Prudence – Gail Carriger

Flickan som både är människa, vampyr och varulv.

Titel: Prudence
Författare: Gail Carriger
Serie: The Custard Protocol #1
Sidantal: 368
Utgivningsår: 2015

Obs! Spoilers för tidigare delar i Själlös-serien kan förekomma.

Handling:
Rue, även känd som Prudence Alessandra Maccon Akeldama, är en av stadens kändaste ungmö. Med sina speciella föräldrar så är hon väldigt unik, ordagrant sagt. När hennes pappa ger henne uppdraget att undersöka möjigheter till tehandel i Indien kunde hon inte säga nej, speciellt när det innebär att hon blir kaptenen över ett luftskepp. TIllsammans med bästa väninnan Primrose, dennes dryga men intelligenta bror Percy och den flörtiga ingenjören Quesnel blir det en spännande resa. De är redo för Indien, men är Indien redo för dem? Och den viktigaste frågan av alla, kommer det att finnas te ombord?

Tycke:
Prudence är en fristående spin-off till Parasol Protectorate (Själlös-serien). Den utspelar sig tjugo år senare och handlar om ättlingarna till huvudrollerna. Med andra ord så innehåller den massor av spoilers om hur Själlös-serien slutar så ifall ni planerar att läsa originalserien så är det bäst att ni väntar med att läsa Prudence.

Som ni kanske vet så älskar jag Själlös-serien och har längtat efter den här boken sen jag fick veta att den skulle komma ut. Det är bara så otroligt kul att få komma tillbaka till Carrigers steampunkvärld och få återse alla de fantastiska karaktärerna. Blev nästan lite tårögd för att jag har saknat dem så mycket och det var som att få återse ett gäng kära vänner.

Dock så ska jag vara tydlig med att The Custard Protocol handlar om Prudence och hennes kompisar, det vill säga den andra generationen. Visst får man läsa om huvudrollerna från originalserien men det är inte särskilt mycket.

Och nu till Prudence och gänget då. De är så himla charmiga!!! De är så lagom vimsiga och mysiga att man inte kan låta bli att älska dem. Man får ta allting med en nya salt för de beter sig verkligen inte som normala människor men det är vad som gör dem så underhållande. Åhh, jag vill bara hoppa in i boken och dricka te med dem ombord på luftskeppet.

Språket är så typiskt Gail Carriger och jag älskar det. Det finns så många bra citat och jag kommer att minnas dem en lång tid framöver. Humorn passar mig alldeles perfekt och det var länge sen en bok fick mig att le så mycket.

Det enda negativa med boken är att den är lite väl för oseriös ibland. Man var aldrig riktigt rädd om karaktärerna för situationen var så absurd.

Kort sagt, ännu en väldigt bra bok av Gail Carriger. Om ni tyckte om Själlös-serien så lär ni älska den här också.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Haha, var-apor istället för varulvar?

• OMG Lyall!!! Åhh, så ledsen jag blir av att han inte får vara med Biffy. Men jag hoppas att de fortfarande har brevkontakt.  

• Alltså Percy, så himla rolig och dryg han är. Måste säga att jag tycker att han är charmigare än Quesnel. Gillar också att Rue kommer på att han egentligen är väldigt bra på att förföra andra fast han låtsas inte om det  🙂

Karaktärer: +1
Berättarröst: +0,5
Språk: +1
Humor: +1

Mest intressanta karaktär: Så svårt att välja, men det får bli Rue med Percy på en andraplats.
Bästa scen eller del: Också väldigt svårt, men jag tokälskar alla scenerna med Biffy, Akeldama, Lyall, Alexia och Maccon.
Minnesvärt citat:
”How did we go from tea to death so quickly?” wondered Quesnel.
“Sometimes”, said Prim darkly, “there is a very fine line between the two.”

Rekommenderar för:
Ni som har läst och tyckte om Själlös-serien

Rekommenderar inte för:
Ni som vill ha något allvarligt.

Betyg: 8,5/10

Andra delar i serien:
1. Prudence
2. Imprudence

 

Minirecensioner – Spioner i Keyhouse

Titel: Waistcoats & Weaponry
Författare: Garil Carriger
Serie: Finishing School #3
Sidantal: 298
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Sophronia och gänget på nya äventyr, denna gång på ett tåg.

Tycke:
Gail Carrigers böcker är alltid humoristiska och superunderhållande! Trots att jag inte minns handlingen så väl från de tidigare böckerna så gör det ingenting, för i hennes böcker är det karaktärerna som är den drivande kraften.

Sophronia är en så härlig huvudroll. Hennes mod, nyfikenhet och talanger gör att man dras med in i hennes äventyr och hejar på henne med hela hjärtat. Alla bikaraktärer är distinkta och tillsammans bildar de en grupp som jag gärna vill vara med i. Dialogerna och språket flyter på som len och söt honung och det är helt enkelt väldigt mysigt att läsa boken.

Kort sagt, en väldigt bra bok. Det sämsta med att ha läst den är att jag nu behöver vänta så länge innan uppföljaren kommer!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Åhh, nu känns det ju inte som att Sofia kan vara med någon av sina beundrare. Felix för att han lyder sin pappa och Soap för att han har blivit en varulv. Jag var ju på Felixs sida i början men hans feghet och oförmåga att se rätt sänkte honom en aning i den här boken.  

Andra böcker i serien:
1. Etiquette & Espionage
2. Curtsies & Conspiracies
3. Waistcoats & Weaponry
4. Manners & Mutiny

Betyg: 8/10

________________________________________________________________________________

 

Titel: Welcome to Lovecraft
Författare: Joe Hill & Gabriel Rodríguez
Serie: Locke & Key Volume 1
Sidantal: 168
Utgivningsår: 2008

Minihandling:
En familj flyttar till släktens gamla hus på landsbygden efter att pappan i familjen blivit brutalt mördad.

Tycke:
Innan jag läste den här så tyckte jag att amerikanska seriealbum inte riktigt var min grej, uppväxt med japansk manga så föredrog jag den snygg-gulliga-stilen. Welcome to Lovecraft har dock helt krossat den uppfattningen.

Det här seriealbumet bör absolut inte läsas av barn då den innehåller våldsamma och brutala scener. Den är dessutom ganska obehaglig på en psykologisk nivå och jag läste vidare bara för att jag måste ha ett slut. Tycker att den är så bra ”regisserad” eller vad man nu ska kalla det. Nu är jag visserligen långt ifrån att vara expert på seriealbum men det känns verkligen som att motivet och perspektivet i varje ruta är vald med noga omsorg.

Eftersom jag tycker att det är bäst att ni läser denna utan att veta alltför mycket om vad den handlar om så nöjer jag mig med recensionen här. Tack till alla ni fina bokbloggare som har bloggat om och rekommenderat den här serien för annars skulle jag aldrig ha plockat upp den! Kommer definitivt att läsa resten av serien!

Andra böcker i serien:
1. Welcome to Lovecraft
2. Head Games
3. Crown of Shadows
4. Keys to the Kingdom
5. Clockworks
6. Alpha & Omega

Betyg: 8/10

 

 

Spioner bland nigningar och konspirationer

Sjukdomar, krig och kärlek i en tillfredsställande avslutning.

Titel: Curties & Conspiracies
Författare: Gail Carriger
Serie: Finishing School #2
Sidantal: 310
Utgivningsår: 2013

Obs! Spoilers för föregående delar i serien kan förekomma

Handling:
Sedan Sophronias blev antagen på Mademoiselle Geraldine’s Finishing Academy for Young Ladies of Quality har hennes liv blivit minst sagt väldigt spännande. Varje dag innebär nya lektioner i etikett och spionage. När nyheten om att luftskeppet deras skola ligger på ska resa till fashionabla London blir alla flickorna till sig av glädje. Och ännu större överraskning får de när det visar sig att skolan kommer att få påhälsning av andra elever… manliga elever. Sophronia är mer angelägen om att ta reda på skälet till varför de ska till London än att flörta med de nya gästerna. Vampyrer, varulvar, luftpirater och spioner. Vad är det egentligen som händer och hur hänger allas intressen ihop?

Tycke:
Gail Carrigers böcker är alltid så underhållande och Curties & Conspiracies är inget undantag. Jag älskar verkligen hennes språk, övernaturliga steampunkvärld, karaktärerna och humorn. Det finns helt enkelt så mycket att tycka om!

Sophronia är en så söt och rolig karaktär. Gillar att hon alltid ska lägga näsan i blöt och ta reda på alla svar. Hon är utan tvekan den som driver berättelsen framåt. Nu för tiden så suckar jag i princip åt alla onödiga kärlekstrianglar men i den här boken så älskar jag den. Ahhh, både Felix och Soap är så charmiga på sitt eget sätt! Speciellt så gillar jag kemin mellan Sophronia och Felix, haha, deras meningsbyten är alltid så roliga. Gail Carriger är en av de få författare som vet hur man får till en bra kärlekstriangel.

Själva mysteriet är som vanligt ganska långsökt men det är det är liksom charmen med dessa böcker, allt är överdrivet och det är många sammanträffanden. Men det är allt det omöjliga som gör att jag älskar Gail Carrigers värld så mycket. Speciellt så gillar jag att man får ”återse” flera minnesvärda karaktärer från Själlös-serien. Sa det i min recension av förra boken också, även om Finishing School är en prolog och utspelar sig tidsmässigt innan Själlös så rekommenderar jag ändå att man läser den efter Själlös-serien, annars så kan det nog bli lite förvirrande med alla namn.

Har du inte läst någon bok av Gail Carriger än så bör du genast göra något åt saken. Jag vet att hennes språk inte passar alla men ger det åtminstone en chans. Själlös-serien (som egentligen heter Parasol Protectorate) finns även på svenska för er som inte tycker om att läsa på engelska. Åhh, vill så gärna ha tredje boken nu. Hur ska jag kunna stå ut tills november?

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Åhh Lord Akeldama!!! Har verkligen saknat honom! Hade hoppats på att få se Lyall också men vad jag vet så var det bara den gamla Lord Woolsey som var med.  

• Ska bli så kul att se hur kärlekstriangel utvecklar sig. Det lutar sig ju mest åt att Soaps håll men personligen så gillar jag Felix mer. 

• Tycker egentligen att det är ganska dumt av Sophronia att inte säga något om kidnappningen utan försöker lösa allting själv. Men ja, det är väl en del av bokens charm.

Karaktärer: +1
Berättarröst: +1
Humör:+0,5
Handling: +0,5

Mest intressanta karaktär: Sophronia
Bästa scen eller del: Spoiler [Hos vampyrdrottningen, haha, så rolig!]
Minnesvärt citat:
“Is there no peace for the naked?” Sister Mattie wore a bed cap of sensible white lace.
“I think you mean peace for the wicked,” corrected Lady Linette.
“Why would that apply?” asked Sister Mattie, before closing her door on both the problem and the noise.

Rekommenderar för:
Ni som har läst Själlös-serien och gillar den.

Rekommenderar inte för:
Tycker du inte om roliga men en aning överdrivna böcker så kan du skippa den här serien.

Betyg: 8/10

Andra böcker i serien:
1. Etiquette & Espionage
2. Curtsies & Conspiracies
3. Waistcoats & Weaponry
4. Manners & Mutiny

Läsutmaning #36 – Läs en bok ur genren steampunk

 

 

Minirecensioner – Manga och Sobek innan legenden

Titel: Soulless: The Manga, Vol. 3
Författare: Gail Carriger
Illustratör: Rem
Serie: The Parasol Protectorate Manga #3
Sidantal: 212
Utgivningsår: 2013

Minihandling:
Mangaversionen av Blameless (sv. Hemlös)

Tycke:
Jag är helt förälskad i mangaversionen Själlös-serien. Tycker verkligen om tecknarstilen och hur bra de har fått in originalberättelsen på de få sidorna. Blameless, eller Hemlös som den heter på svenska, är faktiskt boken som jag gillade minst i serien, men som manga är den helt fantastisk! Saker och ting som jag hade lite svårt att föreställa mig när jag läste boken blev glasklart nu när man fick se bilderna. Och det är så kul att få se Lord Akeldama, Biffy och Lyall.

Jag har inte hört något om att det ska komma ut mangaversioner av de resterande två böckerna i serien men jag hoppas verkligen på det. Gillar dem så himla mycket och kommer att bli ledsen ifall det inte kommer ut fler böcker. De två sista böckerna är ju dessutom mina favoriter i serien! Ahh, håller verkligen tummarna för att bok 4 och 5 också får en mangaversion!

Betyg: 8,5/10

Andra böcker i serien:
1. Soulless Vol.1
2. Soulless Vol.2
3. Soulless Vol.3

Läsutmaning #45 – Läs en grafisk roman

________________________________________________________________________________

Titel: The Son of Sobek
Författare: Rick Riordan
Serie: Percy Jackson & Kane Chronicles Crossover #1
Sidantal: 40
Utgivningsår: 2013

Minihandling:
Kane och Percy jagar en krokodil

Tycke:
OMG, den här boken är alldeles för kort! Att få läsa om hur Carter möter Percy är som en dröm som går i uppfyllelse. Gillar ju båda serierna så mycket och det är verkligen kul när karaktärerna som man bryr sig om möter varandra.

Innan jag läste den här mellanboken så tänkte jag faktiskt aldrig på hur olika Carter och Percy är. Jag menar, rent handlingsmässigt så påminner båda serierna väldigt mycket om varandra, det är liksom egyptisk mytologi istället för grekisk. Men rent karaktärsmässigt så är Carter och Percy ganska olika, vilket framgick tydligt i den här mellanboken.

Näh, den här boken tog slut alldeles för fort. Jag vill läsa en hel serie där karaktärerna från Brooklyn House möter gänget från Camp Half-blood. Snälla Riordan, det kan du väl fixa?

Betyg: 8/10

________________________________________________________________________________

Titel: Life Before Legend
Författare: Marie Lu
Serie: Legend #0.5
Sidantal: 38
Utgivningsår: 2012

Minihandling:
Days första kyss och Junes första dag på universitetet.

Tycke:
Den här mellanboken utspelar sig alltså innan händelserna i Legend och vi möter tolvåriga Day och June.  Jadu, den handlar egentligen inte om så mycket men det var ändå ganska underhållande att läsa om hur Day och June hade det när de var 12 år gamla. En fördel är ju att den är så pass kort att man inte hinner bli uttråkad. Helt okej tidsfördriv.

Betyg: 4,5/10

Andra böcker i serien:
1. Legend
2. Prodigy
3. Champion

Extraböcker:
0.5. Life Before Legend

 

Spioner med stil och etikett

Välklädda flickor är farligare än vad du tror.

Titel: Etiquette & Espionage
Författare: Gail Carriger
Serie: Finishing School #1
Sidantal: 312
Utgivningsår: 2013

Handling:
Trots att Sophronia redan är 14 år gammal så klättrar hon hellre i träd och gå på upptäcktsfärder i hemmets alla vrår istället för att bry sig om håret och kläderna som en riktig dam ska göra. I ett sista desperat hopp om att lära sin dotter lite vett och etikett skickar mamman iväg Sophronia till Mademoiselle Geraldine’s Finishing Academy for Young Ladies of Quality. Efter en minst sagt överraskande resa anländer Sophronia och hennes nyfunna vän Dimity till den nya skolan. Att den består av ett gäng luftskepp är mindre förvånande än lektionerna som hålls där. Visst får flickorna lära sig etikett, men de får även lära sig spioneri, att slåss med varulvar och allt annat som en skicklig spion och lönnmördare behöver veta…

Tycke:
Yay, en ny bok av Gail Garriger! Var ju inte så längesen jag läste ut Parasol Protectorate-serien (härefter nämnt som PP) och jag längtar galet mycket till spin off-serien The Parasol Protectorate Abroad som kommer först ut år 2015. Under tiden få jag nöja mig med prologserien Finishing School som också är väldigt bra.

Den här är första boken till mitt steampunk-tema och det visade sig vara helt rätt valt. Jag blev verkligen överraskad över hur mycket steampunk-element det fanns i boken. Luftskepp, robotar som tjänstefolk, mekaniska husdjur etc. Trots att den här boken utspelar sig 20 år före händelserna i PP så känns den ändå modernare på grund av all fokus på teknologin. PP handlade ju mycket om det övernaturliga och det känns som att Carriger har valt att koncentrera sig på teknologin till den här serien. Riktigt kul!

Gail Carrigers språk är lika fantastisk som alltid. Älskar verkligen hur speciell och humoristisk hennes texter är. Sophronia är en karaktär man lätt fattar tycke för. Hon är nyfiken, smart, modig och atletisk. Vad mer kan man kräva? Den enda nackdelen är väl att jag tycker att hon påminner för mycket om Alexia från PP. Till en stor del beror det på berättarrösten men även att hon vågar stå upp för sig själv och beter sig annorlunda från vad fina flickor ska göra. Sen tycker jag även att bästisen Dimity påminner om Miss Hisselpenny ibland. I överlag så ser jag mycket potential i bikaraktärerna men jag tror att det krävs åtminstone en bok till för att jag ska bli riktigt fäst vid dem.

Som vanligt med Carrigers böcker så finns det ett mysterium att lösa. Mitt intresse hölls kvar hela tiden trots att boken egentligen inte är så spännande. Mycket av handlingen gick ut på att presentera karaktärerna och omgivningen vilket sänkte farten ibland, dock aldrig så mycket att det blev tråkigt.

För er som undrar om man kan läsa den här boken innan man har avslutat PP så är svaret ja. Med tanke på att den här serien utspelar sig före originalserien så förekommer det inga spoilers. Det finns ett par gemensamma karaktärer men man behöver absolut inte ha läst böckerna om Alexia innan man börjar läsa Etiquette & Espionage. Dock så tror jag att man inte kommer att uppskatta vissa karaktärer lika mycket ifall man inte redan känner till dem från Parasol Protectorate.

Så ja, ännu en lovande serie från käraste Gail Carriger. För er som inte kan få nog av hennes språk och viktorianska romaner så rekommenderar jag verkligen den här boken.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Vieve är ju helt bedårande när hon är liten! Hon var inte bland mina favoriter i Parasol Protectorate  men här var hon supergullig och smart.

 

Berättarröst: +0,5
Handling: +0,5
Språk/humor: +1
Karaktärer: +0,5

Mest intressanta karaktär: Sophronia
Bästa scen eller del: Spoiler [När de tvingade Pillower att ta på sig en underkjol.]
Minnesvärt citat:
(Sophronia) ”I’m not certain I could do it.”
(Lady Linette) ”Do what, dear?”
(Sophronia) ”Kill someone in cold blood.”
Lady Linette’s cornflower-blue eyes crinkled. “Ah, yes, but how do you know until you try?”

Andra verk som jag kom att tänka på:
Gallagher Girls av Ally Condie – Båda handlar om en prestigefylld flickskola som i hemlighet utbildar spioner.

Rekommenderar för:
Tycker ni om steampunk, humor och har inget emot lite överdrivna karaktärer och övernaturliga element så lär ni gilla den här boken.

Rekommenderar inte för:
Har ni läst något av Gail Carriger tidigare och inte gillat det så är nog den här inget för er.

Betyg: 7,5/10

Andra delar i serien:
1. Etiquette & Espionage
2. Curtsies & Conspiracies
3. Waistcoats & Weaponry

 

Att vara tidlös…

… betyder en spännande resa till Egypten!

Titel: Timeless
Författare: Gail Carriger
Serie: Parasol Protectorate #5
Sidantal: 382
Utgivningsår: 2012

Obs, spoilers för tidigare delar i serien kan förekomma i handlingen.

Handling:
För en gångs skull ser livet ljust ut för Alexia. Hon är lyckligt gift med Lord Maccon. Deras lilla dotter Prudence är vild men bedårande trots sina tendenser att byta skepnad. Vänskapen med grannen och gudfadern Lord Akeldama är stark och till och med Biffy, det nyaste och motvilliga tillskottet till flocken börjar hitta sin plats. Mitt i friden kommer en kallelse till Alexia från Lady Matakara, världens äldsta och mäktigaste vampyr. Att tacka nej är inget val och tillsammans med sin familj och sina vänner gör sig Alexia redo för ett äventyr i Egypten.

 

Tycke:
När jag började läsa den här serien förra året så hade jag ingen aning om hur mycket jag skulle älska den. Karaktärerna är bara så underbara! Jag vill bara hoppa in i boken och dricka te med Alexia, ta en titt på Lord Akeldamas garderob, leka en stund med lilla Prudence, gå en sväng i Biffys (eller LeFouxs) hattaffär, ja, jag kan till och med tänka mig att titta på Ivys och Tunstells teaterproduktion. Känner så mycket kärlek till karaktärerna att det faktiskt gör lite ont nu när serien är utläst.

Gail Carrigers språk passar mig så bra. Allting är liksom överdrivet och knäppt men det känns ändå helt naturligt och otvingat. Mitt i humorn finns det mörkare sidor och varje gång dessa dök upp värkte det i hjärtat. Tycker att det speglar livet så bra, allt är inte bara glatt och lyckligt, det finns även sorg och olyckliga minnen. Men karaktärerna låter inte sitt förflutna eller oro inför framtiden stoppar dem från att leva i nuet, och det får mig att älska dem ännu mer!

Och alla tvisterna i boken, woah! Hade verkligen inte väntat mig många av dem. Som ni säkert vet så älskar jag när en bok kan överraska mig och här hände det flera gånger. De sista 50 sidorna fick mig både att gråta, skratta och framförallt längta otroligt mycket efter spion-off-serien The Parasol Protectorate Abroad.

Det är svårt att skriva en spoilerfri recension om en sista bok i serien så jag nöjer mig här och tar upp resten av funderingarna i spoilersektionen. Har ni inte läst något av Gail Carriger än så måste ni verkligen göra det!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Lyall och Biffy!!! Hade verkligen inte förväntat mig den kombinationen trots att det hintades om det redan i förra boken. Men jag är verkligen glad! Även om jag hade hoppats på att Biffy och Alkedama skulle bli ihop igen trots rasskillnaderna så tycker jag ännu mer om Lyall och Biffy tillsammans. Hurray! Och Biffy är en Alpha? Whaaat? Men det känns bra att i framtiden kan Lyall bli Biffys beta och de kan vara tlllsammans.

• Blir så ledsen när jag tänker på att Lyall har blivit våldtagen och trakasserad av sin gamla herre. Tycker att han är så stark som inte bröts ner av det utan tog saken i egna händer och kom på en lösning. Sen tycker jag att det både är sorgligt och starkt av Lord Maccon som planerar att begå självmord innan han blir galen. Tycker att det är fint och smart av honom att vilja åldras och dö med Alexia.

• Även om jag var rätt säker på att Maccon överlevde fallet så blev jag ändå ledsen av att se hur förstörd Alexia blev av sin mans död. Var så glad när han dök upp igen och skyddade Alexia och Prudence.

• OMG, Ivy som vampyrdrottning??? Det var nog den största överraskningen i boken.

• Att Floote var den som dödade Dugh var tydligt men däremot hade jag ingen aning om att Matakara ville dö samt att Goldenrod var Lord Alkedama.

 

Karaktärer:+1
Berättarröst: +1
Humor: +0,5
Spänning: +0,5
Handling: +0,5
Tvister: +0,5

Mest intressanta karaktär: Ahh, så svårt, älskar verkligen alla men favoriten är nog Alexia ändå. Biffy växte väldigt mycket i mina ögon också.
Bästa scen eller del: De sista 50 sidorna.
Minnesvärt citat: “I never gossip. I observe. And then relay my observations to practically everyone.”

Rekommenderar för:
Om ni gillar de tidigare böcker i serien så är den här ett måste! Annars så tycker jag att alla som gillar humor, steampunk och övernaturliga varelser ska plocka upp den här serien.

Rekommenderar inte för:
Ingen! Man plockar ju inte upp den här om man inte redan har läst bok 1-4. Och har man kommit så långt i serien så lär man älska den här boken med!

Betyg: 9/10

Andra delar i serien
1. Soulless  (sv. Själlös)
2. Changeless (sv. Chanslös)
3. Blameless (sv. Hemlös)
4. Heartless
5. Timeless

 

Att vara hjärtlös

… innebär att man upptäcker saker om personer man inte visste om.

Titel: Heartless
Författare: Gail Carriger
Serie: Parasol Protectorate #4
Sidantal: 385
Utgivningsår: 2011

(Obs, spoilers från tidigare delar kan förekomma i handlingsdelen)

Handling:
Att vara gravid är inte lätt, speciellt om man är själlös och bär på avkomman från en varulv. Efter att ha överlevt flera mordförsök har Alexia och gänget kommit på ett sätt att stoppa vampyrerna från att vilja döda det ofödda barnet – nämnligen att låta vampyren Lord Akeldama bli barnets gudfader. Nyheten om detta verkar få vampyrerna att lugna ner sig men det dröjer inte länge förrän nästa problem kommer. Ett spöke uppenbarar sig för Alexia och avslöja att någon är på väg att mörda drottningen. Vem, vad, när och hur får dessvärre Alexia inte veta men en sak är saker, de måste stoppa hotet och rädda drottningen.

Omdöme:
Eftersom jag tyckte att förra boken Blameless (sv. Hemlös) var lite seg så hade jag inte så höga förhoppningar på den här… och kanske är det just därför som jag älskar Heartless så himla mycket!

Handlingsmässigt så händer det faktiskt inte så mycket men det gör absolut ingenting för karaktärerna är bara så himla underbara! I den här boken får man veta mycket mer och vissa personers bakgrund och en hel del av den informationen gjorde mig verkligen förvånad. Speciellt Lyalls förflutna fick mig att rysa för det var så oväntat och så starkt. Han är ju en av mina många favoritkaraktärer i boken och jag uppskattade verkligen att man fick veta mer om honom. Älskar även att man fick se andra sidor av Lord Maccon, Akeldama och Biffy.

Tycker att Carriger har gjort ett mästerligt jobb med att väva in händelser från tidigare böcker. Saker som inte hade så stor betydelse då visar sig vara viktiga i den här. Nu när man har bilden framför så märker man verkligen hur bra allting passar ihop. Blir alltid lika glad när en författare lyckas få ihop händelserna mellan böckerna så perfekt.

Och slutet, wow, det var helt fantastiskt! Jag skulle nog vilja påstå att det är det bästa slutet jag har läst i år hittills, (har i skrivandet stund bara läst 30 böcker men ändå…). De sista femtio sidorna var både uberpännade och superhumoristisk på samma gång. Kunde verkligen inte slita mig loss och flera gånger brast jag ut i skratt för att situation var så himla bisarr och komisk. Mer om detta i spoilersektionen. Åh, Alexia är bara för härlig! Älskar att hon alltid prioriterar kakor och te oavsett i vilken livsfara hon befinner sig i.

Som ni kanske vet så har jag skrivit om att Gail Carriger kommer att ge ut en spin-off-serie med namnet The Parasol Protectorate Abroad. Enligt författaren själv så ska man kunna lista ut vad den handlar om när man har läst Heartless. Det kanske är jag som är trög men jag vet faktiskt fortfarande inte vad den nya serien kommer att handla om haha. Har mina gissningar och vilka de är kan ni se i spoilersektionen. Jag tyckte även att jag hittade hintar till den nya prologserien Finishing School, mer om detta i spoilersektionen också. Haha, känner på mig att det kommer att bli en lång spoilersektion den här gången.

Kort sagt så är att det är en mycket bra bok och hade det inte varit för att det fanns ett par lite segare bitar i början och i mitten så skulle den ha fått ännu högre betyg. Man fick se nya oanade sidor hos flera karaktärer och slutet var verkligen helt fantastisk. Rekommenderar verkligen den här serien om du inte har plockat upp den än!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Aww, tycker så synd om Biffy. Tycker synd om Lord Akeldama och Maccon också. Tänk att Maccon till och med grät i hemlighet för att han kände skuld för Biffys skull. Man fick verkligen se en ny sida av honom.

• Lyall, omg. Hade aldrig gissat på att han hade det ihop med Alexias pappa! Och att det var han som iscensatte mordet på drottningen för att Lord Maccon ska lämna sin flock och utmana den gamla alfan för Woolsley. Himla långsökt plan egentligen, är imponerad över att den faktiskt fungerade. Måste säga att jag nu gillar honom ännu mer. Lömska och lojala karaktärer är min grej hihi.

• Grrr, blir så arg på Felicity. Hur kan hon vara så himla dum? Jag trodde faktiskt att hon hade ändrat sig och engagerat sig i politik men så var hon bara en spion åt vampyrerna! Kan inte Alexia bara kasta ut henne på gatan?

• Kan The Parasol Protectorate Abroad handla om Ivy? För hon var väl den enda som var utomlands i den här boken? Tycker förresten att det är så kul att hon egentligen är värsta smarta ”spionen” som bara låtsas vara dum så att folk underskattar henne. Sen kan jag även tänka mig att den nya serien handlar om Alexias dotter. Vad tror ni som har läst den här boken?

• Formerly Lefoux måste väl ändå ha varit en lärare på Finishing School? Hon snackade ju hela tiden om att hon hade lärt ut saker och använde ordet ”finishing” flera gånger. Ska bli kul att se om hon är med i prologserien hehe.

 

Berättarröst: +1
Karaktärer: +1
Handling: +0,5
Humor: +0,5
Slut: +1

Mest intressanta karaktär: Alexia och Lyall
Bästa scen eller del: Finns så många, förutom de sista 50 sidorna så gillade jag även scenen i början när det virriga spöket skulle varna Alexia. Hihi, så himla kul att hon babblade en massa om mat hela tiden!
Minnesvärt citat: Lord Akeldama sighed. “You lovebirds, how will I endure such flirtations constantly in my company? How déclassé, Lord Maccon, to love your own wife.”

Betyg: 9/10

Andra böcker i serien:
1. Soulless  (sv. Själlös)
2. Changeless (sv. Chanslös)
3. Blameless (sv. Hemlös)
4. Heartless
5. Timeless

 

Att vara hemlös

… innebär en resa genom Europa!

Titel: Blameless (sv. Hemlös)
Författare: Gail Carriger
Serie: Parasol Protectorate #3
Sidantal: 374
Utgivningsår: 2010

(Obs, spoilers från tidigare delar kan förekomma i handlingen)

Handling:
Efter händelserna i Skottland har nu Alexia lämnat Maccon och flyttat hem till sin familj. Dock blir ryktena om otrohet alldeles för mycket och nu när hon inte längre skyddas av varulvarna så svävar hennes liv i fara. Tillsammans med Madame Lefoux och butlern Floote ger de sig ut på en resa till Europa för att komma undan mordförsöken samt för att försöka hitta information om barnet Alexia bär inom sig.

 

 

Omdöme:
Förra boken slutade så himla spännande att jag praktiskt taget ville springa springa till närmaste bibliotek för att låna hem fortsättningen. Jag visste inte vad jag hade att vänta mig av fortsättningen men det var nog inte riktigt det här. Jag har ju alltid tyckt att Maccon är ganska skoj men här sjönk han verkligen i mina ögon när han vägrade lyssna på Alexia och drog sina egna slutsatser. Hur dum kan man vara liksom? Sen tycker jag inte heller om att han dränker sin sorg i ”sprit” och är berusad hela tiden. Nåja, det är i alla fall bra att han sörjer.

Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag att den här är den sämsta boken i serien hittills. Min favoritkaraktär är ju Alexia och i den här boken så var hon inte lika mycket i fokus för man fick läsa väldigt mycket om Professor Lyall i London också. I de tidigare böckerna så var ju Alexias och Maccons relation en av de sakerna jag gillade bäst men här så träffade de ju knappt varandra. Saknar verkligen smågnällen och kemin mellan dem.

Den här boken kändes mest som en transportsträcka, och med tanke på att det är den tredje boken av fem så kanske det inte är så konstigt. Jag hoppas att det här är bara den typiska ”seg-mittenbok-syndromet” och att fortsättningarna ska vara bättre. Tyckte inte att boken blev spännande och bra förrän under de sista 50 sidorna vilket är lite väl sent.

Angående titeln så tycker jag att den svenska versionen är väldigt bra. ”Hemlös” stämmer ju faktiskt in väldigt väl på Alexia i den här boken. Hade egentligen tänkt vänta på den svenska översättningen men som sagt så slutade förra boken så spännande att jag kunde inte hålla mig när jag fick chansen att låna hem den här.

Ja, nu ska jag väl försöka få tag på bok 4 och 5 då. Snart kommer ju även en prologserie som jag är väldigt nyfiken på. Dock så ska jag försöka läsa klart den här serien innan jag börjar på den.

Den svenska översättningen kommer preliminärt att släppas den 15:e maj i år.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Så kul att drottningen är så himla cool och mäktig. Lord Alkedama hade ingen chans mot henne alls.

• Tyckte att det var rätt uppenbart att Maccon hade skickat Major Channing efter Alexia, men det var ju inte så att det var ett mysterium heller.

 

Berättarröst: +1
Karaktärer: +1
Takt: -0,5

Mest intressanta karaktär: Alexia
Bästa scen eller del: Spoiler [När Lord Alkedama återförenades med Billy, awww, tycker synd om dem]
Minnesvärt citat: “Floote, what is going on? Do they think I am contagious? Should I assure them I was born with a nose this size?”

Betyg: 6,5/10

Andra böcker i serien:
1. Soulless  (sv. Själlös)
2. Changeless (sv. Chanslös)
3. Blameless (sv. Hemlös)
4. Heartless
5. Timeless

 

 

Mini-rec: Själlös drake och en reaper

Eftersom det bara var positiv respons på förra mini-recensionsinlägget så kör vi med en till 🙂

Titel: Dealing with Dragons
Författare: Patricia C. Wrede
Serie: Enchanted Forest Chronicles #1
Sidantal: 212
Utgivningsår: 1990

Omdöme:
En söt och kort bok om prinssessa som rymmer hemifrån och blir tjänarinna till draken Kazul, allt för att hon är trött på att vara prinsessa och inte vill gifta sig med en korkad prins. Snacka om att hon har attityd hah. Trovärdigheten är inte berättelsens största styrka men det är inte meningen heller. Man hittar massor av referenser till massor av andra kända myter och sagor vilket jag tycker är jättekul. Dock så tycker jag att den är lite väl för barnslig vid vissa ställen och hade gärna haft ondingar med lite med hjärna. Kommer absolut att läsa resten av serien om jag hittar dem på biblioteket.

Betyg: 6,5/10

Andra delar i serien:
1. Dealing with Dragons
2. Searching for Dragons
3. Calling on Dragons
4. Talking to Dragons

______________________________________________________________________________________

Titel: Soulless: The Manga, Vol. 2
Författare: Gail Carriger
Illustratör: Rem
Serie: The Parasol Protectorate Manga #2
Sidantal: 224
Utgivningsår: 2012

Omdöme:
För min recension av boken Changeless (sv. Chanslös) som den här mangan är baserad på så kan ni klicka här.

Wow, jag är helt förälskad i Rems tecknarstil. Allt från karaktärerna, bakgrunden och kläderna är bara så detaljerat och fint ritat. Tillbringade mer tid mer att titta på bilderna än att läsa pratbubblorna så att säga. Precis som med förra mangaboken så sker allting i en väldigt raskt takt och har man inte läst originalboken innan så kan det nog bli väldigt svårt att följa med i handlingen. Jag tycker att nog att mangan fungerar bäst som ett komplement till bokserien för nu när jag läste den så lade jag märke till många fler saker som jag mindes var med i originalboken men som jag inte fokuserade på just då. Just därför så njöt jag ännu mer av berättelsen och mangaversionen får faktiskt högre betyg än bokversionen.

Rekommenderar verkligen till alla som gillar manga och Soulless-serien. Rekommenderar även till de som gillar Soulless och vill testa på manga.

Betyg: 8/10

Andra delar i serien:
1. Soulless Vol.1
2. Soulless Vol.2
3. Soulless Vol.3

______________________________________________________________________________________

Titel: Reaper
Författare: Rachel Vincent
Serie: Soul Screamers #3.5
Sidantal: 64
Utgivningsår: 2010

Omdöme:
Tod är en av mina favoritkaraktärer i serien och den här mellanboken handlar om hur han dog och kom tillbaka som en reaper. I och för sig så fick man veta i bok 5 hur det gick till men det är ändå intressant att vara i hans huvud och uppleva det som hände honom.

Jag blev verkligen överraskad över hur känslosamma vissa scener var. Delen med mamman och Nash efter hans död fick mina ögon att tåras och det är inte helt illa med tanke på att boken bara är på 64 sidor. Istället för att vara någon onödig bok så tycker jag att den här är ett väldigt bra komplement till huvudserien för man förstår Tods och Nashs relation mycket bättre… och även hur mycket Sabine betydde för Nash. Dessutom fick man läsa mer om Levi, Tods söta lilla boss hihi.

Gillar du Soul Scremers och Tod så rekommenderar jag den här e-boken starkt! Jag köpte den för cirka 20 kr vilket är ett helt okej pris tycker jag.

Betyg: 7/10

Andra delar i serien:
1. My Soul to Take
2. My Soul to Save
3. My Soul to Keep
4. My Soul to Steal
5. If I Die
6. Before I Wake
7. With All My Soul

Extraböcker:
0.5. My Soul to Lose
3.5. Reaper
5.5. Never to Sleep

 

 

Att vara chanslös…

… kan vara rätt så jobbigt när man är van vid att vara odödlig.

Titel: Chanslös (original Changeless)
Författare: Gail Carriger
Serie: Parasol Protectorate #2
Sidantal: 375
Utgivningsår: 2012 (original 2010)

(Obs, spoilers från tidigare delar kan förekomma i handlingsdelen)

Handlingen på tre meningar:
Något i London gör att både vampyrer och varulvar blir tillfälligt mänskliga och tappar alla sina övernaturliga förmågor. Som drottningens muhjah får Alexia uppdraget att undersöka vad det är som orsakar att de blir dödliga igen. Hennes efterforskningar tar henne till Skottland där även hennes make Maccon befinner sig för tillfället och det blir både dramatik och mordförsök.

 

 

Omdöme:
Först måste jag bara klaga lite på baksidestexten innehåller alldeles för mycket spoilers. Detta gäller inte specifikt för Chanslös utan för flera andra böcker som jag har läst på sistone. Visst är det bra med en beskrivning på vad boken handlar om men man behöver ju inte avslöja hela mysteriet…  Jaja, nog om det. Det kanske bara är jag som är känslig för spoilers och skyr dem som pesten.

Det är superhärligt att vara tillbaka i Carrigers övernaturliga steampunk-värld och träffar på Alexia igen. Älskar verkligen hur överdrivna och roliga karaktärerna är och att England är bebodd av både vampyrer och varulvar. Att öppna upp boken var som att kliva in i ett fik och träffa på gamla vänner. Jag vet att flera tycker att boken är seg och att det inte händer särskilt mycket och jag kan absolut hålla med dem på den punkten. Dock gör det mig ingenting för jag gillar karaktärerna så mycket att jag tycker att det är underhållande bara att läsa om dem.

I vanliga fall gillar jag inte allvetande berättarröster men här tycker jag att den fungerar alldeles utmärkt. Något annat jag tycker är riktigt bra är den svenska översättningen. Jag läste den första boken på engelska och tänkte fortsätta med serien på originalspråket för Carrigers berättarstil var så utmärkande. Men så vann jag den här boken på svenska och tänkte ”varför inte?”. Det visade sig vara helt rätt gjort för översättaren har gjort ett superbra jobb med fånga författarens berättarstil.

Om jag ska säga något negativt om boken så är det att karaktärerna kan ibland bete sig ganska ologiska. Detta hör i och för sig till med att de är så överdrivna och är en del av bokens humor. Sedan var det även ganska uppenbart om vem den skyldiga var och jag satt bara och väntade på att Alexia skulle fatta det.

Jag ska inte avslöja vad som hände vid slutet men OMG. Ge mig nästa bok nu! Jag vill jättegärna vänta på den svenska översättningen men jag vet faktiskt inte om jag orkar för jag är supertaggad på att läsa fortsättningen. Men å andra sidan har jag så många olästa böcker i hyllan just nu så även om jag beställer hem Blameless (Hemlös på svenska) som är nästa bok i serien så lär jag ändå inte läsa den förrän om ett par månader. Får väl se om jag orkar hålla mig till maj då den svenska versionen släpps.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Tyckte att det var superuppenbart att det var Angelique som var den skyldiga. Men undrar vem det var som försökte förgifta och stal från Alexia på luftskeppet?

• Så himla dum av Maccon som bara direkt drog slutsatsen om att Alexia har varit otrogen. Än sen om en varulv inte kan få barn! Alexia är ju en övermänniska! Så klart att saker och ting kan vara annorlunda med henne. Och han är ju faktiskt mänsklig när de har sex så varför skulle det vara omöjligt? Tyckte så synd om Alexia i slutet.

 

Berättarröst: +1
Karaktärer: +1

Mest intressanta karaktär: Alexia
Bästa scen eller del: När Alexia hälsade på Alkedama

Betyg: 7/10

Andra böcker i serien:
1. Soulless  (sv. Själlös)
2. Changeless (sv. Chanslös)
3. Blameless (sv. Hemlös)
4. Heartless
5. Timeless