RSS

Category Archives: Recension

Veronica Roth – The Fates Divide

Akos och Cyras öden går mot uppfyllelse.

Titel: The Fates Divide
Författare: Veronica Roth
Serie: Carve the Mark #2
Sidantal: 443
Utgivningsår: 2018

Baksidestexten:
The lives of Cyra Noavek and Akos Kereseth are ruled by their fates, spoken by the oracles at their births. The fates, once determined, are inescapable.

Akos is in love with Cyra, in spite of his fate: He will die in service to Cyra’s family. And when Cyra’s father, Lazmet Noavek—a soulless tyrant, thought to be dead—reclaims the Shotet throne, Akos believes his end is closer than ever.

As Lazmet ignites a barbaric war, Cyra and Akos are desperate to stop him at any cost. For Cyra, that could mean taking the life of the man who may—or may not—be her father. For Akos, it could mean giving his own. In a stunning twist, the two will discover how fate defines their lives in ways most unexpected.

Tycke:
Så var vi tillbaka i Cyras och Akos värld där det ständigt är konflikter. Det var ett tag sen jag läste första boken Carve the Mark (eller Dödens märke som den heter på svenska) men det tog inte lång tid innan jag kände mig som hemma igen.

Jag kan inte sätta fingret på vad, men det är något som gör så att jag har svårt att sympatisera med karaktärerna. Språket är bra, handlingen i sig är ganska spännande och “tvisten” blev jag överraskad av, men jag brydde mig aldrig om vem som dog och vem som överlevde. Först tyckte jag att de politiska bitarna var svintråkiga men efter ett tag så blev det till min egen förvåning ganska intressant (tecken på att jag börja bli gammal?).

Akos och Cyras relation förstod jag mig inte på. Akos orakelmamma och brorsan är bara konstiga och man lärde inte känna dem särskilt väl. Att man får följa andra berättarröster än Akos och Cyras gav visserligen en breddare bild av vad som händer på olika planeter, men det gör också att fokusen blir splittrad och man blir inte fäst vid någon.

Allt som allt så tycker jag att boken är okej, men inte så mycket mer än så. Hoppas på att författarens nästa verk tilltalar mig mer.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Jag minns ju från första boken att jag inte fattade hur Akos kan vara shotet när hans syskon inte var det, misstänkte dock aldrig att Cyra och Akos bytte plats med varandra som bebisar. Shit, vad jobbigt det måste ha varit för mammorna.
  • Cisi växte mycket i mina ögon, hon började som ganska intetsägande men det är häftigt hur hon kan kontrollera andra utan att det märks.
Advertisements
 

Tags: , ,

Morgan Matson – Save the Date

Allt som kan gå fel med ett bröllop…

Titel: Save the Date
Författare: Morgan Matson
Sidantal: 432
Utgivningsår: 2018

Baksidestexten:
Charlie Grant’s older sister is getting married this weekend at their family home, and Charlie can’t wait for the first time in years, all four of her older siblings will be under one roof. Charlie is desperate for one last perfect weekend, before the house is sold and everything changes. The house will be filled with jokes and games and laughs again. Making decisions about things like what college to attend and reuniting with longstanding crush Jesse Foster all that can wait. She wants to focus on making the weekend perfect.

The only problem? The weekend is shaping up to be an absolute disaster. There’s the unexpected dog with a penchant for howling, house alarm that won’t stop going off, and a papergirl with a grudge.

There are the relatives who aren’t speaking, the (awful) girl her favorite brother brought home unannounced, and a missing tuxedo. Not to mention the neighbor who seems to be bent on sabotage and a storm that is bent on drenching everything. The justice of the peace is missing. The band will only play covers. The guests are all crazy. And the wedding planner’s nephew is unexpectedly, distractedly cute…

Tycke:
Var ett tag sen jag läste en bok av Morgan Matson så jag har glömt hur charmiga hennes berättelser är. Charlie är en väldigt naiv karaktär som lever i sin egen bubbla när det kommer till familjen, från början har jag lite svårt för henne men det dröjer inte länge förrän jag fattar tycke för henne och hennes familjemedlemmar. Jag kan förstå hennes önskan om att få en sista perfekt helg med familjen innan de säljer huset som de har växt upp i och syskonen sprids för vinden igen.

Romansen tar överraskande nog inte en stor plats i boken, gillar dock alla interaktioner med Bill och hur gulliga de är tillsammans. När det kommer till trovärdighet så är det väl inte bokens starkaste sida, men det är inte meningen heller. Att allt går så fel med planeringen höjer humorn och på många sätt så påminner boken om en feelgood film.

Det jag gillar mest med boken är att Charlies familj kännssom riktiga människor. Alla, inkl. Charlie, har dåliga och bra sidor. Det är både kärlek och bråk inom familjen, de skrattar åt interna skämt, ler åt dåliga semesterminnen och helt enkelt älskar varandra. Det är så fint, och jag kan lyckligt nog känna igen mig i många av ögonblicken.

Save the Date passar bra om du är sugen på en humoristisk bok med fokus på familj och hur mycket kaos ett bröllop kan orsaka. Blandningen mellan humor och allvar är bra gjord och karaktärerna känns levande. Nu ser jag fram emot att läsa nästa bok av författaren.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Hade gissat på att föräldrarna skulle skilja sig, men alltså, vilken dålig tajming att det avslöjades direkt efter bröllopet. Lyra fick ju sin natt förstörd 😦
  • Så skönt att Charlie fattade till slut att Jesse inte såg henne som flickvänsmaterial. Han lät ju som en player från första början och jag är så glad att hon inte lät deras fling gå längre. Bill är ju ett mycket bättre val!
 

Tags: , ,

Tomi Adeyemi – Children of Blood and Bone

Ett gäng tonåringar på äventyr för att återställa magin

Titel: Children of Blood and Bone
Författare: Tomi Adeyemi
Serie: Legacy of Orïsha #1
Sidantal: 525
Utgivningsår: 2018

Beskrivning:
Zélie Adebola remembers when the soil of Orïsha hummed with magic. Burners ignited flames, Tiders beckoned waves, and Zélie’s Reaper mother summoned forth souls.

But everything changed the night magic disappeared. Under the orders of a ruthless king, maji were killed, leaving Zélie without a mother and her people without hope.

Now Zélie has one chance to bring back magic and strike against the monarchy. With the help of a rogue princess, Zélie must outwit and outrun the crown prince, who is hell-bent on eradicating magic for good.

Danger lurks in Orïsha, where snow leoponaires prowl and vengeful spirits wait in the waters. Yet the greatest danger may be Zélie herself as she struggles to control her powers and her growing feelings for an enemy.

Tycke:
Av någon anledning så var jag inte alls sugen på att läsa den här boken då den släpptes förra året och syntes på många bokbloggar. Var väl förmodligen trött på episk fantasy just då, men strax innan 2018 tog slut (och efter min Throne of Glass-maraton) så plockade jag denna och blev väldigt positivt överraskad.

Själva handlingen känns som en blandning av flera andra böcker men jag tycker att författaren ändå har gjort något eget genom miljön, språket och karaktärerna. Zélie, Amari och Inan är alla väldigt intressanta karaktärer och det har varit riktigt spännande att följa deras karaktärsutveckling och äventyr. Romansen känns lite påtvingat men annars flöt handlingen på väldigt bra. Det händer mycket i boken och när man väl har börjat var det lätt att fastna med läsningen i flera timmar.

Jag tänkte på boken som en vanlig fantasyroman tills jag kom till författarens tacksida i slutet och förstod att den är delvist inspirerad av orättvisor som svarta personer har fått utstå, t.ex. slaveriet. Tycker att det alltid är mer intressant när författaren har ett budskap bakom berättelsen.

Det jobbiga nu är att man behöver vänta på nästa bok…

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Var ganska väntat att alla skulle få magi efter ritualen, snacka om att det kommer att bli kaos nu.
  • Så tragiskt att Zélie och Tzain förlorar sin pappa också. Trodde faktiskt att pappan skulle klara sig.
 

Tags: , ,

Becky Albertalli – Leah on the Offbeat

Kärt återseende med Simons gäng

Titel: Leah on the Offbeat
Författare: Becky Albertalli
Serie: Creekwood #2
Sidantal: 343
Utgivningsår: 2018

Baksidetexten:
When it comes to drumming, Leah Burke is usually on beat—but real life isn’t always so rhythmic. An anomaly in her friend group, she’s the only child of a young, single mom, and her life is decidedly less privileged. She loves to draw but is too self-conscious to show it. And even though her mom knows she’s bisexual, she hasn’t mustered the courage to tell her friends—not even her openly gay BFF, Simon.

So Leah really doesn’t know what to do when her rock-solid friend group starts to fracture in unexpected ways. With prom and college on the horizon, tensions are running high. It’s hard for Leah to strike the right note while the people she loves are fighting—especially when she realizes she might love one of them more than she ever intended.)

Tycke:
Denna räknas som uppföljaren till Simon vs. the Homo Sapiens Agenda fast det är egentligen den tredje boken, men jag antar att The Upside of Unrequited inte utspelar sig på samma skola så därför räknas det som en spin-off och inte en uppföljare.

Det var superhärligt att få återse Simon och hans kompisgäng! Denna gång är det (som titeln antyder) Leah som är huvudpersonen vilket faktiskt fungerade överraskande bra. På något sätt så gillade jag henne inte så mycket när jag läste Simon men här är hon riktigt underhållande att läsa om. Man förstår henne bättre och jag beundrar verkligen hennes mod, hon tar inget skit och hon är inte rädd för att tillrättavisa sina vänner ifall de göra något korkat, även om det innebär att vänskapen rubbas. Dessutom så älskar jag mångfalden bland karaktärerna och relationerna mellan dem är så härliga.

Precis som föregående bok så har boken ett HBTQ-tema, den handlar även om framtidsdrömmar och om att överleva som tonåring på väg in i vuxenvärlden. Det är en mysig, lättsmält och gullig berättelse som man blir glad av att läsa. Vilket jag verkligen behövde efter att ha läst Sadie av Courtney Summers. Finns egentligen inte så mycket mer att säga, gillade ni Simon så lär ni inte blir besviken på denna.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Kan tycka att Abby är ganska taskig som blir ihop med Leah så fort efter att hon har dumpat Nick, fast å andra sidan så hånglade Nick med Taylor framför henne så jag kan ju förstår att hon är arg. Undrar om Abby tyckte om Nick på riktigt eller om hon hela tiden har gillat Leah i smyg.
 

Tags: , ,

Kara Thomas – The Cheerleaders

Kan det vara ett sammanträffande att de fyra populäraste tjejerna i skolan dör en efter en?

Titel: The Cheerleaders
Författare: Kara Thomas
Sidantal: 384
Utgivningsår: 2018

Baksidetexten:
There are no more cheerleaders in the town of Sunnybrook.

First there was the car accident—two girls gone after hitting a tree on a rainy night. Not long after, the murders happened. Those two girls were killed by the man next door. The police shot him, so no one will ever know why he did it. Monica’s sister was the last cheerleader to die. After her suicide, Sunnybrook High disbanded the cheer squad. No one wanted to be reminded of the girls they lost.

That was five years ago. Now the faculty and students at Sunnybrook High want to remember the lost cheerleaders. But for Monica, it’s not that easy. She just wants to forget. Only, Monica’s world is starting to unravel. There are the letters in her stepdad’s desk, an unearthed, years-old cell phone, a strange new friend at school. . . . Whatever happened five years ago isn’t over. Some people in town know more than they’re saying. And somehow Monica is at the center of it all.

There are no more cheerleaders in Sunnybrook, but that doesn’t mean anyone else is safe.

Tycke:
På något sätt har jag missat att denna bok fanns och upptäckte den först i samband med att den blev nominerad i Goodreads Choice Award 2018. Jag läser sällan deckare men jag har läst deckarserien Prep School Confidental av författaren tidigare och vet att jag gillar hennes sätt att skriva.

The Cheerleaders visar sig faktiskt vara mycket bättre än vad jag trodde. Faktiskt en av de bästa YA-deckarna när det kommer till mysterie-delen (detta kanske inte är så mycket att hurra för med tanke hur stereotypiska och förutsägbara många YA-deckare är). Monica är ju verkligen en huvudroll som driver handlingen/undersökningen framåt. Hon gör saker som jag förmodligen själv inte skulle ha vågat och det är sån himla driv genom hela berättelsen. Spänningen är konstant och boken är väldigt svår att lägga ner.

Jag har dock lite svårt att förstå varför Monica inte pratar med varken sin styvpappa eller sina bästisar, hon ber ju inte ens dem om hjälp fast hon har en väldigt bra relation med dem. Istället så avslöjar hon allting för klasskamraten Ginny som hon egentligen knappt känner. Här kunde författaren förklarat mer och gjort det trovärdigare, men annars så tycker jag att handlingen känns trovärdig.

The Cheerleaders är en bok som går väldigt snabbt att läsa. Språket känns rätt för målgruppen och berättelsen, mysteriet är bra och huvudrollen Monica är sympatisk. Vill man ha en spännande YA-deckare som faktiskt inte känns löjlig så är denna ett utmärkt val.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Vet egentligen inte vad jag tycker om att man får läsa från Jennifers perspektiv också, kändes mest konstigt faktiskt. Man visste ju att hon var död och hennes delar gav egentligen inte så jättemycket, jag antar att det är för att man som läsare ska tycka om henne men eftersom jag visste att hon skulle ta livet av sig själv så hade jag svårt att knyta emotionella band till henne.
  • Gillade att de tre fallen faktiskt inte hängde ihop. Första var en olycka, andra ett mord och tredje (Jennifers) ett självmord. Det kan ju annars bli väldigt krystat om det ska visa sig att samma mördare ligger bakom samtliga, här tycker jag att upplösningen är bra och lagom. 
  • Ginny växte faktiskt i mina ögon när man fick veta att det var hennes pappa som hade kört på tjejerna och att hon valde att inte rädda honom. Så himla kallt (och rätt) gjort.
 

Tags: , ,

Courtney Summers – Sadie

En ung kvinna fast besluten om att hämnas sin lillasyster

Titel: Sadie
Författare: Courtney Summers
Sidantal: 311
Utgivningsår: 2018

Baksidetexten:
Sadie hasn’t had an easy life. Growing up on her own, she’s been raising her sister Mattie in an isolated small town, trying her best to provide a normal life and keep their heads above water.

But when Mattie is found dead, Sadie’s entire world crumbles. After a somewhat botched police investigation, Sadie is determined to bring her sister’s killer to justice and hits the road following a few meager clues to find him.

When West McCray―a radio personality working on a segment about small, forgotten towns in America―overhears Sadie’s story at a local gas station, he becomes obsessed with finding the missing girl. He starts his own podcast as he tracks Sadie’s journey, trying to figure out what happened, hoping to find her before it’s too late.

Tycke:
Sadie är en bok jag från början hade svårt att komma in i. Hälften av boken är skriven i radioföljetong-stil och det tog mig några kapitel innan jag vande mig vid det formatet. Efter det flöt läsningen bra och jag kan tänka mig att berättelsen gör sig väldigt bra som ljudbok. Dessutom är det ett häftigt upplägg med att man både få läsa från Sadies perspektiv, och sen om journalisten som letar efter henne några månader senare.

Alla Courtney Summers böcker är mörka och Sadie är inget undantag. Om ni inte tycker om att läsa om flickor i utsatta och obehagliga situationer så lär inte boken passa er. Flera gånger under läsningens gång kände jag en klump i magen och är så arg på personerna som har skadat henne. Bit för bit avslöjas Sadies förflutna och relationerna som från början verkade bra visar sig ha en betydligt sämre sida.

Sadie är egentligen ingen sympatisk karaktär, hon är lite av ett mysterium, aggressiv, bitter och är besatt av att hitta sin systers mördare. Trots det så kan man inte låta bli att heja på henne, speciellt när man får kännedom om hennes förflutna. Samtidigt som Sadie kommer närmare sitt mål så inser man också att det förmodligen inte kommer att sluta särskilt lyckligt. Denna är förmodligen den mest deprimerande boken jag läste under 2018, men den är känsloväckande på ett bra sätt.

Sammanfattat är Sadie en väldigt mörk bok. Det annorlunda formatet var från början svår att ta till men när man väl ha vant såg så var det riktigt spänningshöjande. Det är en bok om hämnd och vuxna som skadar barn, ett ämne som man inte bör blunda för, hur hemskt det än är.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Tror tyvärr att Sadie dog, även om hon inte dog i konfrontationen så tror jag att hon skulle ha tagit livet av sig själv eftersom hon inte vill leva utan sin lillasyster
  • Ahh, så det var Sadie som skickade vykortet! Gud så mycket skuldkänslor hon måste ha känt. Mattie dog för något som inte ens var sant.   
  • Kanske jag som missade det men var får Jack sina pengar ifrån? Han verkar ju inte jobba alls utan nästlar sig bara in hos ensamstående mödrar och ger sig på deras barn. Vilket kräk alltså! Rätt åt honom att han dog.
 

Tags: ,

Francesca Zappia – Eliza and Her Monsters

Känd serietecknare som lever anonymt

Titel: Eliza and Her Monsters
Författare: Francesca Zappia
Sidantal: 385
Utgivningsår: 2017

Baksidetexten:
In the real world, Eliza Mirk is shy, weird, and friendless. Online, she’s LadyConstellation, the anonymous creator of the wildly popular webcomic Monstrous Sea. Eliza can’t imagine enjoying the real world as much as she loves the online one, and she has no desire to try.

Then Wallace Warland, Monstrous Sea’s biggest fanfiction writer, transfers to her school. Wallace thinks Eliza is just another fan, and as he draws her out of her shell, she begins to wonder if a life offline might be worthwhile.

But when Eliza’s secret is accidentally shared with the world, everything she’s built—her story, her relationship with Wallace, and even her sanity—begins to fall apart.

Tycke:
Den här boken har jag haft liggandes ganska länge, nu har den äntligen blivit läst, mest tack vare att jag har varit sjuk och legat hemma i sängen i flera dagar.

Precis som i författarens debutbok Made you up så handlar boken om inte en helt vanlig tonårig tjej. Eliza är väldigt introvert håller det mesta för sig själv. Hennes närmaste vänner har hon lärt känna online och de har aldrig träffat varandra. Det coola med Eliza är att hon även är skaparen/tecknaren av succéserien The Monstrous Sea med miljoner fans över hela världen (eller kanske mest i USA).

För det första så gillar jag verkligen att man får se lite teckningar samt läsa några delar av Elizas serie. Jag tycker också om idén med att hon har två olika identiteter och inte ens hennes föräldrar har en susning om hur populär The Monstrous sea är (och att Eliza egentligen tjänar mer pengar än dem). Romansen är sockersöt och konflikterna ligger på en nivå som känns rätt för berättelsen. Visserligen så kan jag tycka att Eliza är lite jobbig ibland som är fast besluten med att hennes föräldrar inte fattar något så hon bemödar sig inte ens att försöka förklara för dem. Allting skulle ha gått hur bra som helst om hon bara hade sagt sanningen till dem hon håller kär, men det är väl egentligen det boken handlar om, att det är Elizas personlighet att hon håller allting för sig själv och lider i det tysta. Sen kan jag tycka att föräldrarna är väldigt ignoranta som inte har besökt sin dotters hemsida på över två år trots att hon lägger ner hela sin själ och all sin fritid på den.

Efter att ha sträckläst Throne of Glass-serien så var den här boken precis vad jag behövde. Allt som allt en väldigt underhållande och snabbläst bok.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Blev först sur på Wallace för att han var så desperat över att få Eliza att avsluta serien när hon tydligt har sagt att hon inte kan. Men i slutändan så verkar han ju bry sig mer än hennes välbefinnande än sitt eventuella författarskap.
  • Åh, jag känner igen mig så mycket i att det ibland är mycket lättare att skriva än att prata. Det blir mindre känslosamt då, för vissa saker är alldeles för svåra att säga utan att känslorna spills ut. 
  • Så gulliga brorsorna visar sig vara. Superrart när de försvarade och tröstade sin syster.
 

Tags: , ,