Kär bok har många omslag! – Skuggkysst (Vampire Academy 3)

Efter en veckas uppehåll (förra fredagen var det Månadens bok) så är Kär bok har många omslag tillbaka! Denna vecka granskar vi Skuggkysst (Shadow Kiss), Del 3 i Vampire Academy av Richelle Mead.

Engelska
Eww? De engelska omslagen för serien är i överlag rätt fula. VA förtjänar så mycket bättre omslag.

Engelska
Dessa är lite bättre men jag skulle ju inte direkt säga att de är snygga. Jag gillar dock att tjejen på den vänstra bilden liknar faktiskt den Rose jag har i huvudet. Detsamma gör Lissa i den högra. Men ska killen föreställe Dimitri?

Holland, Tyskland
De holländska omslagen av de tidigare böckerna är så himla snygga så jag är lite besviken på den här. Passar ju inte alls in i bokens handling. Tysklands modell liknar en ninja och den röda cirkeln förstärker bara det japanska intrycket.

Ryssland, Indonesien
Jadu, Indonesiens är ju bara tråkigt och Rysslands är hmm… filmposteraktigt? Rose har väl ingen tatuering? Om man nu ska ha människor på omslaget så kan de väl åtminstone föreställa några av bokens karaktärer? Känns som att de bara ta en random “passande” bild.

Sverige, Portugal
Svenska omslag brukar faktiskt vara snygga, vad har hänt här? Portugals tycker jag är bland de bättre omslagen den här gången. GIllar strigoitjejen och den röda solnedgången.

 Bulgarien, Grekland, Turkiet
Dessa är okej, inte snygga men helt okej. Varken Bulgariens eller Greklands är omslag som skulle ha fått mig att plocka upp boken. Turkiet fortsätter på sin “rika brat som festar loss”-tema. Tror det eller ej men jag har faktiskt börjat gillla dem. Tänker alltid på Adrian när jag ser dem, festliga vampyrer 🙂

Ganska dåliga omslag i överlag men om jag ska välja en vinnare så blir det väl det tredje engelska omslaget för jag gillar hur Roses intensiva blick. Sämsta är tyvärr Sveriges, är det bara jag som tycker att staketet petar i hennes näsa?

Vilket omslag tycker ni är snyggast?

 

Vem eller vad, är offret i Last Sacrifice?

Någon som vet? Isåfall får ni gärna berätta.

Titel: Last Sacrifice
Serie: Vampire Academy 6
Författare: Richelle Mead
Sidantal: 592
Utgivningsår: 2010

(Obs! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Rose sitter häktad för ett mord hon inte har begått men som de flesta anser henne vara skyldig till. Hennes vänner kommer till hennes undsättning och innan hon vet ordet av så är hon en eftersökt rymling. Som om hon inte hade problem nog så måste hon stå ut med Dimitri som hon fortfarande har starka känslor för. Men Rose är inte den som sitter och rulla tummarna medan hennes öde avgörs i vampyrhovet, hon har ett viktigt uppdrag att utföra, ett uppdrag som kommer att vända upp och ner på hovet om hon lyckas – att hitta Lissas hemliga halvsyskon.

Omdöme:
För att återgå till frågan, jag fattar verkligen inte vad titeln syftar på. Vad/vem är det som är sista offret? Klurade på det genom hela boken men har fortfarande inte kommit på svaret.

Som vanligt älskar jag dialogerna och karaktärer. Speciellt gillar jag att Lissa har blivit så stark och att hon glänser med sin intelligens på samma sätt som Rose glänser med sin styrka. Adrian stal mitt hjärta i denna bok. Han är både cool och sårbar samtidigt.

Sättet man hoppar mellan Roses scener och Lissas scener är verkligen wow. Det sker så smärtfritt och smidigt att jag blir lika förvånad som Rose när någon avbryter hennes besök i Lissas huvud. När man läste om Lissas scener så var man där med henne och glömde för tillfället bort att man bara för några rader sen satt i en bil med Rose. Jag är verkligen imponerad av Meads förmåga att kunna kasta läsaren rakt in i någon annans huvud utan att läsinlevelsen rubbas.

Det är så många trådar som vävs ihop i denna och saker som jag tidigare har tyckt var lite konstiga fick sitt svar i denna. Saker jag var helt oförberedd på hände och det finns många partier där boken var helt omöjligt att lägga ifrån sig.

Det enda negativa jag har att säga om boken är slutet, det är inte dåligt men skulle kunna bli ännu bättre. Jag tycker att det är lite billigt av Mead att avsluta den på det sättet, känns som ett knep för att locka folk att läsa Bloodlines (spin-off på Vampire Academy med fokus på Sydney, Jill, Eddie och älskade Adrian). Det märks så himla tydligt att hon planerar något för dem.

Det var med höga förhoppningar och lite nervositet jag öppnade den här boken. Det är ju den sista om Rose och Lissa, tänk om jag inte gillar den? Nu, 592 sidor senare kan jag bara konstatera att Vampire Academy har varit en underbar serie och jag ser verkligen fram emot att läsa Bloodlines.

Karaktärer: +0,5
Språk: +0,5
Berättandeform: +1
Spänning: +1
Handling: +1
Slutet:-0,5

Betyg: 8,5/10

************************************************************Tillägg************************************************************

Haha, kollade precis på min recension på Vampire Academy (första boken alltså) och då hade jag skrivit ner en massa personliga spekulationer. Känner mig riktigt stolt för att jag lyckades i princip pricka rätt på varenda punkt 🙂

Andra delar i serien:
1. Vampire Academy (sv. Törst)
2. Frostbite (sv. Fruset blod)
3. Shadow Kiss (sv. Skuggkysst)
4. Blood Promise (sv. Löftet)
5. Spirit Bound (sv. Andens kraft)
6. Last Sacrifice (sv. Yttersta offret)

 

Halvvampyrer tar studenten

Istället för blommor runt halsen blir det tatueringar i nacken.

Titel: Spirit Bound
Serie: Vampire Academy 5
Författare: Richelle Mead
Sidantal: 489
Utgivningsår: 2010

(Obs! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Slutet på skolåret närmar sig och fastän Roses sista prövning är alldeles runt hörnet så har hon svårt att fokusera på den. Sedan hon kom hem från Ryssland har hon varje vecka fått kärleksfulla hotbrev från Dimitri. Så fort hon är utanför skolans beskyddande väggar kommer de att attackera henne, men denna gång tänker Rose inte vara ensam, och hon tänker slå till först.

 

Omdöme:
Hurra för att det är action direkt och man behöver inte vänta i 200 sidor för att något ska hända! Spirit Bound är den mest spännande boken hittills i serien. Älskar verkligen att boken tog fart redan i början och att Rose glänser med sin styrka.

Karaktärsmässigt så tycker jag inte att den är lika bra som de föregående böckerna. Jag gillar fortfarande Rose, Lissa, Christian och Adrian väldigt mycket, men jag kan inte låta bli att tycka att Rose är taskig (mot Adrian), att Lissa och Christan är väldigt barnsliga och Dimitri är en besvikelse. Jag gillar dock att Rose och Lissas band är starkt igen. Det var det jag tyckte var så bra i första boken och jag är verkligen glad att deras relation håller i sig. Missförstå mig inte nu, karaktärerna är fortfarande väldigt bra, men de kunde ha varit ännu bättre.

Roligaste scenen i boken var när Adrian hittade dem i Las Vegas och fick syn på vad Rose och gänget hade gjort. Åh, dialogerna var så klockrena.

Den här innehöll också mer politik och man fick en djupare inblick i hur hovet fungerade vilket jag uppskattade. Drottningen Tatiana som man bara störde sig på i de föregående böckerna blev mycket mer sympatisk i denna.

Som de flesta böckerna i serien slutade denna väldigt spännande och nu måste jag läsa Last Sacrifice, sista boken i serien!

Fantasivärld: +0,5
Karaktärer: +0,5
Handling: +0,5
Berättarröst(PoV): +1
Språk: +0,5
Spänning: +1

Betyg: 9/10

Andra delar i serien:
1. Vampire Academy (sv. Törst)
2. Frostbite (sv. Fruset blod)
3. Shadow Kiss (sv. Skuggkysst)
4. Blood Promise (sv. Löftet)
5. Spirit Bound (sv. Andens kraft)
6. Last Sacrifice (sv. Yttersta offret)

 

Halvvampyr som ser spöken

Ännu mer blod, kärlek och levande döda.

Titel: Shadow Kiss (sv. Skuggkysst)
Serie: Vampire Academy 3
Författare: Richelle Mead
Sidantal: 443
Utgivningsår: 2008

(Obs! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Rose har svårt att komma över Masons död och har skuldkänslor för det som hände. Hon oroar sig för Lissa som har slutat ta sin medicin och känslorna för Dimitri blir svårare och svårare att ignorera. Rose håller god min och försöker hålla läget under kontroll, men när hon börjar se Masons spöke i korridorerna börjar hon undra om hon verkligen klarar av det.

 

Omdöme:
Jag har upptäckt en sak med Vampire Academy, hittills har alla böcker börjat segt och all action kommer först i slutet. Andra boken ”Frostbite” gjorde det på ett väldigt bra sätt men tyvärr kan jag inte säga samma sak om Shadow Kiss. Efter att ha läst halva boken satt jag och tänkte ”ska det inte hända något snart?”

Visst, det händer saker men dessa är på karaktärnivå och bidrar inte till själva storyn. Det kanske visar sig att de har en betydelse i senare böcker men just nu känns de bara en aning överflödiga. Karaktärsmässigt så tycker jag att Rose blev lite sämre i denna. Hon döljer saker för sina vänner och ljuger dem rakt upp i ansiktet. Jag saknar den djupa relationen och pålitligheten mellan henne och Lissa.

Dialogerna är helt underbara, älskar scenerna med Rose och Christian, så himla ironiska och roliga. Rose PoV är stark som vanligt och man förstår varför hon gör de valen hon gör, även om de inte alltid är rimliga.

Slutet är väldigt spännande och man måste bara kasta sig över bok fyra, Blood Promise, direkt.

Fantasivärld: +0,5
Karaktärer: +0,5
Berättarröst(PoV): +1
Språk: +0,5
Orimliga händelser: -0,5

Betyg: 7/10

Andra delar i serien:
1. Vampire Academy (sv. Törst)
2. Frostbite (sv. Fruset blod)
3. Shadow Kiss (sv. Skuggkysst)
4. Blood Promise (sv. Löftet)
5. Spirit Bound (sv. Andens kraft)
6. Last Sacrifice (sv. Yttersta offret)

 

Månadens bok – Vampire Academy av Richelle Mead

Så var det dags för första omgången av Månadens bok. Detta är en utförlig recension som kan innehålla spoilers så läs på egen risk. Delta gärna i diskussionen om du har läst boken.

 

Titel: Vampire Academy (sv. Törst)
Serie: Vampire Academy 1
Författare: Richelle Mead
Sidantal: 332

Handling:
Rose är en dhampir, halvmänniska, halvvampyr och även väktare åt bästisen samt vampyrprinsessan Lissa. Efter två år på flykt har de blivit upptäckta och förs tillbaka till St. Vladimir’s Academy. Många av skolkamraterna välkomnade dem tillbaka men långt ifrån alla. Snart märks det att någon är ute efter dem, och denna känner till Lissas hemlighet…

 

 

Omdöme:
Som nämnt i tidigare inlägg så älskar jag vampyrer så jag hade höga förväntningar på den här. Den gjorde mig inte besviken, men den fick mig inte direkt att jubla heller. Okej, så vad tyckte jag om de olika delarna?

Karaktärerna:
Rose är en solklar favoritkaraktär, hon är protagonisten i boken och den man lär känna bäst. Hon har brister, hon har styrkor, hon har en personlighet som känns trovärdig och gör berättelsen intressant. Speciellt gillar jag att hon är ganska slutty av sig, seriöst, vem är inte trött på präktiga moralkakor till huvudroll? Okej, jag tycker att det är konstigt att hon fortfarande är oskuld med tanke på hur mycket hon verkar hångla med killarna, någonstans var väl författaren tvungen att dra en gräns.

Lissa har den näst största rollen i boken och är antagligen den som utvecklas mest. Hon börjar som den svaga i relationen och behövde Roses beskydd. Under bokens gång växer hon sig så pass stark att det blir hon som skyddar Rose och inte tvärtom.

Jag tycker verkligen om vänskapen mellan Rose och Lissa. De skyddar varandra på olika sätt och det är vackert att se hur nära de står varandra.

Dimitri har jag inget grepp om, i denna bok fungerade han i stort sett bara som Roses kärleksintresse. Jag antar att han växer i de kommande böckerna.

PoV (Point of View):
Boken är skriven ur Roses PoV och man märker tydligt hennes röst genom beskrivningarna. Att hon ibland hoppar in i Lissas sinne och får känna bästisens känslor är ett bra knep för att låta läsaren känna Lissa. Det blir som att byta PoV fast ändå inte. Här tycker jag att Mead har gjort ett bra jobb.

Ett minus på PoV-delen är att Rose döljer saker för läsarna. Man får inte veta anledningen till varför de rymde förrän långt senare i boken. Hon och Lissa pratar om saker som har hänt men innan de kommer till punkt så avbryter de. Personligen gillar jag inte alls att berättaren har hemligheter för läsaren eftersom det skapar avstånd. Varje gång Rose och Lissa börjar bli kryptiska glider jag ut ur Roses huvud och bli en tjuvlyssnare istället för att vara där med dem. Detta händer flera gånger i boken.

Tidshoppen gör det ibland svårt att följa med i berättelsen. Eftersom man hoppar direkt in berättelsen två år efter ”triggern”, så använder Mead flitligt av flashbacks för att visa läsaren vad som har hänt innan flykten. Oftast så förstår man att det är en tillbakablick men ibland är det förvirrande när man inte vet var i tidslinjen man befinner sig.

Världen:
Termerna dhampir, moroi och strigoi är lånade från rumänsk mytologi och av någon anledning tenderar vampyrer att ha en drottning som regent. Jag förstår att det är 12 kungliga familjer men hur politiken sköts vet jag inte, å andra sidan är det inte så viktigt för bokens handling. Jag gillar idén med att dhampir är livvakter åt moroi.

Nu vet jag inte riktigt vad som gavs ut först, House of Night eller Vampire Academy (vet bara att båda kom ut 2007) men vissa likheter är ju direkt smärtsamma. Magisystem med de fyra elementen plus anden, skola för vampyrer och två vampyrsorter (en död och en levande) bara för att nämna några. Eftersom jag har råkat läsa HoN före VA kändes dessa saker bara trist och urvattnad.

Handlingen
Boken har lite av allt, övernaturliga element, romans, tonårsdrama, spänning och även lite deckarmysterie. Efter att ha läst första boken i serien känns det som ännu en kamp mellan gott och ont. Handlingen är väl okej, den är inte uppseendeväckande men inte dålig heller. Mysteriet med de döda djuren är inte direkt någon gåta, det är ganska uppenbart vem som gjorde det med tanke på omständigheterna. Det förvånar mig faktiskt lite att Rose och Lissa inte kommer på det.

Takten
Inte en enda gång tycker jag att boken känns tråkigt vilket är väldigt positiv. Takten är lagom, information om världen och flashbacken kommer i kortare stycken med jämna mellanrum. Dessa var bra pauser och jag uppskattar att Mead inte överöser en med information på en och samma gång.

Inledning
Väldigt bra inledning, mans kastas in i handlingen direkt redan efter första meningen visste man att det skulle vara en saga med övernaturliga element. Kände mig absolut lockad att läsa vidare.

Upplösning
Slutet gott, allting gott, ja, så kändes det. Första boken i en serie har en tendens att vara avslutande och den andra boken brukar alltid sluta i cliffhanger. Är det för att man (eller förlagen) vågar ta mer risker med en andrabok?
Hursomhelst, jag kan inte komma på några lösa trådar och lösningen på mysteriet var okej.

Titel och omslag
Ganska tråkiga både två. Vampire Academy är inte direkt lockande. Tjejen på omslaget antar jag ska föreställa Rose och hon ser ju allt annat än inbjudande ut.

Personliga spekulationer
Jag vet inte alls vad som kommer i de andra böckerna men jag kan våga mig på att gissa att Dimitri kommer att få en större roll. Rose kommer inte att bli ihop med Mason, kanske en romans men han kommer inte att bli hennes äkta kärlek. Christian kommer också att få en större roll. Någon kommer att bli en strigoi, kanske Lissa eller Christan. Drottningen kommer att dö och de kungliga familjerna kommer att bråka om tronen. Ja, och så givetvis kommer strigoi-vampyrerna och anfaller.
Hehe, ska bli kul att se om jag har lyckats pricka rätt på något.

Betyg: 7/10

På det hela taget tycker jag att det är en läsvärd bok men inget som riktigt sticker ut i mängden. Det var min sammanfattning av boken det, vad tycker ni andra?

Andra böcker i serien:
1. Vampire Academy (sv. Törst)
2. Frostbite (sv. Fruset blod)
3. Shadow Kiss (sv. Skuggkysst)
4. Blood Promise (sv. Löftet)
5. Spirit Bound (sv. Andens kraft)
6. Last Sacrifice (sv. Yttersta offret)