Gästinlägg: En kåt smittbärare med en parasit du inte vill ha

I den här boken kallas vampyrerna för parper och de smittar dig genom saliv och sex.

 

Titel: Parasit (eng. Peeps)
Författare: Scott Westerfeld
Serie: Peeps #1
Sidantal: 303
Utgivningsår: 2007 (2005)

Handling:
Cal har ägnat ett år åt att spåra upp de tjejer som han ovetandes har smittat med en parasitsjukdom. Nu återstår bara att leta upp tjejen som smittade honom. Han är beredd på att stöta på svårigheter, men blir inblandad i något som går emot alla regler han just lärt sig.

 

 

Omdöme:
Cal är parasitpositiv, eller parper, som han och de andra nattväktarna kallar det. Men istället för att vara en blodsugande vettvilling som springer runt och biter folk, är han en smittbärare. Det innebär att han har bra mörkerseende, förhöjt luktsinne och bättre reflexer. De enda jobbiga biverkningarna är att han ständigt är upphetsad och vill ha varje tjej han ser eftersom parasiten vill att viruset sprids, och att han måste äta en massa kött hela tiden eftersom parasiten ökar ämnesomsättningen.

Cals berättarröst är personlig och humoristisk. Överhuvudtaget gillar jag karaktärerna och världen som författaren har byggt upp.

Handlingen är spännande och varvas med små motbjudande historier om äckliga sugmaskar, slemhögar, löss och spyflugelarver och deras färd in och ut ur olika värddjur. Det är som att hoppa in i ett avsnitt av CSI och få en närbild av ett blodigt sår fullt med parasiter i och samtidigt lyssna på en biologilektion.

Det kanske inte är en bok som man tar med sig till matbordet, men man blir faktiskt lite intresserad av att lära sig mer om biologi.

Handling: +1
Berättarröst: +1
Spänning: +1

Mest intressanta karaktär: Cal
Bästa scen eller del: Scenerna med Cal och Luce tillsammans
Minnesvärda citat:
”Jag var nervös – det känns alltid lite spänt när man ska träffa en före detta flickvän, och nu skulle jag till på köpet ställas inför en sinnesrubbad kannibal – och tiden gick plågsamt sakta.”

Luce: ”Ashlee Simpson, och nu Garth Brooks?”
Cal: ”Det är inte som du tror. Det är faktiskt mer ett slags … skydd.”
Luce: ”Mot vad då? Att få dig ett ligg?”

Betyg: 8/10

Denna recension är skriven av Fia Filur.

 

Ett annorlunda slut på första världskriget

Min första ”alternative history”-serie avklarad!

Titel: Goliath
Författare: Scott Westerfeld
Serie: Leviathan 3
Sidantal: 537
Utgivningsår: 2011

*Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar i serien.*

Handling:
Alex och Deryn befinner sig återigen på luftbesten Leviathan och har lämnat Europa bakom sig. Hemligheten om att Alex är kronprinsen av Österrike är känt och han är ett mellanting mellan en fånge och en gäst. Deryn har själv egna bekymmer med att dölja för alla att hon egentligen är en flicka samt att hålla sina känslor för Alex i styr. På order av den ryska kejsaren färdas de till Sibirien där de räddar en mystisk vetenskapsman, Nikola Tesla. Denna verkar vara i besittning av ett vapen så mäktigt att det kan avsluta hela kriget, Goliath.

Omdöme:
Eftersom jag gillade både Leviathan och Behemoth väldigt mycket så hade jag superhöga förväntningar på den här, och det är antagligen mitt eget fel att jag hoppades på för mycket.

Goliath är ingen dålig bok, tvärtom, den är spännande och jag gillar både Alek och Deryn. Men magin är borta, den häftiga världen som trollband mig i framförallt Leviathan är inte så lockande längre. mycket av fantasivärlden är redan utforskad i de föregående böckerna och som läsare känner mig sig redan ganska hemmastadd, vilket tyvärr är lite tråkigt.

Hela boken handlade utspelade sig i princip ombord på Levaithan och jag tycker att det är lite tråkigt. Visst, det händer saker och många partier är riktiga bladvändare men vissa är rätt sega. Jag satt hela tiden och hoppades på att den skulle bli bättre men det blev den inte. Jag är personligen inte så intresserad av politik och den här boken fokuserade rätt mycket på det tycker jag.

Något jag verkligen gillade är de alternativa krigshändelserna. Nu känner jag inte till det första världskriget så där jättebra men det är kul att läsa om hur Deryn och Alek skulle ha påverkat kriget ifall de skulle ha funnits på riktigt. Det är också superkul att läsa om alla personer som har funnits på riktigt, t.ex. Churchill och Tesla.

Favoritkaraktären fortsätter att vara Deryn, finns det någon tjejhuvudroll som känns mindre tjejig än henne? Älskar verkligen att hon vet vad hon vill och även om hon är kärlekskrank så gnäller hon inte om det. Tycker även att Alek blev lite mognare och bättre i denna bok. Jag blev även så nyfiken på Nikola Tesla så jag var tvungen att googla om honom.

Lite spoiler (Markera texten för att sen den) [Egentligen så tycker jag inte att romansen mellan Deryn och Alek behövdes. Det var ingen hejdundrande passionerad relation mellan dem och för mig kunde de lika gärna ha fortsatt vara bästa kompisar. Jag tycker att deras vänskap är väldigt fin och att Alek beundrar Deryns mod och skicklighet. De har varit kompisar så länge att jag inte ens kan föreställa mig dem som kärlekspar. Och det måste vara väldigt konstigt att upptäcka att ens bästa kompis är av det andra könet och dessutom kär i en själv haha.]

Illustrationerna är boken är som vanligt helt fantastiska och bidrar otroligt mycket till stämningen.

Slutet är okej, jag hade förväntat mig ett mer storslaget slut med tanke på att böckerna handlar om första världskriget. Återigen, mina förväntningar pajar bara för mig själv 😦

I mitt tycke så är Goliath inte lika stark som Leviathan eller Behemoth. Den är fortfarande väldigt läsvärd och det är alltid trevligt att få ett riktigt slut. Nu låter väl den här recensionen ganska negativ men som sagt, jag förväntade mig 10:a och fick bara en 7,5:a, vilket fortfarande är ett väldigt bra betyg, men ja… man är ju girig av naturen.

Karaktärer: +1
Berättarröst: +1
Illustrationer: +1
Takt: -0,5

Betyg: 7,5/10

Andra delar i serien:
1. Leviathan
2. Behemoth
3. Goliath

 

Behemoth i vattnet och Leviathan i luften?

Jag har alltid trott att Behemoth var en luftvarelse (med tanke på att namnet slutar på moth), och att Leviathan levde i havet (i alla fall i Final Fantasy-spelen), men det kanske inte är så.

Titel: Behemoth
Serie: Leviathan 2
Författare: Scott Westerfeld
Sidantal: 481

*Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar*

Handling:
Det brittiska luftskeppet Leviathan har hamnat i Istanbul/Konstantinopel som ännu är neutral i kriget. Alek flyr från skeppet och tar skydd i staden, utan rådgivare eller pengar måste han gömma sig från fienden.

Deryn brottas med andra problem, Leviathan måste länma staden men tyskarna planerar ett anfall. Hon måste klara av sitt uppdrag och ännu viktigare – fortsätta låtsas vara en pojke.

Omdöme:
Behemoth fortsätter direkt där Leviathan lämnade. Eftersom jag läste den första boken för inte så länge sedan kändes det knappt att jag hade börjat på en ny bok.

Takten är snabb, Westerfield skippar alla onödiga delar och hoppar ibland flera veckor framåt i tiden. Det är nästan så att man anar var någonstans i boken han har tagit bort scener. Det är egentligen inget dåligt men någon gång tyckte jag att han hoppade lite väl för mycket.

Deryn och Alek är fortfarande bra karaktärer båda två och deras PoV känns väldigt trovärdiga. Alek har en större roll i den här boken vilket jag inte har något emot, även om jag tycker om Deryn mer.

Att boken har sämre betyg än sin föregångare beror på att woah-känslan inte befann sig på samma sätt. Antagligen beror det på att det introducerades många fler nya maskiner än muterade djur. En av sakerna jag tyckte bäst om i Leviathan var alla beskrivningar av bestarna.

Sammanfattat så är Behemoth en mycket bra fortsättning. Den känns faktiskt inte alls som en transportsträcka vilket andra boken i trilogier har en tendens att göra. Det värsta med att ha läst den här boken är att jag måste vänta ett tag innan den tredje och avslutande boken Goliath släpps.

Andra delar i serien:
1. Leviathan
2. Behemoth
3. Goliath

 

Beasts versus Machines

Om Darwin hade upptäckt DNA och om robotarna i Mechwarrior existerade – hur skulle då första världskriget har sett ut? Westerfield imponerar med sin nya serie.

Titel: Leviathan
Serie: Leviathan 1
Författare: Scott Westerfeld
Sidantal: 440

Handling:
Prins Aleksander av Österrike tvingas fly för sitt liv när föräldrarna mördades i Sarajevo. Med en handfull trogna tjänare och en mindre förmögenhet ger de sig iväg till Schweiz i en robot. Deryn blir personal ombord den största flygande besten Leviathan och trivs som fisken i vattnet. Problemet är bara att hon är en flicka och inte en pojke som hon utger sig för att vara.I en värld där man slåss med genmanipulerade bestar och mäktiga robotar, vad kommer att hända när Aleks och Deryns vägar korsas?

Omdöme:
Efter att ha läst Uglies-serien, som jag personligen tyckte var okej, blev jag glatt överraskad av Leviathan. Allt som jag tycker är mindre bra i Uglies är utmärkt i den nya serien och allt som är bra är ännu bättre.

Serien tillhör Steampunk-genren och är även en alternative history. Jag har inte läst något inom dessa genrer innan och jag måste säga att jag gillar dem skarpt. Westerfeld har lånat mycket av den riktiga världen såsom geografi, historia och personer, serien är helt enkel en skildring av första världskriget fast med påhittade element. Jag tycker om de muterade djuren som britterna (Darwinist) föder upp för att använda i strid. Jag gillar även de häftiga robotarna som Tyskland och Österrike-Ungern (Clanker) krigar med. Framförallt så älskar jag den tydliga kontrasten mellan Darwinsterna och Clankerna.

Berättelsen växlar skickligt mellan Aleks och Deryns perspektiv, så fort den ena karaktären börjar bli tråkig hoppar vi över till den andra. Det är mycket som händer och man hinner aldrig tröttna. Både Alek och Deryn är sympatiska karaktärer man lätt fattar tycke för (till skillnad från Tally). Från Uglies-serien vet jag att Westerfeld är bra på att hålla sig till en karaktärs PoV och Leviathan är ett bevis på att han även kan göra det med två. Alek och Deryn har olika uppfattningar om saker och ting vilket gör boken väldigt skoj att läsa.

Bonuspoäng får boken för alla sina vackra illustrationer. Det är nästan en bild vart tionde blad och jag älskar det fullständigt. Hur bra man än beskriver en sak så kan text aldrig slå en bild.

Vare sig om du vill läsa steampunk, alternative history, äventyrsroman eller bara en fantasifull och välskriven ungdomsbok så kan jag rekommendera Leviathan.

Andra delar i serien:
1. Leviathan
2. Behemoth
3. Goliath

 

När det inte räcker med att vara snygg…

… då kan man operera sig igen. Sista boken i trilogin bjuder på ännu mera plastikoperationer.

Titel: De rätta (eng. Specials)
Serie: Uglies 3
Författare: Scott Westerfeld
Sidantal: 347

(Obs! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Inte nog med att hon är snygg så har Tally gått och blivit special också. Hon är starkare än någonsin men hennes hjärna har aldrig varit rörigare. Pojkvännen Zane, som hon offrade sin frihet för, är inte längre attraktiv i hennes ögon. Om de ska bli tillsammans igen, vilket hon vill, så måste han också bli special. Hjärntvättad eller ej, Tally lever för att ställa till trubbel.

Omdöme:
Om jag inte tyckte om Tallys karaktär i föregående bok så blev min uppfattning av henne knappast bättre i denna. Det är svårt att gilla någon som har en helt fel uppfattning om hur saker och ting är. Jag vet att Tally är hjärntvättad och det inser hon själv till en viss del också, men det får mig inte att bli mindre besviken på henne.

I överlag så tror jag att boken fick stryk för att jag som läsare visste betydligt mer om hur världen fungerade än Tally vad gjorde. Det skapade en vägg mellan oss och jag tog avstånd från henne. Även om hennes handlingar är logiska utifrån hennes perspektiv så vet jag ändå att hon har fel.

Till skillnad från den förra boken så bjöd denna på massivs av action i slutet, lite för mycket måste jag säga, det var knappt så att jag hängde med i vändningarna. Jag kan inte riktigt säga att jag tycker om slutet men det är bättre än vad jag hade förväntat mig.

Jag förstår inte riktigt varför den här serien är så uppskattad. Möjligtvis kan jag hålla med om att första boken har ett spännande koncept men resten av serien är faktiskt sisådär. Det är många som hyllar böckerna men för min del så tycker jag att i överlag att de är okej.

Andra delar i serien:
1. Ful (eng. Uglies)
2. Ful eller snygg? (eng. Pretties)
3. De rätta (eng. Specials)

 

Ful men smart eller snygg men korkad?

Svårt val? Andra boken i Uglies-serien får dig att undra.

Titel: Ful eller snygg? (eng. Pretties)
Serie: Uglies 2
Författare: Scott Westerfeld
Sidantal: 347

(Obs! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Tally är nu en snygging och spenderar dagarna med att festa och hångla med sin nya pojkvän Zane. Fastän livet verkar vara perfekt så är det något som gnager i bakhuvudet, en märklig känsla av att något är fel. Hur avgör man vad som är sant eller falskt när man inte ens kan lita på sina egna minnen?

Omdöme:
Jag trodde att andra boken skulle bli bättre men där blev jag besviken. Boken är på sin höjd medelmåttig. Det som är superb med boken är Tallys perspektiv, jag betraktade världen genom hennes ögon och allt hon gjorde var logisk för stunden. Inte en enda gång stannade jag i texten och undrade varför hon betedde sig på det sättet.

Tallys perspektiv är bra men inte hennes karaktär. Det fanns inget jag beundrar hos henne (inte ens skönheten eftersom den är falsk) och hon har för det mesta mer tur än skicklighet. Någon gång ska jag skriva ett inlägg hos vad jag uppskattar hos en karaktär men kort sagt, jag tycker inte om Tally.
Något annat som jag uppfattar som negativ är att det inte händer särskilt mycket på första halvan av boken. Eftersom det är en ungdomsbok så förväntade jag mig lite mer spänning och fart.

Det känns som att Westerfeld vill varna för hur lätt man kan manipulera människor genom att ge dem en förvrängd bild av sanningen. Det är en bok som får en att undra ”Tänk om jag lever i en falsk verklighet?”. Jag tyckte dock att det underliggande temat överskuggade själva berättelsen.

Andra böcker i serien:
1. Ful (eng. Uglies)
2. Ful eller snygg? (eng. Pretties)
3. De rätta (eng. Specials)

 

När plastikkirurgi blir obligatorisk…

… kommer alla att bli snygga! Ett spännande koncept som säkert berör många tonårsflickor.

Titel: Ful (eng. Uglies)
Serie: Uglies 1
Författare: Scott Westerfeld
Sidantal: 382

Handling:
Tally fyller snart 16 år och hon ser fram emot att bli opererad till en snygging så att hon kan börja festa i snyggingstan. Några veckor innan födelsedagen lär hon känna den vilda Shay och de blir goda vänner. Shay har tokiga idéer som att hon inte vill bli snygg och att det finns folk som lever ute i vildmarken. En dag rymmer Shay och Tally hamnar i kläm, hon kommer inte att bli opererad om hon inte hittar lägret som kompisen har flytt till. Med sin vackra framtid på spel har hon inget annat val än att bege sig ut i vildmarken för att leta efter Shay.

Omdöme:
Westerfeld målar upp en bild av framtiden där orättsvisor bekämpas genom att göra alla lika snygga och ”rika”. Skulle det fungera i verkligheten… nja, jag tvivlar. Människor är giriga av naturen och kommer aldrig att bli nöjda.

Handlingen är lite väl förutsägbar vilket drar ner på helhetsintrycket. Vad jag tycker om är hur saker och ting beskrivs från Tallys perspektiv. Man förstår utifrån texten att det är något så vardagligt som en tågräls men för henne är det ett gåtfullt antikt föremål. Det är lustigt att läsa om Tallys syn och fördomar mot rostisar, människorna som levde för längesedan, d.v.s. vi.

Ärligt talat tyckte jag inte alls om Tally i början men hon blev sakta bättre som karaktär. Hon påminde alldeles för mycket om en fjortis som bara brydde sig om utseendet och klagade över hur ful hon var.

Jag förväntade mig faktiskt mer av boken innan jag läste den. I grund och botten är det ett tema som används flitligt av spel och filmer: regeringen döljer en stor och förfärlig hemlighet för befolkningen och hjälten kommer med i en rebellgrupp. Jag gillade dock hur boken använde utseendefixering som ett koncept och ibland förstår jag Tallys längtan efter att bli snygg – ja, vem vill inte bli det egentligen? Men takten är långsam och berättelsen inte spännande nog.

Andra delar i serien:
1. Ful (eng. Uglies)
2. Ful eller snygg? (eng. Pretties)
3. De rätta (eng. Specials)