Minirecensioner – Krigstid och Korpgudinnan

Titel: Krigstid
Författare: Elisabeth Östnäs
Serie: Sagan om Turid #2
Sidantal: 325
Utgivningsår: 2017

Minihandling:
Turid och Unna reser runt och det är krig och elände överallt.

Tycke:
Alltså, jag önskar att dessa böcker fanns som läroböcker då jag läste om vikingatiden i skolan. Nu vet jag visserligen inte hur historiskt korrekta de är men man lär sig så otroligt mycket från berättelsen om Turid.

Något som berörde mig stark är kvinnosynen på den tiden, närmare bestämt trälkvinnorna. Alltså fyfan, att folk kan utnyttja andra på det viset. Bara tanken på att man kan bli våldtagen och dödad utan att någon lyfter på ögonbrynen får mig att må illa. Tur att vi har kommit mycket längre än så nu i alla fall.

Den här boken är mörkare än sin föregångare, men den känns äkta och jag lider verkligen med Turid och Unna. Hoppas på ett lyckligt slut för dem.

Andra delar i serien:
1. Kungadottern
2. Krigstid
3. Korpgudinnan

________________________________________________________________________________

Titel: Korpgudinnan
Författare: Elisabeth Östnäs
Serie: Sagan om Turid #3
Sidantal: 300
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Turid, Unna och Frode är trötta på kriget och reser till ställen de aldrig har varit på förut.

Tycke:
När jag inte trodde att denna serie kunde bli mörkare så lyckades den överraska mig. Gah, det händer en riktigt hemsk grej i boken och jag var inte alls beredd på det. Samtidigt som jag tycker att det är bra att man inte drar sig för att ta upp svåra saker i ungdomsböcker så blev det för mycket för mig. Var faktiskt tvungen att lägga boken på paus och först efter några månader senare plockade jag upp den igen.

Det har varit en spännande och blodig resa. Min bild av vikingatiden har blivit annorlunda och jag är verkligen glad över att jag inte levde under den perioden. Allt som allt så tycker jag att Sagan om Turid är en väldigt bra blandning mellan historisk fiktion och fantasy. Rekommenderas!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Turids missfall… så himla hemskt! Och så bittert att hon och Unna skiljdes åt.  

Andra delar i serien:
Se ovan

Advertisement

 

Minirecensioner – Alltid och för evigt tills världarna kolliderar

Titel: Always and Forever, Lara Jean
Författare: Jenny Han
Serie: To All the Boys I’ve Loved Before #3
Sidantal: 325
Utgivningsår: 2017

Minihandling:
Lara Jeans slutar snart i gymnasiet och framtiden väntar runt hörnet.

Tycke:
Jag visste inte ens om att det skulle komma en tredje bok i serien men helt plötsligt såg jag en massa recensioner på den och nu har jag äntligen också läst den.

Alltså, vilken serie, jag var inte vidare förtjust i Sommaren jag blev vacker–serien men jag ÄLSKAR böckerna om Lara Jean. Eller… jag tycker att böckerna är väldigt bra, men serien som helhet är fantastisk.

Lara Jean är i särklass den mest naiva och gulliga huvudrollen jag har läst om. Hon har ett bra liv, många vänner, en supergullig pojkvän och en familj som älskar henne. Alla problem hon stöter på är så vardagliga och helt ärligt talat väldigt minimala jämfört med alla andra fantasy och dystopier som jag i vanliga fall läser. Och det är bokens största styrka, att det är så lätt att känna igen sig i hennes bekymmer! Visserligen så hade jag ingen pojkvän i gymnasiet men mycket annat känner jag igen, som osäkerheten inför framtiden, stressen av att välja utbildning och att flytta hemifrån för första gången. Att läsa om Lara Jean är som att se tillbaka på sitt liv och minnas många nostalgiska stunder.

Om du vill känna dig alldeles varm inombords av kärlek och fluff så är den här serien helt perfekt. Rekommenderas!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Peter är riktig gullig i denna bok, han gör liksom allt för Lara Jean. När han överraskade henne med födelsedagsfesten… mitt hjärta bara smälte.

• Känns som att båda Peters föräldrar är ganska själviska. Blev så sur på mamman som bad Lara Jean göra slut med Peter, och sur på Lara för att hon faktiskt gjorde det.

Andra delar i serien:
1. To All the Boys I’ve Loved Before
2. PS. I Still Love You
3. Always and Forever, Lara Jean

________________________________________________________________________________

Titel: Worlds Collide
Författare: Chris Colfer
Serie: The Land of Stories #6
Sidantal: 480
Utgivningsår: 2017

Minihandling:
Alexs och Connors kamp för att stoppa de onda karaktärernas samt häxornas plan om att ta över världen.

Tycke:
I likhet med serien ovan så tycker jag också mer om denna hexalogi som serie än vad jag tycker om de individuella böckerna (även om jag gillar dem väldigt mycket).

Humor, spänning, magi och färgstarka karaktärer, den här boken är en värdig avslutning till serien och i överlag så tycker jag att Colfer har knutit ihop säcken snyggt. Nu i efterhand kan jag väl se några logiska luckor men under tiden jag läste så var jag så uppslukad att jag inte analyserade så mycket.

Jag är fortfarande lite skeptisk till både prologen och epilogen då jag tycker att de ger berättelsen en annan ton (mer om det i spoilerdelen) men annars så tycker jag att boken är väldigt underhållande.

Ifall ni älskar sagor och äventyr är denna serie helt perfekt!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Tycker att boken blir så tung och mörk när man läser om Connors glömska (han har ju glömt bort allt och så gammal är han ju inte) och att Bree har dött. Plus att ingen av deras (adopterade barn) tror på sagor. Det är ju så sorgligt och det skiljer sig så markant från bokens lättsamma ton.

• Alltså… hur kan man smyga, klättra, springa med ett nyfött barn? Som mamma till en 1åring så kan jag ju säga att boken förlorade många trovärdighetspoäng här. Nyfödda bebisar behöver äta och ha blöjombyten stup i kvarten. Det blir svårt att hinna med att rädda världen då. Och Goldilocks måste ha världens mest vältränade knipmuskler när hon kan göra alla dessa akrobatiska rörelser så kort tid efter förlossningen.

• Jag trodde att det skulle bli lite mer konsekvenser av att världarna har krockat mot varandra. Men ev epilogen att döma så har det inte påverkat den verkliga världen något alls.

• Alltså Arthur, så himla swoonig. Skrattade så mycket åt den delen när han samlade ihop alla riddarna när de var tonåringar och planerar att hitta grailen på ett par år haha.

Andra delar i serien:
1. The Wishing Spell
2. The Enchantress Returns
3. A Grimm Warning
4. Beyond the Kingdoms
5. An Author’s Odyssey
6.  Worlds Collide

 

Minirecensioner – Naondel och Maresi

Titel: Naondel
Författare: Maria Turtschaninoff
Serie: The Red Abbey Chronicles #2
Sidantal: 361
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Berättelsen om hur det Röda klostret grundades.

Tycke:
Jag läste den här boken utan att veta att det var en fristående fortsättning, himla tur att det är en prolog så man slipper bli spoilad i alla fall.

Älskar miljön i boken. Tycker också väldigt mycket om de olika kvinnorna och att de faktiskt får åldras. Jag tyckte dock att det blev för många berättarperspektiv och till slut så blandade jag ihop namnen och karaktärerna.

Sen är ju kvinnomisshandeln verkligen hemsk att läsa om, och allt kommer från en och samma man. Det är väl det som drar ner betyget litegrann, Iskan känns så personlighetslös och verkar gå på viagra dygnet runt. Jag blev arg på hur kvinnorna blev utnyttjade och hur lite de stöttade varandra. Det är inte förrän i slutet jag kände av systerskapet och hur mycket kvinnor faktiskt kan åstadkomma även om världen förtrycker dem.

Allt som allt en så gillade jag boken, speciellt den exotiska miljön. Kommer absolut att plocka upp första boken om jag hittar den i biblioteket.

Andra delar i serien:
1. Maresi
2. Naondel

________________________________________________________________________________

Titel: Maresi
Författare: Maria Turtschaninoff
Serie: The Red Abbey Chronicles #1
Sidantal: 205
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Maresi lever fridfullt på ön tillsammans med de andra systrarna tills en dag då det kommer män till ön.

Tycke:
Sådär ett år efter att jag har läst Naondel (yepp, jag har haft Naondel-recensionen liggandes på hårddisken i mååånga månader) så fick jag chansen att läsa Maresi. Till skillnad från Naondel så följer man bara ett perspektiv, Maresis.

Om jag ska vara helt ärlig så gillar jag Naondel mer, det är mer action och mycket färgstarkare karaktärer i uppföljare-prologen. Maresi lever ett lugnt liv på klostret och mer än halva boken gick ut på att introducera ön, alla olika avdelningar de hade, alla traditioner, maträtter, säsongsarbeten, alla systrar… ja, det kändes nästan som en dokumentär.

När stillheten väl tog slut gick boken i rasande fart framåt. Jag älskar epilogen men slutet kändes inte så episk för mig. Jag älskar också idén med en fristad för kvinnor i en brutal värld som är styrd av män. Jag kan dock tycka att det är lite synd att kvinnornas kraft kommer från magin och inte från dem själva, t.ex. från kunskap, list och styrka.

En lite annorlunda fantasyberättelse som fokuserar på kvinnor, kommer det fler böcker i serien kan jag absolut tänka mig att plocka upp dem

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Tyckte att det var rätt segt i slutet när haggan vill att Maresi ska släppa loss henne och Maresi bara ”neeeeej, jag vågar inte”. Man fattar ju att det är vad hon kommer att göra i slutet ändå så det kändes bara utdraget.

Andra delar i serien:
Se ovan

 

Minirecensioner – Gryningsstjärna och Ivy Pocket

Titel: Gryningsstjärna
Författare: Charlotte Cederlund
Serie: Idijärvi #2
Sidantal: 271
Utgivningsår: 2017

Minihandling:
Áili övernaturliga äventyr uppe i Norrland fortsätter och jakten för urseiten blir allt mer intensivt.

Tycke:
Det är så oerhört inspirerande och roligt att se hur mycket Charlotte har vuxit som författare. Middagsmörker är bra, men Gryningsstjärna är ännu bättre.

I denna bok så har Áili redan accepterat sitt kall och har blivit mycket starkare som person. Hon vågar ifrågasätta och förstå allvaret på ett annat sätt hon gjorde i första boken. Olivia är en sådan bästa kompis som alla vill ha. Och hur coolt är det inte med en varg som skyddsande?

Vill du ha något spännande och fantasifullt så passar denna serie perfekt. Ett stort plus är att den utspelar sig i Sverige och gör oss uppmärksamma på förtrycket mot samerna, något som alla borde känna till.

Kort sagt, rekommenderas!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Alltså slutet!!! Hur ska det gå för Áili nu när hon har förlorat sin kraft. Något säger mig i och för sig att hon kommer att få tillbaka kraften på något sätt i nästa bok men vilken cliffhanger!

Andra delar i serien:
1. Middagsmörker
2. Gryningsstjärna
3. Midnattsljus

________________________________________________________________________________

Titel: Någon måste stoppa Ivy Pocket (eng. Somebody Stop Ivy Pocket)
Författare: Caleb Krisp
Serie: Ivy Pocket #2
Sidantal: 422
Utgivningsår: 2017

Minihandling:
Ivy Pocket är numera en adoptiv dotter till ett par som driver en begravningsbyrå, men där hon är, där är spöken och kaos nära.

Tycke:
Eftersom jag gillar första boken så fick andra boken följa med mig hem när jag såg den i biblioteket.

Alltså, Ivy, Ivy, Ivy, hur kan man vara så blåst och charmig på samma gång? Hade Ivy funnits på riktigt så skulle jag ha undvikit henne som pesten. Hennes världsbild är ju så total rubbad att man inte vet om man ska gråta eller skratta.

Nåja, eftersom i stort sett alla karaktärer är överdrivna så gör det att berättelsen blir väldigt humoristisk. Även om handlingen är väldigt mörk så går det inte att ta den på allvar, vilket är lika bra med tanke på att den riktar sig mot yngre läsare.

Illustrationerna är riktigt fina och kompletterar texten på ett väldigt bra sätt. Jag gillar spänningen och jag gillar det övernaturliga. Kort sagt, jag gillar boken. Kommer absolut att läsa uppföljaren när den kommer.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Jag trodde först att kvinnan i dårhuset är Ivys mamma (fast i första boken så trodde jag att det var Miss Frost). Kanske kommer jag att misstänka en annan person för att vara Ivys mamma i nästa bok.

Andra delar i serien:
1. Vem som helst utom Ivy Pocket (eng. Anyone But Ivy Pocket)
2. Någon måste stoppa Ivy Pocket (eng. Somebody Stop Ivy Pocket)
3. Bring Me the Head of Ivy Pocket

 

Minirecensioner – Salt i havet och en flammande skugga

Titel: Salt to the Sea (sv. Tårar i havet)
Författare: Ruta Sepetys
Sidantal: 393
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Ett gäng flyktingar, alla med hemligheter, försöker ta sig i säkerhet innan andra världskriget kommer ikapp dem.

Tycke:
Ruta Sepetys är författare som många andra älskar men det är något med hennes böcker som inte passar mig. Jag vet inte om det är språket, takten eller karaktärerna, men något är det som hindra mig från att förälska mig berättelsen.

Salt to the Sea (Tårar i havet på svenska) är en väldigt mörk bok som utspelar sig under andra världskriget och berättas ur flera perspektiv. Möjligen är det just hoppandet mellan berättarrösterna som gör att jag inte fastnar för någon av dem.

Vad jag uppskattar mest med boken är den oväntade historielektionen. Herregud, att något sådant hemskt har hänt och man har inte fått lära sig någonting i skolan om det. Många har hört talats om Titanic, men hur många känner till Wilhelm Gustloff? Jag gjorde i alla fall inte det förrän jag läste denna bok.

Kort sagt, en väldigt sorglig bok som gör skäl för sin titel. Slutet blev rörande även för mig men vägen dit uppfattade jag som lång och tyvärr ganska seg. Allt som allt en helt okej bok.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Åh herregud, vilket slut. Blev så ledsen när Emilia skiljdes åt från sin dotter och senare dog. Mammahjärtat i mig bara brast.

 

________________________________________________________________________________

Titel: The Creeping shadow (sv. Den flammande skuggan)
Författare: Jonathan Stroud
Serie: Lockwood & Co. #4
Sidantal: 464
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Lucy och gänget tar sig an ett uppdrag och som visar sig vara långt farligare än vad de har trott.

Tycke:
Jonathan Stroud gör det igen! Än en gång levererar han en bok som precis faller mig I smaken. Kuslig spänning, hemliga konspirationer, skrämmande spöken, härlig humor, fina illustrationer och älskvärda karaktärer. Det finns bara så mycket att tycka om i denna bok.

The Creeping shadow är ganska tjock för att riktar sig mot yngre ungdomar, men helt ärligt talat så flyger sidorna förbi och innan man vet ordet av så är boken slut. Eftersom detta är den fjärde boken så vill jag inte avslöja så mycket mer om den. Näh, hörni, har ni inte läst denna serie så är det hög tid att börja nu!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Jag misstänker att Lockwood försöker dölja att han börjar förlora sin spöksyn. Han är väl redan i övre tonåren? Konstigt att de andra inte har tänkt på det.

• Åhhh, de fick se hur dödskallen såg ut då han levde. Hade ju hoppats på att Luce skulle hinna prata med honom i den andra världen.

 

Andra delar i serien:
1. Den skrikande trappan (eng. The Screaming Staircase)
2. Den viskande dödsskallen (eng. The Whispering Skull)
3. Den ihåliga vålnaden (eng. The Hollow Boy)
4. The Creeping Shadow (sv. Den flammande skuggan)
5. The Empty Grave

 

 

 

Minirecensioner – Harry Potter och den fördömda författarens odyssé

Titel: Harry Potter and the Cursed Child
Författare: J.K. Rowling, John Tiffany & Jack Thorne
Serie: Harry Potter #8
Sidantal: 343
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
20 år har gått sedan händelserna i Harry Potter och vi får träffar karaktärernas barn.

Tycke:
Den här måste ju vara en av de mest hypade böckerna förra året. Läste den för ett par månader sen men har glömt bort att skriva en recension på den.

Så tyckte jag om boken? Ja… men inte lika mycket som jag gillar Harry Potter-böckerna. Det går liksom inte riktigt att jämföra för boken är skriven i manusform och man (eller jag) får helt enkelt inte samma inlevelse. Dessutom så tyckte jag att det var så deprimerande att läsa om relationen mellan Harry och Albus. Ännu ett klassiskt fall av kommunikationsproblem.

Hur som helst så var det trevligt att komma tillbaka till Hogwarts och träffa alla karaktärerna igen. Jag trodde ett tag att det var något mellan Albus och Scorpius men det var ju synd att det inte var så. Själva tvisten gillade jag och även hur det hela slutade. Kort sagt, jag gillar den och vill gärna se föreställningen i London!

 

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Alltså att Voldemort har ett barn… höll på att skratta ihjäl mig. Kan inte alls tänka mig att han har sex med någon.   

• Så fint att Albus kom på att använda filten för att kommunicera med Harry. Nästan min favoritscen i boken för den var så spännande.   

________________________________________________________________________________

Titel: An Author’s Odyssey
Författare: Chris Colfer
Serie: The Land of Stories #5
Sidantal: 448
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Tvillingarna måste hämta sin egen armé för att ha någon chans mot den maskerade mannen.

Tycke:
Alla böcker i den här serien har varit så underbara och den här är inget undantag. Var ju ett tag sen jag läste de andra böckerna men det var inga problem att komma in i handlingen igen. Älskar humorn och jag är verkligen imponerad av Colfers förmåga att blanda sagorna och dess karaktärer. Ser riktigt fram emot den avslutande delen!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Haha, Connors felstavningar i första novellen, så himla rolig när piraterna började rea ut grejer och hönan med halsbandet. Riktigt roligt.  

• Oj, hade inte räknat med att den maskerade mannen skulle ha ett barn. Är så nyfiken på hur det kommer att sluta!

Andra delar i serien:
1. The Wishing Spell
2. The Enchantress Returns
3. A Grimm Warning
4. Beyond the Kingdoms
5. An Author’s Odyssey
6.  Worlds Collide

 

Minirecensioner – Kungadottern Frankie Landrau-Banks

 

Titel: Kungadottern
Författare: Elisabeth Östnäs
Serie: Sagan om Turid #1
Sidantal: 260
Utgivningsår: 2015 (original 2013)

Minihandling:
Turid är kungadottern för en vikingaby och här är berättelsen om hennes liv.

Tycke:
Har sett den här boken dyka upp lite överallt då den gavs ut men inte förrän nu har jag fått chansen att läsa den (av någon anledning var den alltid utlånad på bibblan så nu har jag skaffat mig ett eget exemplar).

Om jag ska vara helt ärlig så känns boken mer som en historielektion än som en spännande ungdomsbok. Missförstå mig inte nu, jag gillar boken! Det märks verkligen att författaren har lagt ner tid på research för allting låter supertrovärdigt och man kan nästan tro att man läser en bevarad dagbok av en tjej som levde på vikingatiden. Gillar även de mystiska elementen och att världen är ganska så rå. Med tanke på hur den slutade så ser jag väldigt mycket fram emot att läsa fortsättningen.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Åhh, stackars Njord. Jag hoppades hela tiden på att han skulle klara sig men det gjorde han inte. *snyft* 

• Verkar ju hur farligt som helst att leva på vikingatiden. Dör man inte av svält så dör man av sjukdom/räder/skeppsbrott känns det som.

Andra delar i serien:
1. Kungadottern
2. Krigstid
3. Korpgudinnan

________________________________________________________________________________

Titel: Den ökända historien om Frankie Landau-Banks
Författare: E. Lockhart
Sidantal: 290
Utgivningsår: 2015 (original 2008)

Minihandling:
Frankie blir avundsjuk på pojkvännens hemliga klubb och bestämmer sig för att utpressa ledaren.

Tycke:
Jag är en av de få som inte blev störtförälskad i We Were Liars (sv. Kanske är det allt du behöver veta) så därför var jag lite skeptisk till att läsa denna. Men efter att ha sett den på bibblan flera gånger så fick den till slut följa med mig hem. Vet inte om det beror på mina låga förväntningar men boken överraskade mig totalt!

Jag gillar verkligen Frankie som karaktär. Hon är smart, modig, analytisk och vågar ta för sig. Den tar även upp jämställdhet och problemen i skolan kan lika gärna jämföras med problemen i samhället. Killarna är broderliga och har hemliga klubbar, tjejerna tävlar om killarnas uppmärksamhet och trycker ner varandra. Nu är det ju som tur är inte alla som är så, men av min egen erfarenhet så är det en ganska vanligt förekommande att man som tjej ser andra tjejer som rivaler istället för systrar. Det är så dumt! Det finns redan så många orättvisor mot kvinnor i världen så varför ska vi gå och hacka på oss själva?

Okej, nu fokuserar vi på boken igen. Jag förstår Frankie och även om jag ibland kan tycka att hon faktiskt blir för besatt så hejar jag på henne till 100%. Det är även uppfriskande att romansen inte tar så stor plats.

Kort sagt, en väldigt bra bok som jag rekommenderar vare sig du är tjej eller kille, man eller kvinna.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Jag trodde ett tag att Frankie skulle bli ihop med Alfa.

• Åhh, basset är ju min favorithundras så jag blev extraglad av klubbens symbol.

• Jag önskar att Frankie skulle ha startat en egen hemlig klubb istället för att vara så fokuserad på att få tillträde till killarnas klubb.

 

 

Minirecensioner – En väktares bekännelser och superkrafter

Titel: En väktares bekännelser
Författare: Elin Säfström
Sidantal: 284
Utgivningsår: 201603

Minihandling:
Tilda är en tonårig väktare i Stockholm som har det fullt upp med att hålla övernaturliga varelser och människor ifrån varandra.

Tycke:
Denna bok är vad jag har saknat i svenska ungdomsböcker. Jag kände redan på baksidestexten att jag skulle gilla den och den visade sig till och med vara bättre än vad jag hade hoppats på. Älskar humorn och alla tomtar och troll som Tilda (sam)arbetar med för att lösa olika problem. Samtidigt så känns hon som en vanlig tonåring med problem både hemifrån och i kärlek.

Det enda jag har att klaga på är att mysteriet var uppenbart och man som läsare satt bara och väntade på att polletten ska trilla ner för Tilda. Jag gillar ju smarta karaktärer och jag önskar att Tilda hade sett sambandet tidigare. Men utöver den tycker jag att boken är väldigt bra och håller hoppas verkligen på att det kommer en uppföljare!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Tomtarna är så roliga! Och även skogsrået attityd mot killarna!

• Jag trodde först att Natta var Malvas barn…

 

________________________________________________________________________________

 

Titel: Superkrafter – på gott och ont
Författare: Karl Modig
Sidantal: 256
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Oscar och Klara är två 17-åringar som efter att ha blivit träffad av blixten utvecklar superkrafter.

Tycke:
Tycker så jättemycket om konceptet men det är något som saknas. Det kanske bara är jag som har blivit hjärntvättad av Marvel-filmerna eftersom jag av någon anledning hade förväntat mig humor och action från boken. Istället är det mycket vardag och funderingar över moral som ligger i fokus. Inget fel med det, det är bara inte vad jag var sugen på just då.

Om jag minns rätt så utspelar sig bokens handling på ungefär en vecka, så på ett sätt så känns handlingen framrusat samtidigt som vardagsdelarna får det att kännas långsamt. Sista scenen gjorde att hela boken kändes som en enda lång prolog inför vad som komma skall.

Kort sagt, en okej bok. Gillade hur realistisk Oscar var (förutom att han kunde köra efter en körlektion). Ifall det kommer en uppföljare så kan jag tänka mig att plocka upp den.

 

 

Minirecensioner – The Last Midnight Star

Titel: The Midnight Star
Författare: Marie Lu
Serie: The Young Elites #3
Sidantal: 316
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Adelina är ensam men starkare än någonsin, dock har hon inte räknat med att det ska kommer ett mörker som hotar med att döda alla eliter.

Tycke:
Marie Lu klättrar allt högre upp på listan över mina favoritförfattare. Det är så lätt att sjunka in i hennes värld och följa med Adelinas vansinniga resa. Stundtals är den här boken så mörk att man undrar om den verkligen är skriven för ungdomar.

Så himla mycket jag har saknat elit-gänget. Även om det numera är en massa groll mellan dem så älskade jag stunderna de var tillsammans. Hela bakgrundshistorien med gudarna kändes lite oklart eftersom det inte har varit särskilt mycket fokus på det i de tidigare böckerna, men i överlag så tycker jag att författaren knöt ihop säcken snyggt.

Gillar ni de andra böckerna i serien så är ju denna ett absolut måste!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Jag hade förberett mig att Adelina skulle dö, med tanke på alla hemskheter hon har gjort så kändes det rätt. Men när det väl hände så rann givetvis tårarna. Och epilogen knäckte mig totalt, håller tummarna att det verkligen stämmer att hon och Magiano kan fortsätta träffa varandra.   

• Hmm… är lite förvånad över att Violet blev drottning efter Adelinas död. Så hovet accepterade bara henne sådär? Ansåg man inte henne vara en förrädare? Hade gärna velat läsa mer om hur det gick till.  

Andra delar i serien:
1. The Young Elites (sv. Den unga Eliten)
2. The Rose Society (sv. Rosensällskapet)
3. The Midnight Star

________________________________________________________________________________

Titel: The Last Star
Författare: Rick Yancey
Serie: The 5th Wave #3
Sidantal: 338
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Inom kort kommer utomjordningarna att släppa loss Den femte vågen och då kommer det inte vara många människor kvar som lever.

Tycke:
Det var alldeles för längesen som jag läste de föregående böckerna. Kommer knappt ihåg om vad som har hänt och jag kände mig väldigt distanserad till karaktärerna. Jag har annars ganska lätt för att gråta till böcker men har satt jag nästan och gäspade mig igenom de sorgliga kapitlen.

Cassie gick från den starka flickan till någon sorts kärlekskrank tjej som inte kan bestämma sig om hon gillar Ben eller Evan. Och lilla Nugget är så trotsig som han kan bli samtidigt som han har lärt sig att slänga ihop en bomb på några minuter. Ringer har jag aldrig förstått mig på och Ben är väl den som känns mest normal.

Visst har boken spännande partier men transportsträckorna mellan dessa kändes låååånga. Och om jag ska vara helt ärlig så fattade jag inte om The Silencers räknas som mänskliga eller inte fast det är en ganska stor del av handlingen.

Så ja, en avslutning som tyvärr gjorde mig besviken. All action i slutet räddar boken från att bli ett sömnpiller men den är inte mycket mer än så.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Alltså sexscenen mellan Cassie och Evan, jag antar att författaren ville få den poetisk men beskrivningarna är ju bara konstiga.

• Så Cassie offrade sig själv för att rädda andra, det börjar verkligen bli en trend att tjejhuvudrollerna i ungdomsböcker gör det.

Andra delar i serien:
1. The 5th Wave (sv. Den femte vågen)
2. The Infinite Sea (sv. Det oändliga havet)
3. The Last Star

 

Minirecensioner – Loriens 7, 10 och till slut 1

Den här serien blir bara bättre för varje bok. Från att tycka att första boken var ganska meh så älskar jag denna serie nu. Nu när hela serien äntligen är ute så började jag att plöja igenom böckerna. Här kommer en sammanfattning om vad jag tycker om de tre sista böckerna i serien.

Titel: The Revenge of Seven
Författare: Pittacus Lore
Serie: Lorien Legacies #5
Sidantal: 416
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Efter förräderi och oväntade attacker är nu The Garde splittrat och mer utsatta än någonsin.

Tycke:
Så actionfullt och spännande. Det var dock inte så himla mycket hämnd till skillnad från vad titeln ger sken av. Gänget är verkligen splittrat nu och det händer mycket på flera olika håll. Superspännande att läsa om och jag är imponerad över både händelseutvecklingen och hur snyggt författaren håller det samman. Och det där slutet, yikes! Tur att jag har nästa bok redo!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Gahhh, de hade ju värsta chansen att döda honom! Förstår att Four/Eight inte vill döda Ella men de lär ju inte få en bättre chans.

• Oj, så nu fick även vanliga människor krafter?

• Jag tycker faktiskt om Five, han är den där hjärntvättade stackaren som försöker göra rätt men ändå så blir det fel. 

Andra delar i serien:
1. I am Number Four
2. The Power of Six
3. The Rise of Nine
4. The Fall of Five
5. The Revenge of Seven
6. The Fate of Ten
7. United as One

________________________________________________________________________________

Titel: The Fate of Ten
Författare: Pittacus Lore
Serie: Lorien Legacies #6
Sidantal: 416
Utgivningsår: 2015

Minihandling:
The Garde är inte längre ensamma, men räcker det för att ta ner fienden?

Tycke:
Jösses, så himla episkt denna serie har blivit. Nu är liksom hela världen involverad och det är bara så häftigt. Som vanligt är den full med action och tvister. Slutet krossade mitt hjärta totalt och jag var faktiskt tvungen att vänta i några timmar innan jag var redo för nästa bok.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Alltså Sarahs samtal med Four innan hon dog… det knäckte mig totalt. Snyftade som bara den och än idag kan jag inte läsa om den utan att tårarna kommer.

Andra delar i serien:
Se ovan

________________________________________________________________________________

 

Titel: United as One
Författare: Pittacus Lore
Serie: Lorien Legacies #7
Sidantal: 449
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Det är dags för slutstriden men är The Garde och deras bundsförvanter tillräckligt starka för att vinna?

Tycke:
Åh vad den här boken fick mig att gråta, fast det beror nog på att jag redan var ett känslomässigt vrak efter föregående bok i serien. Supermycket action, så mycket lagarbete och så mycket som står på spel. Jag kunde inte läsa snabbt nog och när boken var klarläst kände jag mig helt tom.

Lorien Legacies är en av de bästa ungdomsserierna jag har läst när det kommer till action och jag kan varmt rekommendera den. Vad jag vet så finns den inte översatt till svenska vilket är jättesynd.

Säger bara en sak, har ni inte läst den här serien så har ni verkligen missat något. Och ja, första boken är ganska svag, men den blir mycket mycket bättre sen.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Jag blev helt lurad av prologen och trodde att det var Four som undermedvetet accepterade Setrakus erbjudande, tänkte faktiskt inte på att det var Mark.

• Hmm… är skeptisk till Fours och Marinas romans. Visst har de båda förlorat personer de älskar men jag tycker inte att de rätt personkemi.

• Stackars Five, så ensam på ön men det kanske är den bästa lösningen för honom?

Andra delar i serien:
Se ovan