RSS

Tag Archives: Pojkarna

Jessica Schiefauer – Pojkarna

En blomma som omvandlar flickor till pojkar

Titel: Pojkarna
Författare: Jessica Schiefauer
Sidantal: 188
Utgivningsår: 2011

Officiell handling:
På dagarna utstår Kim tillsammans med sina tjejkompisar Bella och Momo killarnas kränkningar, men på nätterna dricker de av nektarn från en fantastisk blomma som förvandlar dem till pojkar.

Kim kan inte få nog av friheten i en annan kropp och blir som pojke också kär i Tony. Tillsammans upplever de både spänning och attraktion, men som tjej är inte Kim intressant för Tony.

Pojkarna är en tonårsskildring som ingen annan. Den kombinerar det plågsamt vardagliga med det vackert magiska i en berättelse om uppväxt, förvandling, kärlek och systerskap.

Tycke:
Äntligen har jag tagit mig tid att läsa denna hyllade bok som vann Augustpriset för barn och ungdomar år 2011.

Trots att boken är så omtalad så kände jag knappt till handlingen, det jag visste var att tre flickor kunde förvandla sig till pojkar med hjälp av en blomma. Jag hade inte alls förväntat mig att den skulle vara så här mörk och full av jobbiga känslor.

Pojkarna är verkligen ingen bok man läser för att bli glad. Redan från början målas en väldigt skrämmande värld upp, en värld där flickor redan från grundskolan lär sig att deras kropp är ett objekt och fritt fram för skrattande pojkar att tafsa på. Det kanske beror på det målande språket, men jag hade väldigt svårt att se att detta skulle utspela sig i dagens samhälle i Sverige. Så var det i alla fall inte när jag gick i skolan, visst förekom det tafsningar, men skolan satte stopp för det och det var kanske ett par pojkar som inte kunde hålla styr på sina händer, inte en hel mobb som det var i boken. De flesta av pojkarna är faktiskt snälla och respektfulla.

Nåja, vi går vidare i handlingen och jag även om jag inte riktigt känner det som Kim gör så fascineras jag av hennes besatthet av sin pojkkropp samt det destruktiva förhållandet med Tony. Ett tag så shippade jag dem och väntade bara på att hon ska berätta för honom som sanningen.

Språket är väldigt fint, beskrivande och stämningsfullt. Jag hade dock väldigt svårt för alla ”sensuella” beskrivningar av blomman. Urk, för mig är en blomma ungefär lika sexuellt som ett barn, med andra ord inte alls. Det är faktiskt så att jag mådde lite illa av texten. Fast det i sig säger väl hur inlevelsefullt berättelsen är.

Trots att det är en kort bok så hinner det hända mycket som väcker funderingar. Hur samhället delar in oss i fack efter vilket kön vi har. Varför pojkar tillåts göra saker som inte flickor får och vice versa? Jag känner väl att det inte är lika så illa som det är i boken men visst finns det skillnader på hur män och kvinnor förväntas uppföra sig.

Oj, jag som hade tänkt att det skulle bli en kort recension. Pojkarna är helt enkelt en bok som är skriven för att väcka diskussioner. Den är inte vad jag förväntade mig men den här helt klart läsvärd. Mer om vad jag tycker ser ni i spoilerdelen.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Förstår inte hur föräldrarna inte kan märka att Kim smyger ut varje natt. Och ringer Tony aldrig till Kim?
  • Ehh… sexscenen mellan Momo och Kim. Bara whaaaat? Och sen pratar de aldrig om det igen…
  • Oj jäkla, så Kim dödade Tony? Efter våldtäcktsscenen så förlorade jag visserligen all sympati för honom, men det var lite väl hårt av Kim. Och att hon klarar sig så länge helt ensam.
  • Tycker faktiskt att tjejernas lekar är kusliga och sektliknande. Visst är det kul med rollspel, men till den graden som de kör? Nja…. Tycker mest att det är obehagligt.

+ Koncept
+ Språk
+ Tänkvärdhet

Mest intressanta karaktär: Tony
Bästa scen eller del: Början på Kims och Tonys relation.

Rekommenderar för:
Vill du ha något annorlunda som väcker mycket funderingar så kan denna passa dig.

goodreads add

Advertisements
 

Tags: ,

Gästinlägg: En magisk sommar, en mystisk blomma och flickor som byter kroppar

Ja, det handlar naturligtvis om Pojkarna.

 

Titel: Pojkarna
Författare: Jessica Schiefauer
Sidantal: 188
Utgivningsår: 2011

Handling:
De tre vännerna Bella, Momo och Kim är oskiljaktiga. Om sommaren sitter de i Bellas växthus, leker lekar, klär ut sig och klänger sig fast i sin barndom. De är fjorton och trots att deras kroppar är på väg in i vuxenlivet stretar de emot så gott det går. Och med hjälp av nektarn hos en exotisk blomma förändras allting. Flickorna upptäcker att de inte behöver vara flickor längre.

 

 

Omdöme:
Den här boken börjar som en saga. Vackert språk, stämningsfull miljö och oskuldsfull framtoning, men det visar sig snart att den magiska leken blir mörkare och mer destruktiv. Först är det på skoj, på låtsas, ett äventyr att vara pojkar, men Momo och Bella tröttnar. Det gör inte Kim. För hon trivs inte i sitt eget skinn och pojkkroppen blir en välkommen fristad. Hon träffar Tony och ingen kan stoppa henne från att gång på gång återvända till honom. I sina försök att få hans gillande går hon allt längre och till slut fastnar hon i en negativ spiral.

Jag gillar hur vänskapen mellan Bella, Momo och Kim skildras. Friheten och lekarna. Hemma i växthuset kan de vara sig själva, men i skolan är det annorlunda. I skolan finns killarna med sina glåpord och tafsande händer.  Flickorna känner sig maktlösa och önskar att de kunde ge igen. Det jag gillar mindre är den hårddragna linjen av att alla tjejer utmålas som antingen offer eller våp, och att alla killar verkar vara mobbare, sexgalningar och potentiella våldtäktsmän.

Boken är tänkvärd rakt igenom, hantverket är imponerande och idén är originell, men jag blir inte tillräckligt berörd eftersom igenkänningsfaktorn saknas för mig. Kanske för att jag aldrig känt att jag velat eller behövt vara någon annan än den jag är, inte ens på låtsas. Kanske för att jag aldrig känt att jag varit i underläge bara för att jag är kvinna. Kanske har jag haft tur.

Koncept: +0,5
Berättarröst:+ 0,5
Språk: +0,5
Miljö: +0,5

Mest intressanta karaktär: Kim
Bästa scen eller del: Första halvan av boken

Betyg: 7/10

Denna recension är skriven av Fia Filur.

 

Tags: , ,