RSS

Tag Archives: Allt jag säger är sant

Allt jag säger brukar vara sant… mer eller mindre

Ett härligt språk som flyter fram!

Titel: Allt jag säger är sant
Författare: Lisa Bjärbo
Sidantal: 234
Utgivningsår: 2012

Handling:

Alicia, 16 år och med ett självförtroende större än solen är flickan som gärna går sin egen väg. Efter att ha suttit fastlåst i skolans toalett kommer hon fram till insikten att hon inte längre vill plugga. Utan vidare hoppar hon av skolan och skaffar ett jobb på ett café. Som om det inte vore nog så flyttar hon även hemifrån och bosätter sig hos sin mormor istället. Alicia trivs som fisken i vattnet och har dessutom förälskat sig i en av cafeéts stamgäster. Livet leker för Alicia, men när leken övergår till allvar så blir det inte lika kul längre.

 

Omdöme:
Jag är riktigt imponerad och avundsjuk på Lisa Bjärbos fantastiska språk! Det är så lätt att bara ryckas med i flödet och sen kan man inte slita sig loss från boken. Jag skulle nog vilja påstå att Lisa Bjärbos språk är bland det bästa jag har stött på när det gäller svenska ungdomsböcker.

Berättarrösten är också väldigt bra, vilket kanske är ganska väntat eftersom hela boken handlar om hur Alicia upplever omvärlden. Den är skriven i förstaperson vilket gör att språket är nära knytet till berättarrösten. Så det är egentligen inget konstigt att jag älskar berättarrösten lika mycket som språket.

Okej, nog talat om språket och nu kommer vi till något som både är bokens styrka och svaghet: huvudkaraktären Alicia. Hon är en person som man antagligen älskar eller stör sig förskräckligt på, och i mitt fall så gör jag båda, fast det lutar sig mer åt det negativa. Jag tycker att hon är väldigt stark och modig som vågar gå emot strömmen och inte låter andra bestämma över hennes liv. Hon är superrolig och väldigt målmedveten. Ser hon något hon vill ha så gör hon allt för att få det, även om saken/personen i fråga tillhör någon annan. Jag önskar att jag kunde få lite av hennes självförtroende.

Och nu kommer vi till det sämsta med Alicia, hon är så himla egocentrisk! I stort sett så tycker hon att hela världen kretsar runt henne och hon bryr sig inte om andras känslor. Hon ser ner på andra som inte tycker som eller håller med henne. Och visst är det fräckt av henne att hoppa av skolan och börja jobba, men skolan finns faktiskt där av någon anledning. Det är ju inte så att hon har något bättre för sig, hon tycker helt enkelt att skolan är tråkig så hon ville inte plugga mer. Jobbet skaffade hon först när föräldrarna tjatade på henne. Hade hon hoppat av skolan för att hon vill satsa på att bli artist, konstnär eller något liknande som hon brinner för så okej. Men att hoppa av skolan för att det är tråkigt, nej, jag ser inget beundransvärt i det, snarare tycker jag att det är idiotiskt.

Av alla karaktärer så gillar jag mormorn bäst. Åh, vilken härlig gumma. Relationen mellan henne och Alicia är så fin. Isak lämnade tyvärr inget bra intryck på mig. Han var intressant i början men sen… ja, ska inte avslöja något men jag slutade i alla fall tycka om honom efter sidan 160.

Så ja, en bok med ett mycket härligt språk. Det här är andra boken jag läser av Bjärbo och jag gillar den här mer än hennes debutbok Det är så logiskt alla fattar utom du. Även om jag inte kom överens med alla karaktärer så tycker jag att boken är väldigt bra och vill absolut läsa mer av Lisa!

Berättarröst: +1
Språk: +1

Mest intressanta karaktär: Alicia
Bästa scen eller del: Spoiler [När Alicia upptäcker mormorn i badrummet]

Betyg: 7/10

 

Tags: , ,