Så var det dags för första omgången av Månadens bok. Detta är en utförlig recension som kan innehålla spoilers så läs på egen risk. Delta gärna i diskussionen om du har läst boken.

Titel: Vampire Academy (sv. Törst)
Serie: Vampire Academy 1
Författare: Richelle Mead
Sidantal: 332
Handling:
Rose är en dhampir, halvmänniska, halvvampyr och även väktare åt bästisen samt vampyrprinsessan Lissa. Efter två år på flykt har de blivit upptäckta och förs tillbaka till St. Vladimir’s Academy. Många av skolkamraterna välkomnade dem tillbaka men långt ifrån alla. Snart märks det att någon är ute efter dem, och denna känner till Lissas hemlighet…
Omdöme:
Som nämnt i tidigare inlägg så älskar jag vampyrer så jag hade höga förväntningar på den här. Den gjorde mig inte besviken, men den fick mig inte direkt att jubla heller. Okej, så vad tyckte jag om de olika delarna?
Karaktärerna:
Rose är en solklar favoritkaraktär, hon är protagonisten i boken och den man lär känna bäst. Hon har brister, hon har styrkor, hon har en personlighet som känns trovärdig och gör berättelsen intressant. Speciellt gillar jag att hon är ganska slutty av sig, seriöst, vem är inte trött på präktiga moralkakor till huvudroll? Okej, jag tycker att det är konstigt att hon fortfarande är oskuld med tanke på hur mycket hon verkar hångla med killarna, någonstans var väl författaren tvungen att dra en gräns.
Lissa har den näst största rollen i boken och är antagligen den som utvecklas mest. Hon börjar som den svaga i relationen och behövde Roses beskydd. Under bokens gång växer hon sig så pass stark att det blir hon som skyddar Rose och inte tvärtom.
Jag tycker verkligen om vänskapen mellan Rose och Lissa. De skyddar varandra på olika sätt och det är vackert att se hur nära de står varandra.
Dimitri har jag inget grepp om, i denna bok fungerade han i stort sett bara som Roses kärleksintresse. Jag antar att han växer i de kommande böckerna.
PoV (Point of View):
Boken är skriven ur Roses PoV och man märker tydligt hennes röst genom beskrivningarna. Att hon ibland hoppar in i Lissas sinne och får känna bästisens känslor är ett bra knep för att låta läsaren känna Lissa. Det blir som att byta PoV fast ändå inte. Här tycker jag att Mead har gjort ett bra jobb.
Ett minus på PoV-delen är att Rose döljer saker för läsarna. Man får inte veta anledningen till varför de rymde förrän långt senare i boken. Hon och Lissa pratar om saker som har hänt men innan de kommer till punkt så avbryter de. Personligen gillar jag inte alls att berättaren har hemligheter för läsaren eftersom det skapar avstånd. Varje gång Rose och Lissa börjar bli kryptiska glider jag ut ur Roses huvud och bli en tjuvlyssnare istället för att vara där med dem. Detta händer flera gånger i boken.
Tidshoppen gör det ibland svårt att följa med i berättelsen. Eftersom man hoppar direkt in berättelsen två år efter ”triggern”, så använder Mead flitligt av flashbacks för att visa läsaren vad som har hänt innan flykten. Oftast så förstår man att det är en tillbakablick men ibland är det förvirrande när man inte vet var i tidslinjen man befinner sig.
Världen:
Termerna dhampir, moroi och strigoi är lånade från rumänsk mytologi och av någon anledning tenderar vampyrer att ha en drottning som regent. Jag förstår att det är 12 kungliga familjer men hur politiken sköts vet jag inte, å andra sidan är det inte så viktigt för bokens handling. Jag gillar idén med att dhampir är livvakter åt moroi.
Nu vet jag inte riktigt vad som gavs ut först, House of Night eller Vampire Academy (vet bara att båda kom ut 2007) men vissa likheter är ju direkt smärtsamma. Magisystem med de fyra elementen plus anden, skola för vampyrer och två vampyrsorter (en död och en levande) bara för att nämna några. Eftersom jag har råkat läsa HoN före VA kändes dessa saker bara trist och urvattnad.
Handlingen
Boken har lite av allt, övernaturliga element, romans, tonårsdrama, spänning och även lite deckarmysterie. Efter att ha läst första boken i serien känns det som ännu en kamp mellan gott och ont. Handlingen är väl okej, den är inte uppseendeväckande men inte dålig heller. Mysteriet med de döda djuren är inte direkt någon gåta, det är ganska uppenbart vem som gjorde det med tanke på omständigheterna. Det förvånar mig faktiskt lite att Rose och Lissa inte kommer på det.
Takten
Inte en enda gång tycker jag att boken känns tråkigt vilket är väldigt positiv. Takten är lagom, information om världen och flashbacken kommer i kortare stycken med jämna mellanrum. Dessa var bra pauser och jag uppskattar att Mead inte överöser en med information på en och samma gång.
Inledning
Väldigt bra inledning, mans kastas in i handlingen direkt redan efter första meningen visste man att det skulle vara en saga med övernaturliga element. Kände mig absolut lockad att läsa vidare.
Upplösning
Slutet gott, allting gott, ja, så kändes det. Första boken i en serie har en tendens att vara avslutande och den andra boken brukar alltid sluta i cliffhanger. Är det för att man (eller förlagen) vågar ta mer risker med en andrabok?
Hursomhelst, jag kan inte komma på några lösa trådar och lösningen på mysteriet var okej.
Titel och omslag
Ganska tråkiga både två. Vampire Academy är inte direkt lockande. Tjejen på omslaget antar jag ska föreställa Rose och hon ser ju allt annat än inbjudande ut.
Personliga spekulationer
Jag vet inte alls vad som kommer i de andra böckerna men jag kan våga mig på att gissa att Dimitri kommer att få en större roll. Rose kommer inte att bli ihop med Mason, kanske en romans men han kommer inte att bli hennes äkta kärlek. Christian kommer också att få en större roll. Någon kommer att bli en strigoi, kanske Lissa eller Christan. Drottningen kommer att dö och de kungliga familjerna kommer att bråka om tronen. Ja, och så givetvis kommer strigoi-vampyrerna och anfaller.
Hehe, ska bli kul att se om jag har lyckats pricka rätt på något.
Betyg: 7/10
På det hela taget tycker jag att det är en läsvärd bok men inget som riktigt sticker ut i mängden. Det var min sammanfattning av boken det, vad tycker ni andra?
Andra böcker i serien:
1. Vampire Academy (sv. Törst)
2. Frostbite (sv. Fruset blod)
3. Shadow Kiss (sv. Skuggkysst)
4. Blood Promise (sv. Löftet)
5. Spirit Bound (sv. Andens kraft)
6. Last Sacrifice (sv. Yttersta offret)