RSS

Category Archives: Recension

Veronica Roth – Dödens märken

Tatueringar får en helt ny betydelse.

Titel: Dödens märken (original Carve the Mark)
Författare: Veronica Roth
Serie: Carve the Mark #1
Sidantal: 480
Utgivningsår: 2017

Officiell handling:
Det är en värld full av våld och hämndlystnad. En värld där alla som föds utvecklar en »flödesgåva« – en unik förmåga avsedd att forma framtiden. De flesta har nytta av sina förmågor, men Cyra och Akos har gåvor som samtidigt gör det lättare för andra att kontrollera dem.

Cyra är syster till Ryzek, den brutale tyrann som regerar över Shotet-folket. Cyras flödesgåva ger henne en kombination av smärta och makt – vilket gör det möjligt för hennes bror att utnyttja henne för att plåga sina fiender. Men Cyra är mycket mer än bara ett vapen i sin brors händer: Hon är motståndskraftig, hon kommer snabbt på fötter, hon är smartare än han tror.

Akos är från den fredsälskande nationen Thuvhe och har en gränslös lojalitet till sin familj. Han skyddas själv av sin ovanliga gåva, men när han och hans bror fängslas av Shotet-soldater är Akos beredd att göra vad som helst för att få ut sin bror levande därifrån.

När Akos kastas in i Cyras värld verkar fiendskapen mellan deras länder och familjer oöverstiglig. De måste hjälpa varandra för att överleva – eller förgöra varandra Ska de kunna återta kontrollen över sina flödesgåvor, och återställa maktbalansen i sin värld?

 Tycke:
Jag älskar Divergent, uppföljarna är ganska bra också men första boken i serien stal mitt hjärta då jag läste den år 2011 (yikes! Det är ju sex år sen!).

Nu har alltså Roth släppt den första boken i sin nya duologi och återigen är det en dystopi med kärlekshistoria och revolt. Vi har huvudrollerna Cyra och Akos, de börjar som fiender och värms sakta men säkert upp i varandras sällskap. Handlingen är full med rymdskepp, intriger och övernaturliga förmågor. Det borde tilltala mig, och visst tycker jag om boken, problemet är att det känns som att jag har läst denna berättelse tidigare.

Hade jag läst boken för tre-fyra år sen så skulle jag säkert ha älskat den. Nu känns allt lite för välbekant och trots ”tvisterna” så tycker jag att handlingen är ganska förutsägbar. Det är inte så att den är tråkig men den är helt enkelt inte så gripande som jag hade hoppats på.

Vad jag däremot gillar starkt är att Roth har gått ifrån könsstereotyperna, här är det tjejen som är krigaren medan killen är den snälla helaren (som givetvis kan slåss också). Både två har komplexa syskonrelationer och jag gillar hela idén med öden.

Karaktärsmässigt så är Cyra favoriten. Även Ryzek tycker jag är riktigt intressant. Akos känns lite för perfekt så han är inte lika tilltalande. I överlag så har boken ett bra karaktärsregister. Jag älskar ingen men jag gillar de flesta.

Så ja, jag tycker om boken och kommer absolut att läsa fortsättningen. För den som inte har läst så många dystopier eller böcker där karaktärerna har övernaturliga krafter så är säkert denna bok en guldklimp.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Kommer Eijeh och Ryzek att byta personlighet helt och hållet? Fattar inte riktigt hur Ryzek kan tycka att det är okej att byta bort minnen, man måste ju tappa bort en del av sig själv när man inte minns händelserna som har format en.
  • Hm… Akos är alltså shotet, men betyder det att alla syskonen också är det? Eller är han adopterad? Eller har morsan varit otrogen? På tal om morsan, fyfan alltså. Att veta om vad som kommer att hända med sin familj och ändå låter hon det bara ske… så himla grymt (och jag menar grymt som i hänsynslöst och inte som i awesome)!

+ Karaktärer
+ Handling
– Förutsägbar

Mest intressanta karaktär: Cyra
Bästa scen eller del: Slutet

Rekommenderar för:
Ni som vill ha spänning och sci-fi med ickestereotypiska könsroller.

Rekommenderar inte för:
Ni som har läst för många dystopier.

Andra delar i serien: 
1. Dödens märken (original Carve the Mark)
2. Titel ej bestämd än.

 etikett- denhärgillarjag

goodreads add

 

Tags: , , ,

Minirecensioner – Harry Potter och den fördömda författarens odyssé

Titel: Harry Potter and the Cursed Child
Författare: J.K. Rowling, John Tiffany & Jack Thorne
Serie: Harry Potter #8
Sidantal: 343
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
20 år har gått sedan händelserna i Harry Potter och vi får träffar karaktärernas barn.

Tycke:
Den här måste ju vara en av de mest hypade böckerna förra året. Läste den för ett par månader sen men har glömt bort att skriva en recension på den.

Så tyckte jag om boken? Ja… men inte lika mycket som jag gillar Harry Potter-böckerna. Det går liksom inte riktigt att jämföra för boken är skriven i manusform och man (eller jag) får helt enkelt inte samma inlevelse. Dessutom så tyckte jag att det var så deprimerande att läsa om relationen mellan Harry och Albus. Ännu ett klassiskt fall av kommunikationsproblem.

Hur som helst så var det trevligt att komma tillbaka till Hogwarts och träffa alla karaktärerna igen. Jag trodde ett tag att det var något mellan Albus och Scorpius men det var ju synd att det inte var så. Själva tvisten gillade jag och även hur det hela slutade. Kort sagt, jag gillar den och vill gärna se föreställningen i London!

 

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Alltså att Voldemort har ett barn… höll på att skratta ihjäl mig. Kan inte alls tänka mig att han har sex med någon.   
  • Så fint att Albus kom på att använda filten för att kommunicera med Harry. Nästan min favoritscen i boken för den var så spännande.   

etikett-denhärgillarjag

goodreads add

________________________________________________________________________________

Titel: An Author’s Odyssey
Författare: Chris Colfer
Serie: The Land of Stories #5
Sidantal: 448
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Tvillingarna måste hämta sin egen armé för att ha någon chans mot den maskerade mannen.

Tycke:
Alla böcker i den här serien har varit så underbara och den här är inget undantag. Var ju ett tag sen jag läste de andra böckerna men det var inga problem att komma in i handlingen igen. Älskar humorn och jag är verkligen imponerad av Colfers förmåga att blanda sagorna och dess karaktärer. Ser riktigt fram emot den avslutande delen!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Haha, Connors felstavningar i första novellen, så himla rolig när piraterna började rea ut grejer och hönan med halsbandet. Riktigt roligt.  
  • Oj, hade inte räknat med att den maskerade mannen skulle ha ett barn. Är så nyfiken på hur det kommer att sluta!

 etikett-riktigtbra

goodreads add

Andra delar i serien:
1. The Wishing Spell
2. The Enchantress Returns
3. A Grimm Warning
4. Beyond the Kingdoms
5. An Author’s Odyssey
6.  Worlds Collide

 

Tags: , , ,

Minirecensioner – Kungadottern Frankie Landrau-Banks

 

kungadotternTitel: Kungadottern
Författare: Elisabeth Östnäs
Serie: Sagan om Turid #1
Sidantal: 260
Utgivningsår: 2015 (original 2013)

Minihandling:
Turid är kungadottern för en vikingaby och här är berättelsen om hennes liv.

Tycke:
Har sett den här boken dyka upp lite överallt då den gavs ut men inte förrän nu har jag fått chansen att läsa den (av någon anledning var den alltid utlånad på bibblan så nu har jag skaffat mig ett eget exemplar).

Om jag ska vara helt ärlig så känns boken mer som en historielektion än som en spännande ungdomsbok. Missförstå mig inte nu, jag gillar boken! Det märks verkligen att författaren har lagt ner tid på research för allting låter supertrovärdigt och man kan nästan tro att man läser en bevarad dagbok av en tjej som levde på vikingatiden. Gillar även de mystiska elementen och att världen är ganska så rå. Med tanke på hur den slutade så ser jag väldigt mycket fram emot att läsa fortsättningen.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Åhh, stackars Njord. Jag hoppades hela tiden på att han skulle klara sig men det gjorde han inte. *snyft* 
  • Verkar ju hur farligt som helst att leva på vikingatiden. Dör man inte av svält så dör man av sjukdom/räder/skeppsbrott känns det som.

etikett-denhärgillarjag

goodreads add

Andra delar i serien:
1. Kungadottern
2. Krigstid
3. Korpgudinnan

________________________________________________________________________________

den-okanda-historien-om-frankie-landau-banksTitel: Den ökända historien om Frankie Landau-Banks
Författare: E. Lockhart
Sidantal: 290
Utgivningsår: 2015 (original 2008)

Minihandling:
Frankie blir avundsjuk på pojkvännens hemliga klubb och bestämmer sig för att utpressa ledaren.

Tycke:
Jag är en av de få som inte blev störtförälskad i We Were Liars (sv. Kanske är det allt du behöver veta) så därför var jag lite skeptisk till att läsa denna. Men efter att ha sett den på bibblan flera gånger så fick den till slut följa med mig hem. Vet inte om det beror på mina låga förväntningar men boken överraskade mig totalt!

Jag gillar verkligen Frankie som karaktär. Hon är smart, modig, analytisk och vågar ta för sig. Den tar även upp jämställdhet och problemen i skolan kan lika gärna jämföras med problemen i samhället. Killarna är broderliga och har hemliga klubbar, tjejerna tävlar om killarnas uppmärksamhet och trycker ner varandra. Nu är det ju som tur är inte alla som är så, men av min egen erfarenhet så är det en ganska vanligt förekommande att man som tjej ser andra tjejer som rivaler istället för systrar. Det är så dumt! Det finns redan så många orättvisor mot kvinnor i världen så varför ska vi gå och hacka på oss själva?

Okej, nu fokuserar vi på boken igen. Jag förstår Frankie och även om jag ibland kan tycka att hon faktiskt blir för besatt så hejar jag på henne till 100%. Det är även uppfriskande att romansen inte tar så stor plats.

Kort sagt, en väldigt bra bok som jag rekommenderar vare sig du är tjej eller kille, man eller kvinna.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag trodde ett tag att Frankie skulle bli ihop med Alfa.
  • Åhh, basset är ju min favorithundras så jag blev extraglad av klubbens symbol.
  • Jag önskar att Frankie skulle ha startat en egen hemlig klubb istället för att vara så fokuserad på att få tillträde till killarnas klubb.

etikett-riktigtbra

goodreads add

 

 

Tags: , ,

Minirecensioner – En väktares bekännelser och superkrafter

en-vaktares-bekannelserTitel: En väktares bekännelser
Författare: Elin Säfström
Sidantal: 284
Utgivningsår: 201603

Minihandling:
Tilda är en tonårig väktare i Stockholm som har det fullt upp med att hålla övernaturliga varelser och människor ifrån varandra.

Tycke:
Denna bok är vad jag har saknat i svenska ungdomsböcker. Jag kände redan på baksidestexten att jag skulle gilla den och den visade sig till och med vara bättre än vad jag hade hoppats på. Älskar humorn och alla tomtar och troll som Tilda (sam)arbetar med för att lösa olika problem. Samtidigt så känns hon som en vanlig tonåring med problem både hemifrån och i kärlek.

Det enda jag har att klaga på är att mysteriet var uppenbar och man som läsare satt bara och väntade på att polletten ska trilla ner för Tilda. Jag gillar ju smarta karaktärer och jag önskar att Tilda hade sett sambanden tidigare. Men utöver den tycker jag att boken är väldigt bra och håller hoppas verkligen på att det kommer en uppföljare!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Tomtarna är så roliga! Och även skogsrået attityd mot killarna!
  • Jag trodde först att Natta var Malvas barn…

etikett-riktigtbra

goodreads add

 

________________________________________________________________________________

 

superkrafter-pa-gott-och-ontTitel: Superkrafter – på gott och ont
Författare: Karl Modig
Sidantal: 256
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Oscar och Klara är två 17-åringar som efter att ha blivit träffad av blixten utvecklar superkrafter.

Tycke:
Tycker så jättemycket om konceptet men det är något som saknas. Det kanske bara är jag som har blivit hjärntvättad av Marvel-filmerna eftersom jag av någon anledning hade förväntat mig humor och action från boken. Istället är det mycket vardag och funderingar över moral som ligger i fokus. Inget fel med det, det är bara inte vad jag var sugen på just då.

Om jag minns rätt så utspelar sig bokens handling på ungefär en vecka, så på ett sätt så känns handlingen framrusat samtidigt som vardagsdelarna får det att kännas långsamt. Sista scenen gjorde att hela boken kändes som en enda lång prolog inför vad som komma skall.

Kort sagt, en okej bok. Gillade hur realistisk Oscar var (förutom att han kunde köra efter en körlektion). Ifall det kommer en uppföljare så kan jag tänka mig att plocka upp den.

etikett-heltokej

goodreads add

 

 

Tags: , , ,

 Anna Arvidsson – Ordbrodösen

Pennan är mäktigare än svärdet!

ordbrodosenTitel: Ordbrodösen
Författare: Anna Arvidsson
Sidantal: 328
Utgivningsår: 2017

Officiell handling:
Med skrivna ord kan hon styra dina tankar och handlingar. Du märker aldrig när du blir hennes marionett.

I en värmländsk bruksort bor sedan århundraden tillbaka en säregen släkt. De har en stark ställning och en kraft som till varje pris måste hållas hemlig. Kvinnorna i släkten är ordbrodöser. Alba har aldrig önskat sig förmågan att styra andra människor, men accepterat att hennes framtid är utstakad. Hennes mor, mormor och mormors mor har alla fått kraften på sin artonårsdag. Inträdesprovet ska vara en ritual, inte ett verkligt test. När Alba misslyckas står alla handfallna. Ingen berättar vad de misstänker ligger bakom hennes oförmåga. Istället skickas Alba hastigt till en avlägsen släkting i Stockholm och bit för bit börjar hon själv lägga pusslet.

Men någon försöker hindra hennes sökande. Någon som inte skyr några medel för att nå sitt mål.

Någon som kan få vem som helst att lyda.

 Tycke:
Som flera av er säkert har märkt så kryllar det av inlägg om Ordbrodösen idag och här kommer mitt bidrag till recensionsdagen.

Vilken imponerande debut! Handlingen lät så lockande och jag hade höga förväntningar men boken är till och med ännu bättre än vad jag trodde att den skulle vara. Språket flyter på som len honung, stämningen kan man nästan ta på och karaktärerna känns verkliga. Själva mysteriet är spännande och jag gillar verkligen hur författaren knöt ihop säcken, ja allting känns bra och genomtänkt helt enkelt.

Det kanske beror på att jag själv har ett barn men den karaktären jag fastnade för mest är Albas mamma, och hon är ju inte ens med i berättelsen (som levande karaktär). Alla val och uppoffringar hon gjorde för att sitt barn tryggt, åhhh, det fick verkligen mitt mammahjärta att brista.

Hela ordbrodösvärlden och krafterna är så himla intressant. Trots att jag behövde gå upp tidigt morgonen efter så stannade jag ändå upp sent och läste ut boken. Sedan var jag vaken i flera timmar till för jag kunde inte släppa världen. Så många idéer och tankar som virrade runt i huvudet som ökade på skrivlusten rejält, en riktig härlig känsla som jag har saknat… det var dock mindre kul när väckarklockan ringde.

Det enda jag har att anmärka på är att Alba känns så verklig att jag tappar bort henne i vimlet av karaktärer. Missförstå mig inte nu, hon är en intressant karaktär, men det finns så många fler färgstarka bikaraktärer att hon kommer i skymundan. Sedan är det en annan sak som jag tycker känns lite mindre trovärdig, mer om det i spoilersektionen. Dessa är mindre petitesser, men de drar ändå ner på helhetsintrycket litegrann.

Vill inte avslöja så mycket mer av boken för den är till för att läsas. En av de bästa svenska debutböckerna jag har läst. Rekommenderas varmt!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Så himla coolt att Alba och Ville redan hade kontakt med varandra på instagram.   
  • Köper inte helt det där med att ordbrodöserna inte har upptäckt att man kan få krafter ändå även fast man har en bror. Är det verkligen så sällsynt att de föder pojkar i den svenska grenen av släkten? Typ ingen förstfödd pojke på flera hundra år tills nu när både Albas mamma och Lo fick söner?

+ Karaktärer
+ Handling
+ Språk
+ Spänning

Mest intressanta karaktär: Albas mamma
Bästa scen eller del: Slutet

Rekommenderar för:
Ni som vill ha magi och mystik i en riktig bra skriven ungdomsbok.

Rekommenderar inte för:
Ni som inte gillar att läsa.

 etikett- riktigtbra

goodreads add

 

Tags: , ,

Minirecensioner – The Last Midnight Star

the-midnight-starTitel: The Midnight Star
Författare: Marie Lu
Serie: The Young Elites #3
Sidantal: 316
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Adelina är ensam men starkare än någonsin, dock har hon inte räknat med att det ska kommer ett mörker som hotar med att döda alla eliter.

Tycke:
Marie Lu klättrar allt högre upp på listan över mina favoritförfattare. Det är så lätt att sjunka in i hennes värld och följa med Adelinas vansinniga resa. Stundtals är den här boken så mörk att man undrar om den verkligen är skriven för ungdomar.

Så himla mycket jag har saknat elit-gänget. Även om det numera är en massa groll mellan dem så älskade jag stunderna de var tillsammans. Hela bakgrundshistorien med gudarna kändes lite oklart eftersom det inte har varit särskilt mycket fokus på det i de tidigare böckerna, men i överlag så tycker jag att författaren knöt ihop säcken snyggt.

Gillar ni de andra böckerna i serien så är ju denna ett absolut måste!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag hade förberett mig att Adelina skulle dö, med tanke på alla hemskheter hon har gjort så kändes det rätt. Men när det väl hände så rann givetvis tårarna. Och epilogen knäckte mig totalt, håller tummarna att det verkligen stämmer att hon och Magiano kan fortsätta träffa varandra.   
  • Hmm… är lite förvånad över att Violet blev drottning efter Adelinas död. Så hovet accepterade bara henne sådär? Ansåg man inte henne vara en förrädare? Hade gärna velat läsa mer om hur det gick till.  

etikett-riktigtbra

goodreads add

Andra delar i serien:
1. The Young Elites (sv. Den unga Eliten)
2. The Rose Society (sv. Rosensällskapet)
3. The Midnight Star

________________________________________________________________________________

the-last-starTitel: The Last Star
Författare: Rick Yancey
Serie: The 5th Wave #3
Sidantal: 338
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Inom kort kommer utomjordningarna att släppa loss Den femte vågen och då kommer det inte vara många människor kvar som lever.

Tycke:
Det var alldeles för längesen som jag läste de föregående böckerna. Kommer knappt ihåg om vad som har hänt och jag kände mig väldigt distanserad till karaktärerna. Jag har annars ganska lätt för att gråta till böcker men har satt jag nästan och gäspade mig igenom de sorgliga kapitlen.

Cassie gick från den starka flickan till någon sorts kärlekskrank tjej som inte kan bestämma sig om hon gillar Ben eller Evan. Och lilla Nugget är så trotsig som han kan bli samtidigt som han har lärt sig att slänga ihop en bomb på några minuter. Ringer har jag aldrig förstått mig på och Ben är väl den som känns mest normal.

Visst har boken spännande partier men transportsträckorna mellan dessa kändes låååånga. Och om jag ska vara helt ärlig så fattade jag inte om The Silencers räknas som mänskliga eller inte fast det är en ganska stor del av handlingen.

Så ja, en avslutning som tyvärr gjorde mig besviken. All action i slutet räddar boken från att bli ett sömnpiller men den är inte mycket mer än så.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Alltså sexscenen mellan Cassie och Evan, jag antar att författaren ville få den poetisk men beskrivningarna är ju bara konstiga.
  • Så Cassie offrade sig själv för att rädda andra, det börjar verkligen bli en trend att tjejhuvudrollerna i ungdomsböcker gör det.

etikett-heltokej

goodreads add

Andra delar i serien:
1. The 5th Wave (sv. Den femte vågen)
2. The Infinite Sea (sv. Det oändliga havet)
3. The Last Star

 

Tags: , , , , , ,

 Madeleine L’Engle – Ett veck i tiden

Möta ondskan på en annan planet.

ett-veck-i-tidenTitel: Ett veck i tiden (original A Wrinkle in Time)
Författare: Madeleine L’Engle
Serie: Time Quintet #1
Sidantal: 256
Utgivningsår: 2016 (original 1962)

Officiell handling:
Det är en mörk och stormig natt. Tonåriga Meg Murry sitter i sitt rum på vinden, lyssnar på blåsten som river i huset och funderar för sig själv. Hon vantrivs med sin kropp och sitt utseende. I skolan är det mesta jobbigt och krångligt. Och hennes pappa, vetenskapsmannen, har försvunnit efter att ha jobbat med ett mystiskt experiment på uppdrag av regeringen.

Men det är inte bara Meg som är vaken den här natten. Mamma och lillebror Charles Wallace är också uppe, för den mystiska tanten Fru Whatsit har kommit på besök och slagit sig ner i deras kök – och hon verkar både veta en hel del om vart Megs pappa kan ha tagit vägen, och om hur de ska kunna få tillbaka honom.

 Tycke:
Ett veck i tiden är en klassiker som jag har velat läsa länge så när boken ramlade ner i brevlådan blev jag givetvis jätteglad! Sen dröjde det några månader innan jag fick tid att läsa den och här kommer min recension.

”Narnia möter Den lille prinsen och knarkar loss” är väl min första tanke om boken, fast jag menar det som en komplimang. Jag gillar fokusen på vetenskap och hur speciella karaktärerna är (speciellt Charles!). Först försökte jag följa med i förklaringarna och försöka förstå världen men sen gav jag upp helt och hållet vilket var lika bra. De olika miljöerna är väldigt spännande och fruarna är skojiga. Helt klart väldigt minnesvärda karaktärer och jag är väldigt taggad på filmatiseringen!

Vad jag dock kunde klara mig mindre av är Megans ständiga gnäll och superinstaloven mellan henne och Calvin. Vet inte hur många gånger jag har suckat åt scenerna där hon påstår att hon inte är speciell o.s.v. Hon växte dock i mina ögon och i slutet kände jag mig till och med stolt över henne.

Tycker att själva ”ondskan” är lite luddigt beskrivet men det kanske kommer en bättre förklaring i uppföljarna? Just det, jag hade faktiskt ingen aning om att det var fem böcker i serien innan jag började skriva denna recension. Undrar om Modernista kommer att översätta resten av böckerna också. Det hoppas jag på!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Så cheesy att hon besegrade ondskan med kärlek, men samtidigt var det så fint att jag bara låg i sängen och grät hejdlöst.  
  • Är så himla nyfiken på Charles förmågor och vilken roll han kommer att ha i de kommande böckerna.

+ Karaktärer
+ Miljö
– Brist på förklaringar

Mest intressanta karaktär: Charles
Bästa scen eller del: Slutet
Minnesvärt citat: Love isn’t how you feel. It’s what you do.

Rekommenderar för:
Ni som vill läsa en ungdomsbok med fokus på vetenskap och resor till andra världar.

Rekommenderar inte för:
Ni som vill ha mer realism i era böcker.

 etikett- denhärgillarjag

goodreads add

Andra delar i serien:
1. Ett veck i tiden (original A Wrinkle in Time)
2. A Wind in the Door
3. A Swiftly Tilting Planet
4. Many Waters
5. An Acceptable Time

 

Tags: , , , ,