RSS

Category Archives: Jennifer Brown

Vilka är offren i en skolskjutning?

Vem är mest skyldig? Den mobbade som vill döda sina plågoandar? Eller mobbarna som blev skjuta av personen de hackade på?

 

Titel: Hate List
Författare: Jennifer Brown
Sidantal: 405
Utgivningsår: 2009

Handling:

Livet är inte lätt för Valerie, hennes föräldrar bråkar ständigt och i skolan blir hon retad för att hon bär annorlunda kläder och är tystlåten. Det är tur att hon har sin trogna bästis Stacey och sin snälla och underbara pojkvän Nick som förstår henne till 100 %. Som en lek skriver hon och Nick ner vilka de hatar i skolan i en lista. En dag har Nick en pistol med sig i skolan… och han börjar skjuta på personerna som står med på hatlistan.

 

 

Omdöme:
Skolskjutning var väldigt aktuellt för några år sedan och jag har inte läst en enda bok som handlar om det fram tills nu. Jag tycker att ämnet är oerhört intressant samtidigt som det är hemskt.

Hate List handlar inte så mycket om själva skjutningen utan mer om konsekvenserna av den. Hur händelsen förändrar och inte förändrar de inblandade. Tycker själva idén med att berätta boken från skyttens flickväns synvinkel är mycket lockande. Är hon oskyldig för att hon försökte hindra sin pojkvän? Är hon skyldig för att det var hon som började med hatlistan och inte stoppade sin pojkvän i tid?

Boken väcker så många funderingar. Räknas Nick till offren? Hade inte översittarna i skolan mobbat honom och Valerie så skulle förmodligen skjutningen aldrig har hänt. Är det mobbarnas eget fel att de blir skjutna? Från flashback-scenerna så tecknades de upp som vidriga människor, de slog Nick, skrattade åt dem, tog sönder Valeries saker och gick obestraffad därifrån. Är det då konstigt att droppen till slut rinner över för Nick och den enda utvägen han ser är att döda sina plågoandar och sedan sig själv?

Den mest intressanta karaktären tycker jag är Nick även om han redan var död när boken började. Genom Valeries flashback så förstod man att han inte alltid har varit arg utan var hur gullig och kärleksfull som helst när de lärde känna varandra. Jessica tycker jag också om för hon symboliserar att människor faktiskt kan förändras till det bättre. Resten av karaktärerna, inkluderat Valerie är tyvärr lite platta. Pappan i hennes familj är ett riktigt svin.

Jag vet inte om det blev fel vid tryckningen men det fanns flera ställen i texten där man bytte scener utan att ha en blank rad emellan. En mening kunde sluta med att Valerie rörde om i sitt te och i nästa stycke så var hon på någon helt annanstans och gjorde något annat. Det var superförvirrande och jag fick alltid läsa om stycket för att hänga med i vad som hände. Näh, en tom rad vid scenbyten tack!

Som ni märker så har jag inte skrivit så mycket om vad jag tyckte om boken utan mer om vilka funderingar den väckte hos mig. Har ni inte läst en bok om skolskjutningar innan så kan jag rekommendera den här. Särskilt spännande var boken inte men den väcker verkligen många tankar. Tankar om vad trasiga familjeförhållanden och mobbning kan driva en oskyldig person till.

Berättaröst: +0,5
Tema: +0,5

Mest intressanta karaktär: Jessica
Bästa scen eller del: Spoiler [När Valerie träffade Christy Baker i slutet.]
Minnesvärt citat: ”We don’ always have to be the losers, Valerie. They may want to make us feel that way, but we’re not. Sometimes we get to win, too.”

Betyg: 6/10

Advertisements
 

Tags: , ,