RSS

Tag Archives: Jenny Jägerfeld

Gästinlägg: Man sågar väl inte av sig tumspetsen med flit, eller?

Inte ens för att verbalisera sin ångest?

 

Titel: Här ligger jag och blöder
Författare: Jenny Jägerfeld
Sidantal: 252
Utgivningsår: 2010

Handling:
Maja är sjutton år, bor hos sin pappa och träffar mamman varannan helg. På en skulpturlektion snickrar hon en hylla och det är då det händer. Hon sågar av sig en bit av tummen. Visst är smärtan i tumspetsen illa nog, men snart får Maja annat att tänka på. Hennes mamma verkar ha försvunnit.

 

 
Omdöme:
Bokens inledning är så stark och gripande att jag faktiskt blir lite äcklad. Det känns nästan som att det är min tumme som är avsågad. Blodet. Köttet. Smärtan. Blä. Väldigt inlevelsefullt. Efter att ha läst Hål i huvudet vet jag att Jenny inte skyggar från att skriva om osmakliga saker. Salivsträngar, snorpapper och alla möjliga sorters blod hoppar rakt ut ur boken och rätt in i hjärnan på ett väldigt trovärdigt sätt.

Karaktärerna är lätta att lära känna och tycka om. Trofasta pappa som är snäll, men lite naiv. Frånvarande mamma som är väldigt rak och exakt. Vännen Enzo som alltid finns där. Blonda Sarah som dansar fram på höga klackar. Och så Jens, eller Justin Case som han presenterar sig som. Trots den envisa förkylningen lyckas han krypa in under skinnet och skapa stor mysfaktor.

Jag tycker att den här boken passar för alla åldrar. Språket och stilen är vuxen och många gånger känns Maja äldre, faktiskt påminner hon en hel del om Minou i Hål i huvudet. Tonen är behaglig och ironin varvas med härliga funderingar som får mig att vilja skratta högt. Takten är ganska jämn, men trots det är det sträckläsning som gäller. Ledtrådar läggs ut och det är en spännande gissningslek ända till slutet. Dessutom gillar jag hur alla trådar vävs ihop och att ingenting lämnas åt slumpen.

Det finns mycket mer fint jag skulle vilja skriva, men jag tycks ha tappat orden. Det händer när jag läser riktigt välskrivna och bra böcker.

Språk: +1
Handling: +1
Karaktärer: +1
Ledtrådar: +1

Betyg: 9/10

Denna recension är skriven av Fia Filur.

 

Tags: , ,

Gästinlägg: Är det praktiskt eller bara jobbigt att ha ett hål i huvudet?

När Minous pojkvän gör slut är det som att hon får ett hål i huvudet där förnuftet försvinner ut.

 

Titel: Hål i huvudet
Författare: Jenny Jägerfeld
Sidantal: 304
Utgivningsår: 2010 (original 2006)

Handling:
Minou är tjugotre år och blir dumpad via ett kassettband. Efter fyra år tillsammans är hon inte ens värd ett bättre avslut än ett simpelt band. Återhämtningen efter uppbrottet innebär en resa till Spanien, kedjerökning och kopiösa mängder vin. För det är väl så man gör, eller?

 

 

Omdöme:
Jag trodde att den här boken skulle vara lättsam och lite smålustig och blev därför förvånad över depressionen som lägger sig som en dimma över mig. Först förvirras jag över tidsaspekten. Boken är utgiven 06 första gången, men det är kassettband och sommarjobb 97 och det är först en bit in när jag ser ett brev daterat 2000 som jag förstår vilket år det är och det blir logiskt.

”Skrattade konstant” står det på baksidan och det kan jag väl inte direkt påstå att jag gjorde även om jag fnittrade både här och där. Det är svart humor, ironiskt och bitvis riktigt roligt, men den där känslan av förlamande sorg, menlöshet och missriktad ilska är starkare. Får en vibb av filmen The break up som jag upplevde som långsam och känslomässigt jobbig, men samtidigt var tvungen att titta klart på. Som att jag egentligen inte vill vältra mig i sorg, självömkan och destruktiva handlingar, men dyker huvudstupa in i det ändå.

Jag väntar på vändpunkter, ljusglimtar och uppvaknande, men jag är antagligen hollywoodiserad för den här boken tuffar på i samma tempo och speglar vardagslivet. Tycker det går lite segt ibland, men jag gillar det ändå. Känner att det nog finns en massa psykologiska undermeningar och människokännedom mellan raderna, vilket jag fascineras av. Jag saknar att jag inte får reda på mer om förhållandet och varför det gick som det gick, men det är inte det storyn främst går ut på. Det är Minous personliga resa som står i fokus och det är det som är så intressant. Jag beundrar att boken hänger ihop så väl och att jag, trots att jag inte är superförtjust, inte kan släppa taget om den förrän jag har sträckläst.

Språk: +1
Svart humor: +1

Slutbetyg: 7/10

Denna recension är skriven av Fia Filur.

 

Tags: , ,