RSS

Category Archives: Ungdomsböcker

Åsa Larsson, Ingela Korsell & Henrik Jonsson – Pax (bokserie)

Tio anledningar till att inte flytta till Mariefred

Serietitel: Pax
Författare: Åsa Larsson & Ingela Korsell
Illustratör: Henrik Jonsson
Antal böcker: 10
Utgivningsår: 2014-2018

Tycke:
Pax är bokserien för ungdomar som syntes överallt för ett par år sedan. I år har jag maratonläst nästan hela serien och jag förstår verkligen varför den är så populär.

Ärligt talat så är jag både lite chockad och förtjust över hur mörk serien är. Jag är liksom van vid amerikanska ”middle grade”-böcker där allting ska vara så fluffigt. Här sparar författarna och illustratören minsann inte på krutet och bryr sig inte om vilka traumatiska upplevelser de utsätter sina karaktärer och läsare för.

För er som inte vet så utspelar sig hela serien i Mariefred och i stort sett varje bok handlar om ett nytt hot mot staden, oftast i form av ett monster. Det finns en röd tråd genom böckerna som blir tydligare ju längre in i serien man kommer. Huvudrollerna är bröderna Alrik och Viggo och deras relation är trovärdig och fin. Förutom övernaturliga delar så innehåller boken även många realistiska problem, t.ex. mobbning, föräldrar med alkoholism, vuxna som sviker barn osv. Det är dock inte bara elände i oändlighet utan det finns fina stunder om gemenskap och vänskap också. Vissa böcker är mer spännande än andra men alla håller hög kvalité. De tre sista böckerna är nästan som en enda bok i sig, jag sträckläste i alla fall dem efter varandra.

Pax är utan tvekan den mest spännande och kanske den bästa svenska serien för mellanstadieelever. Jag som vuxen tyckte om den och nu ser jag fram emot att få läsa den med Dante när han blir äldre.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Alltså Viggo dog!!! Kunde inte fatta det! Visserligen kom han tillbaka som en korp, men ändå… det är ju inte samma sak.  
  • Jag önskade att träslöjd-Tomas och hans elaka son Simon skulle få ett sämre slut. Störde mig så himla mycket på dem under seriens gång.
 

Tags: , , , , , , , , , , ,

Marissa Meyer – Supernova

Superhjältarnas och superskurkarnas superslut

Titel: Supernova
Författare: Marissa Meyer
Serie: Renegades #3
Sidantal: 549
Utgivningsår: 2019

Baksidestexten:
All’s fair in love and anarchy…

The epic conclusion to Marissa Meyer’s thrilling Renegades Trilogy finds Nova and Adrian struggling to keep their secret identities concealed while the battle rages on between their alter egos, their allies, and their greatest fears come to life. Secrets, lies, and betrayals are revealed as anarchy once again threatens to reclaim Gatlon City.

 

Tycke:
En av mina mest längtade serieavslut i år, det har varit en lång resa (åtminstone i sidantal) men nu är slutet nådd och jag är väldigt nöjd.

Denna är helt klart den bästa boken i serien och handlingen tog hela tiden oväntade vändningar. Flera gånger så trodde jag att berättelsen skulle utvecklas åt ett håll men några kapitel senare händer det grejer som slog hål på mina teorier/fördomar. Älskar verkligen när handlingen är så oförutsägbar!

Både Adrian och Nova kändes mycket mer sympatiska den här gången och slutstriden var ganska episkt. Måste erkänna att jag inte hängde med till 100% om vad som egentligen hände i slutet men allt som allt är jag väldigt nöjd med hur berättelsen avslutades. Det finns dock en stor lös tråd, men mer om det i spoilerdelen.

För min del så får författaren gärna ge ut en till bok i samma värld, trots alla Marvel-filmer så är jag fortfarande inte trött på superhjältar 😊

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Kändes inte likt Nova att hon bara skulle stå där och låta Honey tortera Adrian. Sen kändes det som att hela den scenen existerade för att man som läsare ska tappa all sympati för Honey och därför blir det mer okej att Nova dödade henne. Så synd! Honey var ju min favorit av Novas dysfunktionella familj.
  • Och att det var Ace som lejde mannen som dödade Novas familj! Herregud, måste de verkligen göra honom till en superonding för att det ska vara okej för Nova att byta sida helt?  
  • Jag trodde först att alla skulle bli vanliga människor och Max skulle dö, men det blev ganska fint med att alla i världen fick superkrafter istället (utom Max).
  • OMG, är Magpie Novas lillasyster?!! Har Meyer planer på att skriva en uppföljning eller? Annars känns det ju som att det var helt onödig information som avslöjades. Och visste Cyanide om det? Herregud, varför har han inte sagt något tidigare i så fall?
 

Tags: , , ,

Justin A. Reynolds – Opposite of Always

Att uppleva fyra månader om och om igen…

Titel: Opposite of Always
Författare: Justin A. Reynolds
Sidantal: 464
Utgivningsår: 2019

Baksidestexten:
When Jack and Kate meet at a party, bonding until sunrise over their mutual love of Froot Loops and their favorite flicks, Jack knows he’s falling—hard. Soon she’s meeting his best friends, Jillian and Franny, and Kate wins them over as easily as she did Jack. Jack’s curse of almost is finally over.

But this love story is . . . complicated. It is an almost happily ever after. Because Kate dies. And their story should end there. Yet Kate’s death sends Jack back to the beginning, the moment they first meet, and Kate’s there again. Beautiful, radiant Kate. Healthy, happy, and charming as ever. Jack isn’t sure if he’s losing his mind. Still, if he has a chance to prevent Kate’s death, he’ll take it. Even if that means believing in time travel. However, Jack will learn that his actions are not without consequences. And when one choice turns deadly for someone else close to him, he has to figure out what he’s willing to do—and let go—to save the people he loves.

Tycke:
Boken har inte världens mest unika koncept med en kille som reser tillbaka i tiden om och om igen för att rädda en tjej. Det är dock mycket mindre action än vad det låter som och handlingen kretsar istället kring familj, vänskap och kärlek. Någon förklaring till varför Jack kan resa i tiden ges inte, men det är som Groundhog Day (som faktiskt nämns i berättelsen), det bara händer och man får acceptera det helt enkelt.

Med det sagt så älskar jag kemin och relationerna mellan karaktärer. Författaren har fått dem så levande och trovärdiga, speciellt Jack och Kate. Jag ser framför mig hur det sprakar runt dem och deras attraktion till varandra känns väldigt naturliga och inte det minsta framtvingad. Vänskapen med Franny och Jill gestaltas också väldigt bra och man känner hur nära de är varandra.

Författarens språk flyter väldigt bra och jag gillade att läsa om Jack och hans vänner och familj, det blev dock väldigt repetitiv att läsa om det så många gånger. I en av tidsresaförsöken så gör Jack också ett otroligt dumt val som gjorde att han sjönk i mina ögon samt jag började ifrågasätta hans känslor för Kate. Det gjorde faktiskt så att mina positiva känslor för boken svalnade. Mer om detta i spoilerdelen.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Hur kunde Jack och Jill bli tillsammans och förråda Franny?!! Jag fattar att Jack är trött på att misslyckas men Jill då? Så hennes kärlek till Franny var så svag? Jag fattar verkligen inte, deras ”djupa” vänskap blev ju som ett skämt i och med den händelsen. Och Jack dödade Kate för att rädda Franny? Herregud, tänk om tidsloopen inte skulle ha återställts och det skulle vara det permanenta slutet? Och även om varken Franny eller Kate skulle ha dött, vill Jack ha en framtid där Franny hatar honom? Gah, blev riktigt arg och frustrerad på Jack och Jill. Boken sjönk i mina ögon i samband med den delen.
  • Hmm, I slutet så säger Jack att han har bara sammanfattat tidsloopen till fyra stycken men det fanns egentligen många fler. Tyckte att det kändes konstigt rent berättarmässigt, helt plötsligt bryter han den fjärde väggen liksom. Detta betyder ju filosofiskt sett så är han mycket äldre än 19 år. Tänk så mycket tid han kan ha lagt på att spela spel, läsa böcker etc. Och alla pengar han kan tjäna genom att kolla på lottoresultat! Glöm de två miljonerna till Kates mediciner, han kan ju lätt bli miljardär.
 

Tags: ,

Stephanie Tromly – Trouble-serien

Trippel trubbel

Serietitel: Trouble
Författare: Stephanie Tromly
Antal böcker: 3
Utgivningsår: 2015-2018

Tycke:
Den här serien blev jag nyfiken på när Opal gav ut första boken på svenska för fyra år sen. Då hade jag inte alls hört talats om första boken och det var på den tiden som jag tyckte att jag fortfarande hade bra koll på YA-utgivningen.

Nåja, hursomhelst så har jag nu sträckläst trilogin och kan inte låta bli att tänka ”Varför är den här serien inte mer populär?!”

Alltså humorn, det var länge sedan jag skrattade så mycket åt en bokserie (senast var nog The Lynburn Legacyserien av Sarah Rees Brennan). Trubbelböckerna är fulla av allvarliga men bisarra händelser, popkulturreferenser och roliga dialoger i allmänhet. Flera gånger fick jag ta paus i läsningen för jag skrattade så mycket.

Zoey är visserligen bokens berättare men jag skulle nog säga att den riktiga huvudrollen är Digby. Det är han som är den drivande kraften (eller ska jag säga orkanen?) till allt och står för 80% av all humor. Han är som en ung och knasig version av Sherlock Holmes (tv-serien med Benedict Cumberbatch alltså). Zoey är som en liten blek Watson i jämförelse.  Detta märker man av framförallt i den första boken där jag tyckte att Digby körde över Zoey totalt, men i sista boken så fick de mer balans vilket gjorde att den boken blev min favorit i serien.

I överlag så är karaktärerna helt okej. Digby är så pass överdriven att han överskuggar alla andra, på gott och ont. Jag gillar Zoey, Henry, Felix och till och med Sloane som jag hade svårt för i början. Bill är dock en patetisk karaktär som jag inte tycker det minsta om.

Handlingen är ganska spännande och jag gillar att det finns en röd tråd genom serien. Om jag ska vara helt ärlig så är det mesta inte särskilt trovärdig men det är inte meningen heller, boken lever via sin humor och udda karaktärer, handlingen är mest där för att ge dem något att göra så att man kan skratta åt deras äventyr.

Och just ja, eftersom jag läste böckerna i sträck efter varandra så märkte jag också en klar förbättring i språket. Första boken var VÄLDIGT pratigt, det var så många dialoger direkt efter varandra att ibland så tappade jag bort mig och visste inte vem som sa vad. Det blev mycket bättre i sista boken.

Så vill ni ha något väldigt roligt och ganska spännande så kan jag varmt rekommendera denna serie. Hela serien finns utgiven av Opal och Vox by Opal för er som föredrar att läsa på svenska.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Haha, jag hade glömt bort att Felix var i ambulansen i slutet av första boken. Var så himla roligt när han hoppade fram och knockade ner skurkarna.
  • Yeesss, Sally lever! Jag blev faktiskt lite orolig över att hon var död när jag började läsa andra boken. Så himla fint att hon accepterade sin riktiga familj och är lika smart som Digby.
 

Tags: , , , , ,

Elizabeth Klehfoth – Det slutna sällskapet

Beroendeframkallande läsning om internatskola och en försvunnen mamma.

Titel: Det slutna sällskapet (original All These Beautiful Strangers)
Författare: Elizabeth Klehfoth
Sidantal: 427
Utgivningsår: 2019 (original 2018)

Baksidestexten:
Charlie Calloway har ett liv som andra skulle döda för. Trots att hon bara är 17 år befinner hon sig i toppen av samhällets näringskedja. Men hon plågas fortfarande av sin mammas försvinnande för tio år sedan, och hon kämpar med familjens mörka historia.

I ett försök att slå sig fri från sitt förflutna kastar sig Charlie ut i studentlivet på den prestigefyllda skolan Knollwood som samlar New Englands unga elit. Snart blir hon en del av skolans innersta krets. Dessutom uppvaktas hon av »A-gruppen«, ett hemligt elitsällskap, ökänt för att terrorisera fakulteten, administrationen och sina fiender.

För att bli medlem måste Charlie delta i Spelet, en utdragen och diabolisk lek som kommer att äventyra hennes vänskaper och rykte liksom hennes plats på skolan. Snart börjar nuet och det förflutna att smälta samman, och Charlie tvingas konfrontera fruktansvärda sanningar om sin familj, sin skola och om sitt eget liv.

Tycke:
Först och främst, jag är tacksam över att jag fick denna som recensionsexemplar för annars så skulle jag förmodligen aldrig ha plockat upp den och därmed missat en väldigt bra bok.

Det slutna sällskapet är en beroendeframkallande thriller där man från början inte förstår något till slutet då allting knyts ihop. Skolan, A-gruppen, mysteriet med mammans försvinnande, det finns så många spännande element. Förutom huvudrollen Charlies perspektiv så får man även kortare glimtar från mammans och pappans synvinklar vilket gör att man förstår det förflutna mycket bättre. Jag brukar i vanliga fall inte tycka om tidshopp men i den här boken fungerar det utmärkt och störde inte läsupplevelsen alls.

Sen måste jag säga att jag älskar hur smart, modig och manipulativ Charlie är. Hon har visserligen höga tankar om sig själv och lätt för att se ner på andra, men det är inte så konstigt med tanke på hennes uppväxt. Hon känns trovärdig helt enkelt.

På tal om trovärdighet så kom jag att tänka på en sak några dagar efter att jag hade läst klart boken. Mer om det i spoilerdelen.

Det slutna sällskapet är som en blandning mellan The Disreputable History of Frankie Landau-Banks och Gossip Girl fast med deckar/thriller-bitar. Rekommenderas!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Alltså, varför har Margot behållit resväskorna? Som nån slags sjuk trofé eller? Sen förstod jag inte riktigt heller varför hon dödade Grace, hon hade ju redan sabbat deras äktenskap. Och vad skulle ha hänt ifall Grace inte hade badat ensam vid vattnet den kvällen? Skulle Margot bara ha spionerat på huset då eller? Vad gjorde hon där egentligen?
 

Tags: , , ,

Stephanie Garber – Caraval (bokserie)

Ett spel där verklighet blandas med magi

Serietitel: Caraval
Författare: Stephanie Garber
Antal böcker: 3
Utgivningsår: 2017-2019

Tycke:
Det finns så mycket jag gillar med denna serie: spelen, tarotkorten, ödespersonerna (eller hur nu översättningen är), Scarletts klänning (gah, ge mig den!), mysteriet med mamman osv. Det är ingen klassisk fantasy och därmed känns konceptet fräscht och riktigt trevligt. Språket är också väldigt bra och trots att jag från början var en aning skeptisk till hur snygga alla viktiga karaktärer är så fungerar det ganska bra i det långa loppet.

En annan sak som jag gillar är hur spelen växte och för varje bok så blev handlingen mer episk samtidigt som de behöll samma mystiska känsla.

Vad som dock drar ner betyget är romansen, det är såååååå mycket av den. Kärlek är ju en röd tråd genom hela serien och det blir väldigt tröttsamt att läsa om karaktärernas hat/kärleksförhållande. Det kändes som en evig loop av: Gud så snygg han är -> Jag hatar honom -> Gud så snygg han är halvnaken -> Jag älskar honom -> Han sårar mig -> Gud så snygg han är ändå -> Jag hatar honom… och så kör vi om från början igen.

Slutet skedde också väldigt snabbt, boken byggde ju upp förväntningarna så bra, kunde knappt sluta läsa och sen blev det mest… “jaha, var det bara så?”

Sammanfattat är det en underhållande serie och sista boken är min favorit.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag trodde faktiskt inte att Dante var Legend, blev lite förvånad när det visade sig vara så.
  • Ett tag hoppades jag nästan på att Tella skulle bli ihop med Jack istället. Var så trött på Dantes och Telles kärleksbekymmer.
  • Slutet var så antiklimax. Författaren byggde ju upp förväntningarna så snyggt med planen och tidsresan, och sen så ”besegrade” de Fallen Star genom att Scarlett ”förlät” honom… huh?
 

Tags: ,

Brandon Sanderson – Skyward

Något nytt att älska från favoritförfattaren

Titel: Skyward
Författare: Brandon Sanderson
Serie: Skyward #1
Sidantal: 513
Utgivningsår: 2018

Baksidestexten:
Defeated, crushed, and driven almost to extinction, the remnants of the human race are trapped on a planet that is constantly attacked by mysterious alien starfighters. Spensa, a teenage girl living among them, longs to be a pilot. When she discovers the wreckage of an ancient ship, she realizes this dream might be possible—assuming she can repair the ship, navigate flight school, and (perhaps most importantly) persuade the strange machine to help her. Because this ship, uniquely, appears to have a soul.

 

Tycke:
Sanderson är utan tvekan min favoritförfattare. Skyward är lätt den bästa boken jag har läst i år hittills.  Spänning, vänskap, tvister, humor, älskvärda karaktärer… den har ALLT! Okej, möjligen ingen romans, men det behövs faktiskt inte. Många gånger så har jag upplevt att författarna har stoppat in en kärlekshistoria bara för att det förväntas finnas en, hellre ingen romans än en påtvingad romans skulle jag säga. I Skyward slåss de för sina liv, vem har tid med tonårshormoner?

Jag fastnade för Spensa direkt och jag kan inte komma ihåg när jag senast grät för att jag var så stolt över en karaktärs val och utveckling. Hon är långt ifrån perfekt men hennes kämpaglöd och passion gör henne till en makalöst sympatisk karaktär. M-bot är min nya favorit AI, han är ju så hysteriskt rolig. Ett stridsplan som är besatt av svamp är en svårslagen kombo. Det finns så många karaktärer att förälska sig i och få hjärtat krossat av.

Slutet är episk och detta är bara första boken av fyra!!! Herregud, kan knappt vänta tills tvåan kommer ut!

Säger bara en sak till: LÄS DEN!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Undrar om Doomslug är en betydande varelse eller om han bara är en maskot. Jag hatar sniglar i verkligheten, men Doomslug verkar faktiskt ganska söt.  
  • Jag grät glädjetrådar i slutet när Spensa och hennes team räddade basen. Så himla mäktigt!
 

Tags: , ,