RSS

Ursula Poznanski – Layers

Glasögon som ger dig inblick i en annan verklighet.

Titel: Layers
Författare: Ursula Poznanski
Sidantal: 381
Utgivningsår: 2017 (original 2015)

Officiell handling:
En tidig morgon vaknar hemlösa Dorian och upptäcker att han ligger bredvid en död man. En man som uppenbarligen har mördats. En man som Dorian bråkat med dagen innan. Han minns ingenting från natten och frågorna kryper på honom. Vad har hänt? Var Dorian med när det hände? Är det till och med han som är skyldig?

Just då kommer någon fram och erbjuder Dorian att flytta in i Bornheims residens, ett slags hem där hemlösa ungdomar får bostad, mat, sysselsättning och utbildning. Men det är något konstigt med erbjudandet. I det ingår att han ska leverera reklamgåvor, även om mottagaren inte vill ta emot dem. Faktum är att han ska leverera dem till vilket pris som helst.

Tycke:
Poznanski är en författare jag har läst flera böcker av och gillar. Jag vet att författaren är bra på spänning och Layers är inget undantag. Det är galet spännande, kan-inte-sluta-läsa-spännande. Jag slukade boken i två läsomgångar vilket säger hur beroendeframkallande den är.

Dorian börjar som en sympatisk och intressant karaktär. Man får knappt veta något om hans bakgrund förutom att han har rymt hemifrån och vill inte tillbaka till sin misshandlande pappa. Jag köper hela delen om att han ser Bornheims jobb som en ny chans till livet och gör som han blir tillsagd. Hela tiden så väntar jag på att Dorians skulle fördjupas som karaktär och att man skulle lära känna honom bättre… men nej, Dorian förblir en gåta vilket gör att jag som läsare till slut har svårt att sympatisera med honom.

För att göra det hela värre så finns det även instalove med i bilden. Stella existerar endast för att vara skälet som håller kvar Dorian i staden. AR-glasögonen som Dorian har är från början en häftig grej och jag kan mycket väl tänka mig att såna kommer att bli lika vanliga som smartphones i framtiden, men sedan börjar det hela urartar sig och trovärdigheten sjunker mer och mer ju längre in i handlingen man kommer. I slutet så läste jag bara vidare för spänningens skull och inte för att jag egentligen brydde mig om vad som skulle hända med Dorian.. eller någon annan för den delen.

Oj, nu låter det som jag inte tycker om den här boken men det gör jag. Spänningen är riktigt bra gjord och jag kan tänka mig att många andra kommer att sluka boken på samma sätt som jag har gjort. Om bara karaktärerna hade fått mer djup och trovärdigheten hade varit bättre så skulle denna ha blivit en favorit hos mig.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag gillade tvisten med att Bornheim faktiskt var ”god” och att det var Nico som låg bakom hoten. Och att Melvin också var en av de bad guy hade jag inte gissat.
  • Som en utvecklare själv så har jag svårt att köpa att GPS:en inte kan fjärrstyras. Varför vill de att bäraren själv ska kunna stänga av spårbarheten? Så himla korkat med tanke på att de litar ju inte ens själva på bärarna. Och den där fågel haha, varför är den programmerad att bete sig som en skum orakel?

– Karaktärer
– Trovärdighet
+ Spänning

Mest intressanta karaktär: Dorian
Bästa scen eller del: Första leveransen

Rekommenderar för:
Vill man ha en snabbläst och spännande thriller så lär denna passa som handen i handsken.

Advertisements
 

Minirecensioner – Krigstid och Korpgudinnan

Titel: Krigstid
Författare: Elisabeth Östnäs
Serie: Sagan om Turid #2
Sidantal: 325
Utgivningsår: 2017

Minihandling:
Turid och Unna reser runt och det är krig och elände överallt.

Tycke:
Alltså, jag önskar att dessa böcker fanns som läroböcker då jag läste om vikingatiden i skolan. Nu vet jag visserligen inte hur historiskt korrekta de är men man lär sig så otroligt mycket från berättelsen om Turid.

Något som berörde mig stark är kvinnosynen på den tiden, närmare bestämt trälkvinnorna. Alltså fyfan, att folk kan utnyttja andra på det viset. Bara tanken på att man kan bli våldtagen och dödad utan att någon lyfter på ögonbrynen får mig att må illa. Tur att vi har kommit mycket längre än så nu i alla fall.

Den här boken är mörkare än sin föregångare, men den känns äkta och jag lider verkligen med Turid och Unna. Hoppas på ett lyckligt slut för dem.

Andra delar i serien:
1. Kungadottern
2. Krigstid
3. Korpgudinnan

________________________________________________________________________________

Titel: Korpgudinnan
Författare: Elisabeth Östnäs
Serie: Sagan om Turid #3
Sidantal: 300
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Turid, Unna och Frode är trötta på kriget och reser till ställen de aldrig har varit på förut.

Tycke:
När jag inte trodde att denna serie kunde bli mörkare så lyckades den överraska mig. Gah, det händer en riktigt hemsk grej i boken och jag var inte alls beredd på det. Samtidigt som jag tycker att det är bra att man inte drar sig för att ta upp svåra saker i ungdomsböcker så blev det för mycket för mig. Var faktiskt tvungen att lägga boken på paus och först efter några månader senare plockade jag upp den igen.

Det har varit en spännande och blodig resa. Min bild av vikingatiden har blivit annorlunda och jag är verkligen glad över att jag inte levde under den perioden. Allt som allt så tycker jag att Sagan om Turid är en väldigt bra blandning mellan historisk fiktion och fantasy. Rekommenderas!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Turids missfall… så himla hemskt! Och så bittert att hon och Unna skiljdes åt.  

Andra delar i serien:
Se ovan

 

Tags: , , ,

Neal Shusterman & Eric Elfman – Teslas vind

Galna uppfinningar som hamnar i fel händer.

Titel: Teslas vind (original Teslas’s Attic)
Författare: Neal Shusterman & Eric Elfman
Serie: The Accelerati Trilogy #1
Sidantal: 331
Utgivningsår: 2014

Officiell handling:
Nick flyttar med sin pappa och lillebror till ett fallfärdigt gammalt hus som de har fått ärva av en släkting. Vinden är proppfull av gammalt skräp – mest trasiga och uråldriga apparater. Nick ordnar en loppis för att bli av med skräpet och säljer till sin stora förvåning allt. Det visar sig dock att apparaterna har märkvärdiga egenskaper, och att mystiska män i ljusa kostymer är MYCKET angelägna om att få tag på dem. Dessutom tycks själva vindsrummet ha en märklig dragningskraft. Som om det hade ett medvetande och ett syfte.

Tycke:
Varför har jag inte plockat upp denna bok tidigare? Jag vet ju från Unwind att Neal Shusterman är en fantastisk författare så det var ett misstag att vänta så länge med att läsa hans MG-trilogi. Ska definitivt hålla utkik efter resten av serien nästa gång jag är i biblioteket.

Precis som i hans tidigare serie så är det många karaktärer och berättarröster som man behöver hålla koll på. Jag kan erkänna att det kräver en viss ansträngning med att hålla reda på karaktärerna i början men sen när man väl har kommit in i boken så är det riktigt bra. Speciellt så älskar jag partiet där man får läsa från tio olika synvinklar på några få sidor och de vävs ihop så himla snyggt.

Sarkastisk humor finns det gott om. Dessutom är flera av karaktärerna riktigt udda och beter sig knappast som normala människor, men detta är en del av bokens charm. Petula störde jag mig på i början men i slutet blev hon min favoritkaraktär för hon är så skum.

Det enda som drar ner betyget är konstigt nog handlingen. Jag älskar konceptet med de knäppa uppfinningarna men under en stor del av läsningens gång så visste jag inte vad boken gick ut på. Själva ”hotet” kom väldigt långt in i boken och jag tyckte att det tog en väldigt lång tid innan den riktiga handlingen kom igång.

Sammanfattat så gillar jag denna riktigt mycket. Önskar att jag hade resten av böckerna hemma så jag kan sluka hela serien i ett snafs.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Whaaat, är mattanten en Accelerati-medlem?!! Och nu har hon rekryterat Petula också… Tyckte att det var så dumt av Nick att bli arg på Petula när det inte var hennes fel att Vince dog.
  • Aww, fällde en tår när Danny fångade en massa kometbitar/stjärnor och önskade att mamman skulle vara hos dem. Så himla sorgligt.

+ Karaktärer
+ Humor
+ Spänning
– Oklar handling

Mest intressanta karaktär: Petula
Bästa scen eller del: Spoiler [i slutet när man visste att nån skulle dö men inte vem]

Rekommenderar för:
Om ni letar efter en intressant och rolig bok med vetenskap(smän) som tema så lär ni gilla denna.

Andra delar i serien:
1. Teslas vind (original Teslas’s Attic)
2. Edisons källare (original Edison’s Alley)
3. Hawkings korridor (original Hawking’s Hallway)

 

Tags: ,

Min son har blivit en zombie

… inte en människoätande sådan men däremot är han numera ett håglöst och kräkande monster. Dagarna tillbringas med att titta på BoliBaba (Bolibompa + Babblarna) i oändlighet och vara beredd med skålen när det väl gäller (vilket är strax efter varje måltid). Det är en märklig känsla att se sin älskade son springa efter en med utsträckta armar samtidigt som hans skriker ”Mamma!” *spyr till höger*, ”Mamma, kram, kram!” *spyr till vänster*. Både moderskänslorna och överlevnadsinstinkten kickar liksom i gång samtidigt. Det måste vara så här det känns att vara med om en zombieapokalyps.

Annars har livet flutit på. Varit på Lego World 2018, haft kickoff med jobbet och läst böcker.

På tal om böcker, läste ut Illuminae av Amie Kaufman & Jay Kristoff i veckan och den var sååååå häftig. Var tvungen att kasta mig över andra boken direkt.

Jag har ju sagt att jag inte kommer att skriva lika utförliga recensioner längre men igår gjorde jag iordning fem opublicerade recensioner som jag skrev för flera månader sen. Dessa kommer att komma ut inom de närmaste veckorna.

Allt från mig den här gången, nästa gång för ni förhoppningsvis ett gladare och friskare inlägg.

 
4 Comments

Posted by on March 4, 2018 in Blandat

 

Jag åt tjurtestiklar

Som ni kanske vet så älskar jag att äta och gå på kulinariska äventyr. Den varan har ju inte direkt varit i överflöd sen Dante föddes, men igår ordnade vi med barnvakt och fick chans att gå ut och äta gott med kompisar som vi träffar alldeles för sällan.

Vi slog till på stort med den Michelinbelönade Bloom in the Park i Malmö. Konceptet med restaurangen är att man inte får veta vad det är man äter förrän efter middagen. Man får uppge allergier och födoämnen som man inte äter (nötter för min man och selleri för mig) men annars är man helt utelämnad i kockens händer. Spännande! Och här kommer de frestande bilderna.

Jag hade förväntat mig en femrätters-middag men tillsammans med extrarätterna så fick man totalt 14 rätter! Jag var proppmätt vid slutet. Vissa saker är godare än andra men i överlag så var det mesta väldigt gott, och jag fick prova på saker jag aldrig ha ätit innan.

Gratis var det dock inte, jag och min man betalade strax över 1500kr och då drack vi vatten och ett glas iste. Men själva maten, servicen och atmosfären var bra och jag kan absolut tänka mig ett återbesök om ett år eller så.

Och ja, en av rätterna jag åt innehöll tjurtestiklar, kan ni gissa vilken? :p

 
5 Comments

Posted by on February 11, 2018 in Vardag

 

Pånyttfödelse för bloggen

Som rubriken lyder så kommer det att bli en del ändringar här på bloggen framöver. Som ni har märkt så har jag varit inaktiv väldigt länge. Detta beror dels på att det har hänt en del saker i mitt liv som har tagit fokus från både bloggandet och läsandet.

Om jag ska vara helt ärlig så har jag tröttnat, kanske inte på själva bloggandet i sig, men definitivt på själva recensionsskrivandet. Under de 7 åren som jag har haft igång Boktycke så har jag skrivit 823 recensioner plus några till som jag ännu inte har publicerat. Då jag började blogga älskade jag att skriva omdömen på alla böcker jag har läst och dela med mig av nyheter inom bokvärlden. Den lågan finns fortfarande, men betydligt svalare. Att tvinga mig själv att skriva recensioner om böcker som jag egentligen inte har så mycket att säga om endast för att hålla igång bloggen är inget jag vill göra.

Därför har jag bestämt mig för ganska drastiska förändringar här. Boktycke kommer att sluta vara en renodlad bokblogg utan bli min personliga blogg. Jag kommer att skriva om allt möjligt som faller mig in. Det kommer givetvis att bli en del om böcker eftersom jag fortfarande tycker om att läsa, men väntar er inga utförliga recensioner.

Så ja, nu kör vi. Förhoppningsvis innebär detta nystart att det kommer att bli uppdateringar oftare än en gång vart tredje år!

 

 

 
5 Comments

Posted by on February 9, 2018 in Blandat

 

God jul!

Jaja, det är fortfarande en liten stund innan det är julaftion men vill passa på att önska er alla en god jul och ett gott nytt år!

Det har blivit väldigt tyst här på sistone och det beror helt enkelt på att andra saker i livet har kommit i vägen, mest är det sjukdomar och jobb. Det mest betydelsefulla som har hänt sist är väl att Dante blev 2 år igår och jag har haft min sista arbetsdag på mitt nuvarande jobb (ska börja på Axis Communications efter nyår). Bloggen har tyvärr blivit bortprioriterat trots att det inte var meningen. Och det kommer att bli fortsatt tyst här tills efter nyår. Sen planerar jag att göra en comeback till bloggvärlden så ha det så gott tills dess!

 

 

 
3 Comments

Posted by on December 23, 2017 in Blandat