

Obs, handlingen kan innehålla spoiler för tidigare delar i serien.

Handling:
Unga Will Henry har fortfarande mardrömmar efter de senaste händelserna. Så när doktor Warthrop bestämmer sig för att ge sig iväg på en resa till Kanada för att leta efter sin försvunna vän Chanler, så var han glad för miljöbytet. Men något som skulle vara en relativ säker resa går snabbt fel när de upptäcker att något oförklarligt och hemskt pågår i skogarna. Det ryktas om en gammal ondska och ett gult öga som förföljer en. Warthrop fnyser åt myterna men Will är inte lika säker. Kan det vara detta som Chanler har råkat ut för? Och kommer Will Henry och Warthrop att klara sig helskinnade ut ur skogen?

Tycke:
Jag blev så förtjust i Monstrumologen att jag bestämde mig för att plocka upp fortsättningen på engelska. Från början var det en utmaning att komma in i berättelsen för jag tyckte att språket var gammalmodigt och komplicerat, men som tur var så vande jag mig efter en stund och boken lästes klart.

I förra boken så upplevde jag Warthrop som ganska stelt eftersom man inte fick veta särskilt mycket om honom. I och med att man får läsa om hans bakgrund i denna bok så känns han mycket mer levande. Gillar dessutom att man får en mycket större inblick i monstrumolog-sällskapet och förstår vad det är människorna håller på med.

Även i denna är stämningen mörk och det finns gott om blodiga scener. Jag är väldigt glad över att berättelsen är i bokform för jag är rätt säker på att jag inte skulle ha klarat av den som film. Jag anser mig själv har ganska hög tolerans mot magstarka bokscener men här fick jag ta paus ett par gånger för att inte leva mig alltför djupt in. Yancey vet verkligen hur man får läsarna att rysa.

 The Curse of the Wendigo lider väl av det som uppföljare brukar göra, nämligen att färskheten från första boken har lagt sig. Man vet vad man har att vänta sig och blir inte så överraskad. Med det sagt så menar jag inte att det är en dålig bok, absolut inte. Men den saknade litegrann av den magin som trollband mig i Monstrumologen.

Kort sagt, inte lika bra som första boken men fortfarande en väldigt bra bok. Rekommenderar dock att ni väntar på den svenska översättningen ifall ni inte är vana vid att läsa på engelska.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag hade ju väntat mig någon tvist i slutet men den uteblev…
  • Hmm… så är det en infektion eller är det en förbannelse som har drabbats Chanler? Har ju lite svårt att tro på Warthrops förklaring om att Chanler ”bara” levde upp till vad som förväntade sig av honom. Han är ju dessutom kraftigt försvagad av tiden i djungeln så det är ju rätt imponerande att han lyckas döda så många. Jag tror mer på den övernaturliga förklaringen.
  • Oj, jag trodde inte att Muriel skulle dö. Jag hade ju inte heller väntat mig att hon skulle vara otrogen med Warthrop (så jag tolkade Wills feberyra iaf). Men det känns så dumt att gifta sig med någon som man egentligen inte älskar bara för att hämnas på mannen man egentligen älskar. 

+ Språk
+ Handling
+ Miljö
– Takt

Mest intressanta karaktär: Henry
Bästa scen eller del: Hemma hos Chanler.

Rekommenderar för:
Er som gillar historiska romaner med vidunder och mycket blod.

Rekommenderar inte för:
Tycker du inte om att läsa om blodiga och magstarka scener så håll dig borta.

etikett-denhärgillarjag

Andra delar i serien:
1. Monstrumologen (eng. The Monstrumologist)
2. The Curse of the Wendigo
3. The Isle of Blood
4. The Final Descent

goodreads add

 

Tags: , ,

Lair of Dreams – Libba Bray

Välkommen till ett magiskt Manhattan år 1922.

Lair of DreamsTitel: Lair of Dreams
Författare: Libba Bray
Serie: The Diviners #2
Sidantal: 613
Utgivningsår: 2015

Obs, handlingen kan innehålla spoiler för tidigare delar i serien.

Handling:
Invånarna i staden har knappt återhämtat sig från den grymma seriemördaren förrän nästa kris slår till, sömnsjukan. Allt fler personer vaknar inte upp från sina drömmar och läkarna står maktlösa.

När Lings bästa kompis George blev drabbad försöker hon göra allt i sin makt för att hjälpa honom, även om det innebär att hon använder sig av sin hemliga förmåga att kontakta döda andar i drömvärlden. Av en slump möter hon Henry på en av sina drömvandringar och tillsammans blir de bundsförvanter.

De övriga Diviners bråkar med sina egna bekymmer. Den enda som är öppen med sin förmåga är Evie som numera är en känd radioprofil. Men snart inser dem att den onda kraften i staden påverkar även dem…

Tycke:
Det är minsann tur att bloggen Recaptains finns för det var nästan 3 år sen jag läste första delen i serien. Libba Bray är verkligen inte snabb med att ge ut böcker alltså, men den som väntar på något gott…

Lever Lair of Dreams upp till förväntningarna då? Jo, det skulle jag vilja påstå. Jag som i vanliga fall inte är så förtjust i historiska böcker blir helt uppslukad av Brays 1920-tal. Modet, kulturen, språket, allting beskrivs så levande att man bara ser scenerna framför sig. Att författaren skriver från flera etniciteter känns också väldigt rätt då berättelsen utspelar sig i Manhattan. Visst, boken handlar om spöken och människor med övernaturliga förmågor, men själva miljön känns superrealistisk och historiskt korrekt.

Karaktärerna är också sympatiska. Alla har sina brister och ingen är perfekt. Favoriten är nykomlingen Ling och jag är även glad över att Nemphis vävs in i handlingen mer. Enda klagomålet angående karaktärerna jag har är att det finns så många av dem och vissa har en väldigt liten roll, så liten att de faktiskt inte tillförde handlingen något. Nåja, jag antar att de får större fokus i framtida böcker.

Romansen måste jag också nämna! Okej, det är ett kärlekskvadrat men jag tycker att författaren har skött det på ett bra sätt. Just nu shippar jag Evie och Sam väldigt mycket men jag gillar även Jericho. Bara det att jag hejar på båda killkaraktärerna säger ju hur bra Bray har fått ihop det.

Skräckmässigt så tycker jag väl att denna är mindre kuslig än sin föregångare, men å andra sidan blir jag väldigt sällan rädd av böcker. Jag gillar som sagt de ockulta elementen i boken. Det mest skrämmande med boken är väl egentligen dess sidantal. Det är inte heller världens mest actionfyllda bok så visst finns det stunder då den är lite seg. Men bara man har lite tålamod så har man en bra bok att avnjuta.

Det värsta med att ha läst Lair of Dreams är att man får vänta på att tredje boken ska komma ut. Som sagt så verkar ju författaren inte ha bråttom och i skrivandets stund så finns det ingen utgivningsdatum än. Jag hoppas bara att det inte återigen dröjer 3 år innan uppföljaren släpps.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Oj, så Wae-Mai var spöket. Det hade jag inte räknat med.
  • Åh, stackars Henry när han fick veta att Louise var död. Vilken känslosam scen när de tog farväl av varandra snyft.  
  • Undrar om Mabel kommer att bli lite småond nu för hon är svartsjuk på Evie. Är också väldigt nyfiken på vad Blind John kommer att göra för att tvinga Nemphis att bota honom.  
  • Det känns ju lite typiskt att det ska finnas någon hemlig och ondskefull organisation i bakgrunden som plockar åt sig Diviners. Antar att de kommande böckerna kommer att handla mer om den.

+ Språk
+ Karaktärer
+ Miljö
– Takt

Mest intressanta karaktär: Ling
Bästa scen eller del: Delarna med Evie och Sam.

Rekommenderar för:
Tycker du om stämningsfulla historiska böcker med övernaturliga inslag så lär du älska denna serie.

Rekommenderar inte för:
Ni som inte gillar långsamma böcker.

etikett-denhärgillarjag

Andra delar i serien:
1. The Diviners
2. Lair of Dreams
3. Titel ej bestämd
4. Titel ej bestämd

goodreads add

 

Tags: , ,

Monstrumologen – Rick Yancey

Inget för de mörkrädda här inte.

MonstrumologenTitel: Monstrumologen (eng. The Monstrumologist)
Författare: Rick Yancey
Serie: The Monstrumologist #1
Sidantal: 347
Utgivningsår: 2015 (original 2009)

Officiell beskrivning:
Detta är de hemligheter jag har burit på.

Så börjar Will Henrys dagbok. Will är föräldralös och assistent åt en doktor med en högst ovanlig specialitet: monsterjakt.

Under den korta tid Will har bott tillsammans med doktorn i 1800-talets New England har han vant sig vid doktorns sena nattbesök och farliga verksamhet. Men när en besökare dyker upp med kvarlevorna av en ung flicka, och med det monster som har ätit henne, förändras Wills värld för alltid.

Monstret är en baby-antropofag – en huvudlös varelse som äter genom en mun i bröstkorgen – och det finns tecken som visar att antalet antropofager ökar i skrämmande snabb takt. Will och doktorn måste konfrontera denna fasa som hotar att ta över och förtära hela världen.

Tycke:
Ojojoj, vilken överraskning den här boken är! Visserligen har den stått på min önskelista i över ett år men var inte förrän nyligen som jag läste den. Gah, jag borde verkligen ha plockat upp den tidigare.

Älskar konceptet med att man få läsa ur Will Henrys dagbok och följa med på hans (motvilliga) äventyr. Takten är en aning långsam men för min del så vägde stämningen och handlingen upp det. Författaren har inte heller dragit sig undan från att beskriva riktigt hemska detaljer och det var flera scener som fick mig att grimasera. Tja… man kan säga att ifall det görs en filmversion av den här boken så vet jag faktiskt inte om jag skulle ha klarat av det.

Och hurra för att slutet är ett riktigt slut! Här har vi ingen jobbig cliffhanger utan boken står för sig själv. Jag är dock överlycklig över att det finns tre andra böcker i serien för den är alldeles för bra för att inte ha någon uppföljare.

Rick Yancey är mer känd för sin senaste serie, Den femte vågen, men personligen föredrar jag denna. Mitt största bekymmer nu är om jag ska skaffa hem böckerna på engelska eller vänta på den svenska översättningen.

Så ifall ni vill ha en läskig höstbok så rekommenderar jag starkt att ni plockar upp denna på direkten!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Men åhh, stackars Malachi. Även om det antyddes att han skulle dö så tyckte jag så synd om honom. Tänkte att han och Will kunde bli bra kompisar. Bra att han fick ro till slut i alla fall.
  • Så Kearn blev senare Jack the Ripper?

+ Spänning
+ Handling
+ Berättarröst
+ Stämning
+ Karaktärer
– Långsam takt

Mest intressanta karaktär: Will Henry
Bästa scen eller del: Sista delen

Andra verk som jag kom att tänka på:
Sherlock Holmes av Sir Arthur Conan Doyle – Själva upplägget, tidseran samt att doktorn faktiskt påminner om Sherlock Holmes.

Rekommenderar för:
Ni som vill ha en läskig och välskriven bok om monster.

Rekommenderar inte för:
Om du inte tycker om långsamma böcker och detaljerade beskrivningar av diverse obehagliga saker så plocka inte upp denna.

etikett-riktigtbra

 

Andra delar i serien:
1. Monstrumologen (eng. The Monstrumologist)
2. The Curse of the Wendigo
3. The Isle of Blood
4. The Final Descent

goodreads add

 

Tags: ,

Minirecensioner – En sammansvärjning när dagarna tar slut

Sammansvärjningen (Sveket #2) av Ursula PoznanskiTitel: Sammansvärjningen
Författare: Ursula Poznanski
Serie: Sveket #2
Sidantal: 440
Utgivningsår: 2015 (original 2013)

Minihandling:
Ria och gänget försöker ta reda på vad det är som har hänt och bevisa sin oskuld.

Tycke:
Gillade första boken Sveket väldigt mycket och uppföljaren gör minsann inte mig besviken. Tycker att takten är en aning långsam i början men sista tredjedelen är riktigt spännande. Och alla tvister, yikes!

Det enda negativa med boken är väl att Ria bedrar sin pojkvän (enligt mig i alla fall). Hon tänker hela tiden att hon ska berätta för honom men något dyker alltid upp i vägen eller så är det inte rätt tillfälle. Å andra sidan så påverkade det inte handlingen så jättemycket men ändå, jag avskyr verkligen otrohet.

Jag vet inte riktigt när tredje boken ska komma ut på svenska men den kommer jag absolut att läsa också. Känns som att den här serien kan sluta hur som helst vilket är ett stort plus i mina ögon.

etikett-denhärgillarjag

Andra böcker i serien:
1. Sveket (original Die Verratenen)
2. Sammansvärjningen (original Die Verschworenen)
3. Die Vernichteten

goodreads add

 

________________________________________________________________________________

End of Days (Penryn & the End of Days #3) av Susan EeTitel: End of Days
Författare: Susan Ee
Serie: Penryn & the End of Days #3
Sidantal: 435
Utgivningsår: 2015

Minihandling:
Änglarna vill utplåna eller förslava mänskligheten och Penryn försöker stoppa dem.

Tycke:
Äntligen har slutet på serien blivit läst! Penryn & the End of Days är en av mina absoluta favoritserier när det kommer till fantasydystopier. Penryn är bara så himla stark men mänsklig på samma gång. Hon tvivlar hela tiden men gör ändå vad hon måste för att överleva och skydda sin familj. Romansen mellan henne och Rafael tycker jag fortfarande är lite diffust men jag förstår varför Raffe gillar henne. Penryns familjemedlemmar är också minnesvärda, den galna mamman och monstruösa lillasystern Paige.

Det enda som jag inte riktigt kunde tycka om är (lite spoiler) [Tidsresan]. Tyckte bara att den kändes skum och passade inte riktigt in i handlingen.

Kort sagt, en mycket värdig avslutning på en bra serie. Rekommenderas!

etikett-riktigtbra

Andra böcker i serien:
1. Angelfall
2. World After
3. End of Days

goodreads add

 

Tags: , ,