RSS

Category Archives: Veronica Rossi

Under en himmel som aldrig blir blå

En av de böckerna jag har sett fram emot mest att läsa i år.

Titel: Under the Never Sky
Författare: Veronica Rossi
Serie: Under the Never Sky 1
Sidantal: 374
Utgivningsår: 2012

Handling:
Aria har levt hela sitt liv bakom Revieres skyddande murar och tillbringat mer tid i virtuella världar än i verkligheten. För att ta reda på vad som har hänt hennes mor ger hon sig ut på en förbjuden utflykt med några andra tonåringar. Inget blir som hon har tänkt sig och snart befinner hon sig i fara.

Perry, en vilde, blir Arias räddning. När han lämnar henne medvetslöst men i säkerhet råkar han får med sig hennes smarteye. Han återvänder till sin klan för att brottas med egna problem.

När Aria vaknar upp igen blir hon beskylld för att ha orsakat olyckan. Utan hennes smarteye som spelade in händelsen kan hon inte bevisa att hon är oskyldig. När hon blir landsförvisad så vet hon att hennes enda chans till räddning är att hitta hennes smarteye. OCh för att hitta den måste hon hitta mannen som har tagit den – Perry.

Omdöme:
Eftersom jag har en tendens att döma en bok efter omslaget så var mina förväntningar väldigt höga när jag öppnade upp boken. Början var väldigt bra och man kastades in i den okända världen direkt. Jag tänkte att jag hade hittat en ny favorit… men så dök Perry upp och man fick läsa från hans PoV-istället. Och nej, jag menar inte att jag ogillar Perry, tvärtom, han är nog min favoritkaraktär. Men att ha två helt skilda berättarröster i början gjorde att det var svårt att få grepp om hur världen fungerade.

Rossi har skapat en fantasifull värld där vissa människor lever i stängda byggnader och vissa lever ute i det fria. Aria är från det förstnämnda och Perry är från det andra. I bådas berättarröster så använde de termer som jag inte alls förstod mig på. Vad är en realm? Smarteye? Pod? Det fungerade i början när det bara var Aria som berättade, då var det inte så mycket saker att hålla reda på. Men sen när Perry kom in i bilden och började använda ord som scires, auds, seers och aether så börjar man bli väldigt förvirrad. Att lära känna den nya världens regler brukar vara en av de roligaste delarna när man läser fantasy eller science-fiction, men här var det bara för mycket på samma gång. Istället för att bli nyfiken så kände jag mig bara vilsen. Efter halva boken när man äntligen fick en klarare bild av hur saker och ting hängde ihop så gillar jag världen väldigt mycket.

Vissa delar tyckte jag att man stressade igenom. Det kan i och för sig bero på att man bytte PoV vartannat kapitel för i ena kapitlet kunde jag uppleva att Aria kände en sak och nästa gång man läste ur hennes PoV igen så verkar hon ha ändrat sig. Detta hände bara några enstaka gånger så det var inte så farligt, men jag la ändå märke till det.

Det är väl i stort sett det enda jag inte tyckte om med boken. Både karaktärerna, handling,och berättarrösterna gillar jag. I första halvan av boken föredrog jag Perrys berättarröst för Aria var så barnslig. Jag funderade faktiskt på om författaren har gett Aria en egen berättarröst bara för att man ska förstå henne och inte irritera sig lika mycket på henne. Det fungerade väl lite sådär, men efter halva boken blev hon mycket bättre, riktigt bra faktiskt för jag började nästan gilla henne mer än Perry.

Boken är ganska småspännande rakt igenom och handlingen är helt okej. Det är många trådar som lämnas lösa men istället för att vara en jobbig cliffhanger så tycker jag snarare att den är bra för jag är väldigt sugen på att läsa fortsättningen i Through the Ever Night.

Berättarröst: +0,5
Karaktärer: +0,5
Handling: +0,5
Fantasivärld: +0,5
Spänning: +0,5

Mest intressanta karaktär: Perry
Bästa scen eller del: Spoiler [När Aria fick mens. Haha, egentligen är den väl inte min favoritdel men det är den delen som gjorde störst intryck på mig. Det var även efter den här händelsen som både Aria och Perry förändrades.]
Minnesvärd citat: Samtal mellan Perry och Aria
(P) ”How old do you think I am, Dweller?”
(A) “I’m a little shaky on the fossil record, but I’d say fifty to sixty thousands years.”

Betyg: 7,5/10

Andra versioner av omslaget

Advertisements
 

Tags: ,