RSS

Tag Archives: Ursula Poznanski

Minirecensioner – En sammansvärjning när dagarna tar slut

Sammansvärjningen (Sveket #2) av Ursula PoznanskiTitel: Sammansvärjningen
Författare: Ursula Poznanski
Serie: Sveket #2
Sidantal: 440
Utgivningsår: 2015 (original 2013)

Minihandling:
Ria och gänget försöker ta reda på vad det är som har hänt och bevisa sin oskuld.

Tycke:
Gillade första boken Sveket väldigt mycket och uppföljaren gör minsann inte mig besviken. Tycker att takten är en aning långsam i början men sista tredjedelen är riktigt spännande. Och alla tvister, yikes!

Det enda negativa med boken är väl att Ria bedrar sin pojkvän (enligt mig i alla fall). Hon tänker hela tiden att hon ska berätta för honom men något dyker alltid upp i vägen eller så är det inte rätt tillfälle. Å andra sidan så påverkade det inte handlingen så jättemycket men ändå, jag avskyr verkligen otrohet.

Jag vet inte riktigt när tredje boken ska komma ut på svenska men den kommer jag absolut att läsa också. Känns som att den här serien kan sluta hur som helst vilket är ett stort plus i mina ögon.

etikett-denhärgillarjag

Andra böcker i serien:
1. Sveket (original Die Verratenen)
2. Sammansvärjningen (original Die Verschworenen)
3. Die Vernichteten

goodreads add

 

________________________________________________________________________________

End of Days (Penryn & the End of Days #3) av Susan EeTitel: End of Days
Författare: Susan Ee
Serie: Penryn & the End of Days #3
Sidantal: 435
Utgivningsår: 2015

Minihandling:
Änglarna vill utplåna eller förslava mänskligheten och Penryn försöker stoppa dem.

Tycke:
Äntligen har slutet på serien blivit läst! Penryn & the End of Days är en av mina absoluta favoritserier när det kommer till fantasydystopier. Penryn är bara så himla stark men mänsklig på samma gång. Hon tvivlar hela tiden men gör ändå vad hon måste för att överleva och skydda sin familj. Romansen mellan henne och Rafael tycker jag fortfarande är lite diffust men jag förstår varför Raffe gillar henne. Penryns familjemedlemmar är också minnesvärda, den galna mamman och monstruösa lillasystern Paige.

Det enda som jag inte riktigt kunde tycka om är (lite spoiler) [Tidsresan]. Tyckte bara att den kändes skum och passade inte riktigt in i handlingen.

Kort sagt, en mycket värdig avslutning på en bra serie. Rekommenderas!

etikett-riktigtbra

Andra böcker i serien:
1. Angelfall
2. World After
3. End of Days

goodreads add

Advertisements
 

Tags: , ,

Oskyldigt anklagad för att vara rebell

En fiende till fienden är en vän?

SveketTitel: Sveket (original Die Verratenen)
Författare: Ursula Poznanski
Serie: Die Verratenen #1
Sidantal: 430
Utgivningsår: 2014 (original 2012)

Handling:
Som en av de bästa eleverna i sfärerna har Ria en lysande framtid. Därför trodde hon inte på sina öron när hon fick höra ett hemligt samtal bland uppsatta personer som berättade att hon samt fem andra studenter i skolan är med i en sammansvärjning och måste dödas. Ria som alltid bara ha velat sfärerna bästa kan inte tror att det är sant men snart visar det sig att hon inte hade misstagit sig – skolan planerar att döda henne och de fem andra studenterna, inklusive hennes pojkvän i smyg. Detta leder till att hon måste söka bundsförvanter i de andra ungdomarna och fly från den enda tryggheten de känner till. Men hur länge kommer de att klara sig i det ovänliga vinterlandskapet? Och hur länge kommer det att dröja innan de primitiva fiendeklanerna hittar dem?

Tycke:
Jag har tidigare läst Erebos och Saeculum av författaren och tyckt att de var helt okej. Bra spänning och handling men det saknar det lilla magiska som trollbinder läsaren. Med Sveket är det en helt annan sak, här kunde man knappt släppa ifrån sig boken för att både handlingen och karaktärerna är så himla bra!

Som ni säkert redan vet så uppskattar jag intelligenta och logiska personer och det är vad Ria är. Hon är inte bra på att slåss fysiskt men hennes förmåga att läsa av människor och kunskaper i diplomati gör henne till en farlig motståndare. Dessutom så älskar jag att hon alltid försöker tänka logisk och inte låta sig styras av känslor fastän det är svårt. Samtidigt upplevs hon fortfarande som väldigt mänsklig och det är helt enkelt omöjligt att inte beundra och gilla henne.

Förutom Ria så gillar jag även resten av bikaraktärerna. Alla är minnesvärda och har utmärkande drag utan att de känns stereotypiska. Spänningen är konstant och boken innehåller gott om action.

Bristen på kärlekstjafs i den här boken gör mig också överlycklig. Missförstå mig inte, jag vill gärna läsa om mysiga romanser men i många böcker som jag har läst så verkar det bara vara en checkruta för författaren att kryssa av. Jag tar hellre ingen romans än en dålig romans. Just handlingen i Sveket är så bra ändå att ytterligare kärleksdrama är helt onödigt. Och helt ärligt talat, hur troligt är det att man har energi att fokusera på kärleken när man är jagad och håller på att dö?

Det enda jag har att klaga på väl att slutet kändes lite svagt. Det blev liksom ingen dramatisk händelse utan saker och ting bara ebbades ut. Dessutom är många frågor fortfarande obesvarade. Nåja, jag får väl helt enkelt se till att läsa fortsättningen så fort den kommer ut på svenska.

Ursula Poznanski har definitivt klättrat upp på min topplista över författare med Sveket. Rekommenderar verkligen den till alla som vill ha actionspäckad postapokalyptisk dystopi med en intelligent ung tjej i huvudrollen.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • I början så trodde jag att Aurelius var med i sammansvärjningen och att de misstänkte Ria bara för att hon var hans flickvän. Är så himla nyfiken på hur det hela ligger till egentligen. Vem är det som har oskyldigt anklagat dem? Och varför?
  • Vad jag störde mig på Tomma! Hon borde ju fatta sina egna brister istället för att anklaga andra. Hon känns så falsk och inställsam!
  • Det trasiga meddelandet tyckte jag var rätt lätt att lista ut faktiskt. Hehe, jag är så van vid att skumläsa att jag såg meningen efter ett tag. Jag trodde ju först att det var Fleming som höll på att döda Tomma så jag blev ganska chockad när det visar sig vara han som har dött.
  • Jag hoppas inte på en kärlekstriangel mellan Sandor, Ria och Aurelius. Även om det är ganska kemilöst mellan Ria och Aurelius så tycker jag ändå att de passar bra tillsammans.

Karaktärer: +1
Handling: +0.5
Spänning: +1
Berättarröst: +1
Brist på förklaringar: -0,5

Mest intressanta karaktär: Ria
Bästa scen eller del: Spoiler [När Fleming dog].

Rekommenderar för:
Söker du spännande dystopi med en smart tjej i huvudrollen så har du hittat rätt.

Rekommenderar inte för:
Du som inte tycker om bokserie och vill ha förklaringar samt ett dramatiskt slut.

B8Betyg: 8/10

Andra böcker i serien:
1. Sveket (original Die Verratenen)
2. Die Verschworenen
3. Die Vernichteten

 

 

Tags: , ,

Ett gäng lajvare i skogen…

… kan bli måltavlan för en gammal förbannelse. 

SaeculumTitel: Saeculum
Författare: Ursula Poznanski
Sidantal: 443
Utgivningsår: 2013 (original 2011)

Handling:

Bastian är en 20-årig ambitiös läkarstudent och vet knappt vad fritid är för något. In i hans liv kommer snygga och flörtiga Sandra som övertala honom att följa med på ett lajv-event som ska vara i fem dagar. Att leva som på 1400-talat låter inte särskilt lockande men Bastian blir övertalad och följer med gänget. Framme i skogen börjar allting bra och Bastian njuter av friden och den vackra naturen. Men det dröjer inte länge förrän första problemet inträffar, en av medlemmarna försvinner spårlöst! Först var de inte särskilt oroliga men när till och med spelledarna blandar sig in i letandet förstår alla att det är på allvar. Inte heller bättre blir det när en till person försvinner. Har de verkligen bara gått vilse, eller har de väckt en uråldrig förbannelse till liv?

Tycke:
Saeculum är min andra bok av Ursula Poznanski och är enligt mig ännu bättre än Erebos. Istället för datorspel är det nu ett lajv som går fel och mystiska händelser drabbar ungdomarna i skogen. Jag gillar verkligen ovissheten om vad som håller på att hända. Är det någon som rövar bort personerna en efter en eller är det förbannelsen som dödar dem? Boken är så himla spännande så jag läste ut den i en enda sittning. Tur att jag började läsa den på en ledig dag.

Karaktärsmässigt så fastnade jag inte så mycket för huvudkaraktären Bastian. Han ska föreställa en 20-årig duktig läkarstudent och det enda han gör är att plugga. Jag tyckte dock varken att hans tankar kretsade särskilt mycket om medicin eller att hans medicinska kunskaper hade så stor påverkan på handlingen. Det tycker jag är synd för jag gillar ju att kunna beundra huvudkaraktären i bok, jag gillar Bastians berättarröst men som karaktär är han ganska medelmåttig. Vem jag däremot gillar är Paul! Tycker verkligen om hans ledarförmåga och karisma.

Andra halvan av boken är riktigt riktigt spännande och ibland var stämningen så hemsk att jag fick en klump i magen. Tycker verkligen att författaren har gjort ett bra jobb med att gestalta gruppens psykologi och hur störda vissa människor kan bli när de känner sig hotade av andra. Jag vet inte om människor skulle bete sig så här i verkligheten men under tiden som jag läste så kändes det väldigt trovärdigt. Slutet kändes lite konstigt men i överlag är det en väldigt bra och spännande bok.

Man kan väl inte säga att jag blev så sugen på att testa på lajv efter att ha läst den här boken. Usch, tänk att springa runt i skogen i flera dagar och att man inte ens får ha glasögonen med sig. Det behöver inte ens vara en mördare i skogen, jag skulle ha trampat fel och dött i vilket fall. Det är väl tur att Bastian inte har lika dålig syn som jag. Näh, inget lajvande för mig tack. Promenader i skogen funkar, men inte att leva där i en medeltida miljö flera dagar i sträck.

Jag vet att författaren har gett ut en deckarserie och jag hoppas innerligt på att den också kommer att översättas till svenska. Jag är visserligen inte jätteförtjust i deckare men just Ursulas böcker tror jag att jag kommer att gilla!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Hahah, trodde först att Paul var bög och var kär i Bastien hihi. Synd att det inte var så. Mycket imponerande att han lyckades iscensätta allting och att alla gick i hans fälla.
  • Jag trodde faktiskt att det var en förbannelse tills det avslöjades att Paul och Bastien var brödrar. Blev så överraskad att jag liksom kom av mig i läsinlevelsen och deckarinstinkterna vaknade till liv. Det var ju alldeles för stort sammanträffande att de var brödar. Fast då trodde jag att det var Sandra som var den skyldiga och tänkte att hon ville hämnas å Pauls vägnar. Men sen när Paul förlorade striden började jag misstänka honom också.  
  • Slutet var lite torftigt tyckte jag. I slutändan så kom Paul undan med allting och Bastien gjorde inget. Jag hoppades nästan på att Iris skulle ha tagit med mobilen och spelat in samtalet i grottan.

 

Karaktärer: +0,5
Handling: +0,5
Spänning: +1
Berättarröst: +0,5

Mest intressanta karaktär: Paul
Bästa scen eller del: Spoiler [När de blev instängda i grottan]

Rekommenderar för:
Vill ni ha spänning, spänning och spänning så har ni hittat rätt.

Rekommenderar inte för:
Är du lättskrämd och rädd för obehagliga böcker så är den här inte den bästa boken för dig.

B7.5Betyg: 7,5/10

Andra böcker jag har recenserat av författaren
Erebos

 

Tags: ,

När ett datorspel tar över ens liv…

… vill man då fortsätta spela?

Titel: Erebos
Författare: Ursula Poznanski
Sidantal: 423
Utgivningsår: 2011 (Original 2011)

Handling:
Något är skumt med Colin. Han svarar inte på telefonen, har helt bytt attitud, umgås med töntarna i klassen och dyker inte upp på träningen. Nick förstår inte varför hans kompis ignorerar honom men snart får han också paketet som innehåller datorspelet Erebos. Det är så mycket hemlighetsmakeri runt spelet att Nick tycker att det var löjligt men installerar det ändå och börjar spela. Snart är han helt fascinerad av spelet och alla tankar kretsar runt hur han kan göra sin spelkaraktär bättre. Det enklaste sättet att gå upp i nivå är att utföra uppdrag av budbäraren, uppdrag som ska utföras i verkligheten. Uppdragen är först lätta och oskyldiga men blir allt svårare. Hur långt är Nick beredd att gå i verkligheten för att bli bättre i spelvärlden?

Omdöme:
Eftersom jag gillar datorspel, speciellt mmorpg (Massively multiplayer online role-playing game) som Erebos, så var boken extra intressant att läsa. Idén med ett spel som integrerar med verkligheten är inget nytt koncept men det känns ändå fräscht.

Jag vet själv hur det är att bli besatt av ett spel och det är lätt att känna igen mig i Nick. Jag tyckte också att det var hur irriterande helst när föräldrarna kom in i rummet och man var tvungen att avbryta spelandet. När Nick spelade så kändes det verkligen som att man var i spelet och man befann sig i en fantastymiljö. Man höll tummarna för Sarius (Nicks spelkaraktär) och följde hans upptäcktsfärder med spänning.

Karaktärsmässigt så tycker jag att boken kunde ha varit starkare. Nick är så vardaglig, han är inte överdrivet modig, inte överdrivet smart, han är inte överdrivet bra på något alls faktiskt. Möjligen så är han bra på att spela datorspel för jag gillar faktiskt Sarius bättre än honom. Och hur konstigt låter inte det med tanke på att det är Nick som spelar Sarius? 🙂 I spelet så är Sarius modig och kommer på nya sätt att klara av uppdragen. Han känns helt enkelt mer intressant än Nick själv.

Jag har lite problem med trovärdigheten. Personligen så tycker jag att mmorpg är så fängslande för det är så socialt. Man skapar en ny identitet och låter karaktären umgås med andra spelare, man snackar, skämtar och lär känna varandra. Älskar gruppuppdrag där man verkligen behöver samarbeta för att klara av bossarna och att alla i lagen ska ha ett specifikt syfte, t.ex. prästen ska helar, riddaren ska skydda, barbaren ska göra skada etc. I Erebos uppfattade jag inte alls att samarbete existerade, tvärtom, det är alla mot alla och man får inte avslöja saker om spelet för nya spelare. Hur välkommen kan man känna sig som nyspelare när alla är helt fientliga liksom? Dessutom så får man även inte snacka om spelet i verkligheten och jag har svårt att man kan bli så besatt av något som man inte ens får prata om. Det är ju vad jag tycker är kul, att hitta människor med samma intressen och kunna prata med dem. Näh, Erebos är nog inget spel jag skulle ha gillat på riktigt.

I överlag så tycker jag att det är en spännande bok med ett kul koncept och den passar både för tjejer och killar, unga och vuxna. Rekommenderas!

Handling/Koncept: +1
Spänning: +1
Karaktärer: +0,5
Berättarröst: +0,5
Trovärdighet: -0,5

Betyg: 7,5/10

 

Tags: , ,