RSS

Tänk att det redan har gått 4 år…

Jag kan knappt fatta det själv men idag fyller min lilla Dante 4 år! Livet förändrades helt när han kom och det har inneburit mängder av tårar, svett och kärlek. Att vara förälder är långt ifrån en dans på rosor, men de gyllene stunderna är så många fler än de grå.

Jag är väldigt tacksam över att Dante har så många personer i hans närhet som älskar och skämmer bort honom. Det blir fullt hus (hos mina föräldrar) med släktkalas och jag hoppas på att 20-personers tårtan jag har beställt räcker till alla 😀

 
Leave a comment

Posted by on December 22, 2019 in Blandat

 

Åsa Larsson, Ingela Korsell & Henrik Jonsson – Pax (bokserie)

Tio anledningar till att inte flytta till Mariefred

Serietitel: Pax
Författare: Åsa Larsson & Ingela Korsell
Illustratör: Henrik Jonsson
Antal böcker: 10
Utgivningsår: 2014-2018

Tycke:
Pax är bokserien för ungdomar som syntes överallt för ett par år sedan. I år har jag maratonläst nästan hela serien och jag förstår verkligen varför den är så populär.

Ärligt talat så är jag både lite chockad och förtjust över hur mörk serien är. Jag är liksom van vid amerikanska ”middle grade”-böcker där allting ska vara så fluffigt. Här sparar författarna och illustratören minsann inte på krutet och bryr sig inte om vilka traumatiska upplevelser de utsätter sina karaktärer och läsare för.

För er som inte vet så utspelar sig hela serien i Mariefred och i stort sett varje bok handlar om ett nytt hot mot staden, oftast i form av ett monster. Det finns en röd tråd genom böckerna som blir tydligare ju längre in i serien man kommer. Huvudrollerna är bröderna Alrik och Viggo och deras relation är trovärdig och fin. Förutom övernaturliga delar så innehåller boken även många realistiska problem, t.ex. mobbning, föräldrar med alkoholism, vuxna som sviker barn osv. Det är dock inte bara elände i oändlighet utan det finns fina stunder om gemenskap och vänskap också. Vissa böcker är mer spännande än andra men alla håller hög kvalité. De tre sista böckerna är nästan som en enda bok i sig, jag sträckläste i alla fall dem efter varandra.

Pax är utan tvekan den mest spännande och kanske den bästa svenska serien för mellanstadieelever. Jag som vuxen tyckte om den och nu ser jag fram emot att få läsa den med Dante när han blir äldre.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Alltså Viggo dog!!! Kunde inte fatta det! Visserligen kom han tillbaka som en korp, men ändå… det är ju inte samma sak.  
  • Jag önskade att träslöjd-Tomas och hans elaka son Simon skulle få ett sämre slut. Störde mig så himla mycket på dem under seriens gång.
 

Tags: , , , , , , , , , , ,

Marissa Meyer – Supernova

Superhjältarnas och superskurkarnas superslut

Titel: Supernova
Författare: Marissa Meyer
Serie: Renegades #3
Sidantal: 549
Utgivningsår: 2019

Baksidestexten:
All’s fair in love and anarchy…

The epic conclusion to Marissa Meyer’s thrilling Renegades Trilogy finds Nova and Adrian struggling to keep their secret identities concealed while the battle rages on between their alter egos, their allies, and their greatest fears come to life. Secrets, lies, and betrayals are revealed as anarchy once again threatens to reclaim Gatlon City.

 

Tycke:
En av mina mest längtade serieavslut i år, det har varit en lång resa (åtminstone i sidantal) men nu är slutet nådd och jag är väldigt nöjd.

Denna är helt klart den bästa boken i serien och handlingen tog hela tiden oväntade vändningar. Flera gånger så trodde jag att berättelsen skulle utvecklas åt ett håll men några kapitel senare händer det grejer som slog hål på mina teorier/fördomar. Älskar verkligen när handlingen är så oförutsägbar!

Både Adrian och Nova kändes mycket mer sympatiska den här gången och slutstriden var ganska episkt. Måste erkänna att jag inte hängde med till 100% om vad som egentligen hände i slutet men allt som allt är jag väldigt nöjd med hur berättelsen avslutades. Det finns dock en stor lös tråd, men mer om det i spoilerdelen.

För min del så får författaren gärna ge ut en till bok i samma värld, trots alla Marvel-filmer så är jag fortfarande inte trött på superhjältar 😊

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Kändes inte likt Nova att hon bara skulle stå där och låta Honey tortera Adrian. Sen kändes det som att hela den scenen existerade för att man som läsare ska tappa all sympati för Honey och därför blir det mer okej att Nova dödade henne. Så synd! Honey var ju min favorit av Novas dysfunktionella familj.
  • Och att det var Ace som lejde mannen som dödade Novas familj! Herregud, måste de verkligen göra honom till en superonding för att det ska vara okej för Nova att byta sida helt?  
  • Jag trodde först att alla skulle bli vanliga människor och Max skulle dö, men det blev ganska fint med att alla i världen fick superkrafter istället (utom Max).
  • OMG, är Magpie Novas lillasyster?!! Har Meyer planer på att skriva en uppföljning eller? Annars känns det ju som att det var helt onödig information som avslöjades. Och visste Cyanide om det? Herregud, varför har han inte sagt något tidigare i så fall?
 

Tags: , , ,

Justin A. Reynolds – Opposite of Always

Att uppleva fyra månader om och om igen…

Titel: Opposite of Always
Författare: Justin A. Reynolds
Sidantal: 464
Utgivningsår: 2019

Baksidestexten:
When Jack and Kate meet at a party, bonding until sunrise over their mutual love of Froot Loops and their favorite flicks, Jack knows he’s falling—hard. Soon she’s meeting his best friends, Jillian and Franny, and Kate wins them over as easily as she did Jack. Jack’s curse of almost is finally over.

But this love story is . . . complicated. It is an almost happily ever after. Because Kate dies. And their story should end there. Yet Kate’s death sends Jack back to the beginning, the moment they first meet, and Kate’s there again. Beautiful, radiant Kate. Healthy, happy, and charming as ever. Jack isn’t sure if he’s losing his mind. Still, if he has a chance to prevent Kate’s death, he’ll take it. Even if that means believing in time travel. However, Jack will learn that his actions are not without consequences. And when one choice turns deadly for someone else close to him, he has to figure out what he’s willing to do—and let go—to save the people he loves.

Tycke:
Boken har inte världens mest unika koncept med en kille som reser tillbaka i tiden om och om igen för att rädda en tjej. Det är dock mycket mindre action än vad det låter som och handlingen kretsar istället kring familj, vänskap och kärlek. Någon förklaring till varför Jack kan resa i tiden ges inte, men det är som Groundhog Day (som faktiskt nämns i berättelsen), det bara händer och man får acceptera det helt enkelt.

Med det sagt så älskar jag kemin och relationerna mellan karaktärer. Författaren har fått dem så levande och trovärdiga, speciellt Jack och Kate. Jag ser framför mig hur det sprakar runt dem och deras attraktion till varandra känns väldigt naturliga och inte det minsta framtvingad. Vänskapen med Franny och Jill gestaltas också väldigt bra och man känner hur nära de är varandra.

Författarens språk flyter väldigt bra och jag gillade att läsa om Jack och hans vänner och familj, det blev dock väldigt repetitiv att läsa om det så många gånger. I en av tidsresaförsöken så gör Jack också ett otroligt dumt val som gjorde att han sjönk i mina ögon samt jag började ifrågasätta hans känslor för Kate. Det gjorde faktiskt så att mina positiva känslor för boken svalnade. Mer om detta i spoilerdelen.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Hur kunde Jack och Jill bli tillsammans och förråda Franny?!! Jag fattar att Jack är trött på att misslyckas men Jill då? Så hennes kärlek till Franny var så svag? Jag fattar verkligen inte, deras ”djupa” vänskap blev ju som ett skämt i och med den händelsen. Och Jack dödade Kate för att rädda Franny? Herregud, tänk om tidsloopen inte skulle ha återställts och det skulle vara det permanenta slutet? Och även om varken Franny eller Kate skulle ha dött, vill Jack ha en framtid där Franny hatar honom? Gah, blev riktigt arg och frustrerad på Jack och Jill. Boken sjönk i mina ögon i samband med den delen.
  • Hmm, I slutet så säger Jack att han har bara sammanfattat tidsloopen till fyra stycken men det fanns egentligen många fler. Tyckte att det kändes konstigt rent berättarmässigt, helt plötsligt bryter han den fjärde väggen liksom. Detta betyder ju filosofiskt sett så är han mycket äldre än 19 år. Tänk så mycket tid han kan ha lagt på att spela spel, läsa böcker etc. Och alla pengar han kan tjäna genom att kolla på lottoresultat! Glöm de två miljonerna till Kates mediciner, han kan ju lätt bli miljardär.
 

Tags: ,

Stephanie Tromly – Trouble-serien

Trippel trubbel

Serietitel: Trouble
Författare: Stephanie Tromly
Antal böcker: 3
Utgivningsår: 2015-2018

Tycke:
Den här serien blev jag nyfiken på när Opal gav ut första boken på svenska för fyra år sen. Då hade jag inte alls hört talats om första boken och det var på den tiden som jag tyckte att jag fortfarande hade bra koll på YA-utgivningen.

Nåja, hursomhelst så har jag nu sträckläst trilogin och kan inte låta bli att tänka ”Varför är den här serien inte mer populär?!”

Alltså humorn, det var länge sedan jag skrattade så mycket åt en bokserie (senast var nog The Lynburn Legacyserien av Sarah Rees Brennan). Trubbelböckerna är fulla av allvarliga men bisarra händelser, popkulturreferenser och roliga dialoger i allmänhet. Flera gånger fick jag ta paus i läsningen för jag skrattade så mycket.

Zoey är visserligen bokens berättare men jag skulle nog säga att den riktiga huvudrollen är Digby. Det är han som är den drivande kraften (eller ska jag säga orkanen?) till allt och står för 80% av all humor. Han är som en ung och knasig version av Sherlock Holmes (tv-serien med Benedict Cumberbatch alltså). Zoey är som en liten blek Watson i jämförelse.  Detta märker man av framförallt i den första boken där jag tyckte att Digby körde över Zoey totalt, men i sista boken så fick de mer balans vilket gjorde att den boken blev min favorit i serien.

I överlag så är karaktärerna helt okej. Digby är så pass överdriven att han överskuggar alla andra, på gott och ont. Jag gillar Zoey, Henry, Felix och till och med Sloane som jag hade svårt för i början. Bill är dock en patetisk karaktär som jag inte tycker det minsta om.

Handlingen är ganska spännande och jag gillar att det finns en röd tråd genom serien. Om jag ska vara helt ärlig så är det mesta inte särskilt trovärdig men det är inte meningen heller, boken lever via sin humor och udda karaktärer, handlingen är mest där för att ge dem något att göra så att man kan skratta åt deras äventyr.

Och just ja, eftersom jag läste böckerna i sträck efter varandra så märkte jag också en klar förbättring i språket. Första boken var VÄLDIGT pratigt, det var så många dialoger direkt efter varandra att ibland så tappade jag bort mig och visste inte vem som sa vad. Det blev mycket bättre i sista boken.

Så vill ni ha något väldigt roligt och ganska spännande så kan jag varmt rekommendera denna serie. Hela serien finns utgiven av Opal och Vox by Opal för er som föredrar att läsa på svenska.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Haha, jag hade glömt bort att Felix var i ambulansen i slutet av första boken. Var så himla roligt när han hoppade fram och knockade ner skurkarna.
  • Yeesss, Sally lever! Jag blev faktiskt lite orolig över att hon var död när jag började läsa andra boken. Så himla fint att hon accepterade sin riktiga familj och är lika smart som Digby.
 

Tags: , , , , ,

Hänt sen sist – förkylning, NaNoWriMo och Goodreads Choice Award

November började med att jag hade storslagna planer på att delta i årets NaNoWriMo men en förkylning och en 6månaders bebis som envisades med att vakna varje timme på natten gjorde att den kreativa delen av hjärnan stendog. Om man nu ska se något positivt av det är att jag konsumerade mycket mer tv och böcker än vanligt. Luna sover fortfarande väldigt dåligt, men jag upprepar mantrat ”det går över, det är bara en fas” för mig själv och överlever en dag i taget.

Årets upplaga av Goodreads Choice Award har också dragit igång (rösta nu på din favorit i finalrundan innan det är för sent!) och till skillnad från förra året så har jag faktiskt läst flera av de nominerade i YA-kategorin, yihaa!

Jag har även klarat av mitt Goodreads Reading Challenge mål på 50 böcker i år.

Trots sömnbristen och det trista vädret (eller kanske på grund av det) så har vi besökt Solnäs gård vid Kiviks Musteri och testat på deras brunch. Har skrivit om det i det här inlägget. Vi har även besökt Vellingeblomman och gått deras långa och mysiga tomtebystig.

Nu är det inte långt kvar till jul och jag ser fram emot en roadtrip till Stockholm (eller jag ser INTE fram emot bilresan med 2 barn, men däremot destinationen). December ser ut att kunna bli en härlig månad och jag hoppas på att kunna få sova i mer än 90 minuter åt gången.

 
Leave a comment

Posted by on November 30, 2019 in Hänt sen sist

 

Ashley Poston – Geekerella

Askungen i en nördig version

Titel: Geekerella
Författare: Ashley Poston
Serie: Once Upon a Con #1
Sidantal: 320
Utgivningsår: 2017

Baksidestexten:
Geek girl Elle Wittimer lives and breathes Starfield, the classic sci-fi series she grew up watching with her late father. So when she sees a cosplay contest for a new Starfield movie, she has to enter. The prize? An invitation to the ExcelsiCon Cosplay Ball, and a meet-and-greet with the actor slated to play Federation Prince Carmindor in the reboot. With savings from her gig at the Magic Pumpkin food truck (and her dad’s old costume), Elle’s determined to win…unless her stepsisters get there first.

Teen actor Darien Freeman used to live for cons—before he was famous. Now they’re nothing but autographs and awkward meet-and-greets. Playing Carmindor is all he’s ever wanted, but the Starfield fandom has written him off as just another dumb heartthrob. As ExcelsiCon draws near, Darien feels more and more like a fake—until he meets a girl who shows him otherwise.

Tycke:
En av utmaningarna när man skriver retellings är att få historien att kännas trovärdig i en modern miljö. Jag gillar att författaren verkligen gjort om pumpavagnen till en pumpa-foodtruck och den goda fen är en kompis vid namn “Sage”. Jag gillar också nörderiet och att en del av berättelsen utspelar sig på en “con” (heter det så på svenska?).

Vad jag dock tycker kunde ha gjorts lite bättre är karaktärerna. Jag hade väldigt svårt för Elle för hon var så fördomsfull och bitter större delen av boken. Visst, jag förstår att hon inte har det bra hemma, men hon låter ju bara sin styvmamma och styvsystrarna köra över henne utan att våga säga något, istället så klagar hon konstant i sina tankar eller på sin blogg. Och gnälliga karaktärer är inte charmiga. Det är ungefär likadant med Darien, han vågar inte heller säga emot sin pappa, men han är åtminstone lite rolig. De “onda” personerna tycker jag inte är trovärdiga vilket gör att konflikterna i boken blir en aning överdrivna och löjliga.

Kärlekshistorien är gullig och jag gillar slutet väldigt mycket. Jag gillar egentligen det mesta förutom just karaktärerna och att handlingen ibland känns väldigt framtvingad.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Tycker att berättelsen lyftes rejält när de kom till konventet. Dansscenen är helt klart den bäst skrivna delen av boken.  
 

Tags: , , ,