RSS

Category Archives: Contemporary (dark)

När två ungdomar som inte passar in möter varandra…

Kärlek vid första ögonkast till ljudet av falsksång.

Aldrig släppa tagetTitel: Aldrig släppa taget (eng. I’ll be there)
Författare: Holly Goldberg Sloan
Sidantal: 288
Utgivningsår: 2012 (original 2011)

Handling:
Sam har inte gått i skolan sedan den dagen i årskurs två då hans pappa rövade bort honom och lillebrodern Riddle. De flyttar från stad till stad och stannar precis så länge att deras pappa inte hinner bli arresterad. Sams intresse för musik gör att han besöker olika kyrkor i området och går på gudstjänsten. Han hade inte förväntat sig något, men detta besök kommer att ändra hans liv.

Emily ville inte ställa upp med att sjunga i kyrkan men är tvingad av sin pappa. Hennes taktik är att stirra på dem som sitter längst bak i salen och endast sjunga för dem. Den personen visar sig bli Sam.

När Emily och Sam blickar möts och sången börjar sker något som ingen av dem har väntat sig. Två ensamma själar hittar äntligen varandra, men kommer deras olika bakgrunder att hålla dem isär?

Tycke:
Två ungdomar från olika bakgrunder som träffas och blir kära i varandra är ett beprövat koncept, men Aldrig släppa taget lyckas ändå göra något annorlunda med berättelsen. Från början var jag lite skeptisk till den snabba växlingen mellan berättarröster och att man fick läsa från så många olika karaktärers perspektiv. Men sedan insåg jag att det var där som styrkan i boken låg. Som läsare visste man allt om alla, vilket gjorde att man visste att något hemskt kommer att hända de intet ont anande karaktärerna.

Favoritkaraktärerna är utan tvekan Riddle och Sam. Man kan ju egentligen undra hur en sådan hemsk far kan ge upphov till två så talangfulla söner. Brödernas band och kamp för att överleva är helt klart det som fångade mig mest. Sams och Emilys instalove tycker jag är överdriven, för att inte säga ganska ohälsosamt. Emilys familj däremot gillar jag väldigt mycket och det är vackert att läsa om hur de långsamt accepterar Sams och Emilys förhållande.

Vad jag gillar så mycket med boken är att den är oförutsägbar. Jag trodde från början att jag visste hur berättelsen skulle fortlöpa men så fel jag hade. Den sista tredjedelen är riktigt spännande och jag satt och läste om besatt för jag var tvungen att ta reda på om boken kommer att sluta lyckligt eller inte.

Sammanfattat är det en fin bok med mycket känslor om familjeförhållanden och kärlek. Kommer att hålla utkik efter fler böcker av författaren i framtiden.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Så himla typisk att Sam och Riddle lämnar platsen ett par timmar innan spaningspatrullen når deras läger. Var faktiskt ganska rädd för att de skulle dö. Är så stolt och imponerad över Riddle som tog hand om sin bror och lyckades överleva flera dagar i vildmarken!
  • Jag undrar egentligen om jag skulle ha gillat boken lika mycket om både Sam och Riddle hade varit vanliga barn, nu är de ju på gränsen till underbarn med musiken och ritningarna.
  • Tycker lite synd om Bobby, men han är så patetisk!

Språk: +0.5
Karaktärer: +0,5
Handling: +0,5

Mest intressanta karaktär: Riddle
Bästa scen eller del: Delarna ur Riddles perspektiv

Rekommenderar för:
ill du ha en stämningsfull och mörk bok om spöken och trasiga människor så plocka upp den här på direkten.

Rekommenderar inte för:
Vill du ha något mysigt och feel good så kan du skippa den här.

B6.5Betyg: 6,5/10

 

 

 

Tags: , ,

En hemlighet som både är smärtsam och ångestframkallande

En sanning som är värre än lögnen.

HurtTitel: Hurt
Författare: Tabitha Suzuma
Sidantal: 400
Utgivningsår: 2013

Handling:
17-åriga Mathéo har allt. Hans familj är rik, han är populär, han är en elitsimhoppare med sikte på OS och det viktigaste av allt, han har sin älskade flickvän Lola. Men efter att ha vunnit landskampen vaknar han upp i sitt rum utan att ha något minne av hur han hamnat där. Hela hans rum är vandaliserat och hans kropp är mörbultad och sårig. Sedan dess börjar Mathéo tappa greppet om verkligheten. Hans känslor går upp och ner och ibland gör det så ont i honom att han bryter ihop. Ingen i närheten förstår honom och han förstår inte heller själv. Tills en dag han minns allting. Han minns vad som hände och vad han har gjort. Och han kan aldrig säga sanningen för det skulle innebära slutet mellan honom och Lola.

Tycke:
Jag har tidigare läst Forbidden av författaren och vet att hon är mycket kapabel till att skriva hjärtekrossande böcker och drar sig inte heller undan från hemska ämnen. Hurt är ännu en tankvärd bok av henne.

Jag ska vara ärlig och säga att det tog ett bra tag för mig att komma in i boken. Som jag har nämnt flera gånger i andra inlägg så är jag ganska trött på konceptet med att huvudrollen vaknar upp och har inget minne om vad hen har gjort. Så redan från början var jag skeptisk till boken. Sen fick man flashbackscener om Theos bakgrundshistoria och den kändes även ganska typisk med att Theos familj sätter mycket press på honom och han trivs mycket bättre hemma hos Lola. Och jag kan ju inte säga att jag precis gillar Theo mer när han fick sina utbrott och vägrar erkänna för sig själv (eller läsaren om vad som egentligen har hänt).

Vad författaren har gjort oerhört bra är att hålla liv i mysteriet. Under läsningen gång bytte jag teorier flera gånger om vad som hade hänt. Och det var inte förrän sidan innan det avslöjades som jag förstod vilka parter det handlade om. Oj, verkligen oväntat tycker jag.

Åh, det är så svårt att skriva den här recensionen utan att avslöja för mycket. Jag får ta det i spoilersektionen. Men jag kan säga att boken är väldigt läsvärd för den behandlar ett viktigt och hemskt ämne. Även om själva konceptet och trovärdigheten inte är på topp så skulle jag rekommendera den här boken.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Herregud, det var Jerry?!! OMG, hade verkligen inte väntat mig det. Nu blev ju allting så klart och man förstod varför Theo vägrade avslöja vem förövaren var (jag som var bergsäker på att det var tränaren). Men det är ju helt sjukt. Trodde verkligen Jerry att Theo ville det? Hur kan han göra så mot sin dotter?!! På ett sätt så tycker jag att det känns ologiskt för om Jerry nu verkligen älskar Lola så mycket så skulle han inte ha våldtagit Theo.
  • Jag tyckte att Theos skam gestaltades så bra. Han tyckte att det var hans fel att han blev våldtagen, att han inte kämpade emot hårt nog. Jag tror tyvärr att det är så många våldtäktsoffer känner fast det är inte alls deras fel.  
  • Gud vad jag hatar Lola i slutet när hon vägrade tro på Theo. Hon var min favoritkaraktär i boken tills den scenen. Även om hon älskar sin pappa så fattar hon väl att Theo aldrig skulle ljuga om en sådan sak! Hon ser ju för fan att Theo mår så dåligt att han nästan tog sitt eget liv. Och så skriker hon åt honom att han ska dö. Och sen går hon och begår självmord när hon inser sanningen. Gahhh, blir så frustrerad på henne!  Jag är iaf glad över att Theo inte tog livet av sig utan kämpade vidare med sitt liv. Det höjde honom enormt i mina ögon.

Handling: +0,5
Berättarröst: +0,5

Mest intressanta karaktär: Mathéo
Bästa scen eller del: Spoiler [När man fick veta att det var Jerry som var boven]
Minnesvärt citat: You cannot undo the past; you can only learn to live with it, find some way of making peace with it, and move on.

Rekommenderar för:
Ni som inte har emot att läsa mörka böcker om allvarliga problem samt mycket beskrivande text.

Rekommenderar inte för:
Ni som vill ha något glatt och romantiskt.

B6Betyg: 6/10

Andra böcker jag ha recenserat av författaren:
Forbidden

 

Tags: ,

En saga som speglar verkligheten

Unikt, sagolikt och mörkt.

SagoberättarenTitel: Sagoberättaren (original Der Märchenerzähler)
Författare: Antonia Michaelis
Sidantal: 396
Utgivningsår: 2013 (original 2011)

Handling:
Anna är den snälla flickan som kommer från en rik och trygg familj. Av någon anledning känner sig hon dragen till sin kyliga kurskamrat Abel, han som kallas för Apotekaren och ryktas vara en knarklangare. Trots vännernas varningar så förföljer Anna honom i smyg och upptäcker att han har en mycket varmare sida, en sida som han bara visar för sin lillasyster Micha. Anna ger sig inte utan tvinga sig själv in i Abels liv. Och ju mer hon lär känna honom, desto mer faller hon för honom. Det dröjer inte längre förrän hon är invävd i sagan som Abel berättar för Micha. En saga som är baserad på verkligheten… en saga som så småningom är på liv och död.

Tycke:
Har hört mycket gott om den här boken så mina förväntningar var rätt så höga när jag plockade upp den här boken. Till en början var jag superförtjust i konceptet med att Abel berättar en saga som speglar verkligheten. Det gör honom både sårbar och ärlig och det är så fint. En väldigt unik och speciell läsupplevelse verkligen!

Jag är dock inte lika förtjust i Anna som helt plötsligt blir så besatt av Abel utan anledning. Alla hennes tankar handlar om honom och hur Abel än försöker jaga iväg henne så vägrar hon ger sig. Tja… jag vet faktiskt inte om jag ska beundra hennes envishet eller tycka att hon är en creepy stalker. Karaktärsmässigt så fastnar jag tyvärr inte så mycket för den, vilket förmodligen också är anledningen till varför jag tyckte att mittendelen av boken var långsam och seg.

Jag undrar förresten om det är vanligt att man kallar sina föräldrar vid namn i Tyskland. Blev en kulturkrock här för jag kom av mig i berättelsen varje gång Anna nämnde sina föräldrar vid namn istället för mamma och pappa.

Boken tog dock en väldigt oväntad vändning i den sista tredjedelen som verkligen chockerade mig. Efter det så ändrades hela min uppfattning om handlingen och jag bläddrade som besatt för jag ville veta sanningen. Innan slutet hann den chockera mig ytterligare två gånger, vilket verkligen är imponerande.

Slutordet är att jag gillar boken men inte till samma grad som många andra. Kanske var jag bara inte på rätt humör. Den är hursomhelst en väldigt speciellt bok och det var längesen jag läste en bok med så många oväntade vändningar. Rekommenderar att ni läser den också för att bilda er en egen uppfattning.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Fyfan alltså. Våldtäktscenen. Vilken chock jag fick, tappade sympati för Abel efter det och blev så sur på Anna för att hon förlåter honom så himla lätt och kräver inte ens något svar. Han lämnade henne i båthuset, ensam, naken och blödandes. Och ändå förlåter Anna honom efter några dagar.
  • Trodde först att det var Hannes som var mördaren (trodde att han var Abels halvbror) men efter våldtäktsscenen så var det uppenbart att Abel inte gick att lita på och då var jag rätt så säker på att det var hans om var mördaren. När man tänker efter så är det ju ganska uppenbart. Det är ju ingen annan som har motiv att döda dem, plus han berättar ju om det i sagan. Var dock förvånad över att han sålde sex. Och så fegt att han tog livet av sig själv i slutet!

Handling: +0,5
Koncept: +1

Mest intressanta karaktär: Abel
Bästa scen eller del: De sista 50 sidorna.

Rekommenderar för:
Ni som vill ha en speciell läsupplevelse och inget emot mörka böcker.

Rekommenderar inte för:
Ni som vill ha något lättsmält eller actionfyllt.

B6.5Betyg: 6,5/10

Läsutmaning #55 – Läs en bok av en författare som är utländsk men ej från USA eller Storbritannien

 

Tags: ,

Låt vargarna komma

Sorgset och vackert.

Låt vargarna komma

Titel: Låt vargarna komma (eng. Tell the Wolves I’m Home)
Författare: Carol Rifka Brunt
Sidantal: 208
Utgivningsår: 2013

Handling:
Junes bästa vän är hennes döende morbror Finn. Året är 1986 och Finn har AIDS, en ostoppbar sjukdom vid den tiden. Förkrossad över att sin själsfrände är borta stänger June allt mer in i sig själv. Hennes familj sörjer inte på samma sätt och Greta, hennes elaka syster verkar inte bry sig alls. Den enda som verka veta vad June går igenom är Toby, Finns mördare och pojkvän. June vet att hon inte borde men sorgen drar henne till Toby och hon träffar honom i smyg. Snart märker June att sanningen inte är så svart och vitt som hon har trott…

 

 

Tycke:
Låt vargarna komma eller Tell the Wolves I’m Home på engelska är en bok som jag har hört mycket gott om utan att egentligen veta vad den handlar om. Och tur är väl det, för boken överraskade mig verkligen.

Det vilar något ofattbart sorgligt, sårbart och vackert över berättelsen. Junes på gränsen förbjudna känslor för sin döda morbror, den komplicerade relationen med sin syster, den spirande vänskapen med Toby. Det är inget action och ingen spänning, men ändå kan man inte släppa boken när man väl ha börjat läsa.

En av anledningarna till varför jag gillar boken är huvudrollen June. Hon känns så mänsklig och levande, och jag tror att alla kan känna igen det hon går igenom på ett eller annat sätt. Kanske inte just att man är förälskad i sin morbror (som dessutom är homosexuell) men möjligen känslan av utanförskap, eller att man upptäcker att man har glidit ifrån sina syskon, eller att man upptäcker att ens föräldrar inte är så perfekta som man tror att de är.

När det gäller bikaraktärerna så tycker jag att de flesta är intressanta. Hade gärna velat läsa mer om när Finn var i livet men via Junes tankar så känns det ändå som att man känner honom bra. När det gäller Greta så vet jag inte riktigt vad jag tycker, och det visar väl egentligen bara hur bra författaren är eftersom man ser allting från Junes perspektiv och June själv vet inte vad hon tycker om sin syster. I ena sekunden solskensleenden och i den andra hatiska och elaka blickar. Alla som har haft en äldre syster kan nog känna igen sig till en viss grad. Tycker även så synd om Toby, tänk att se den personen man älskar mest i hela världen dör lite för varje dag. Så hemskt!

Det får bli en ganska abstrakt recension den här gången det är svårt att förklara vad jag känner för Låt vargarna komma. Den har både fått mig att gråta och att skratta och för mig är det ett bevis på att det är en bra bok. Sen gillar jag verkligen det svenska omslaget, mycket snyggt!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Men omg, så turas Greta och June om att förstöra tavlan haha. Tyckte dock att det var väldigt coolt att de proffsen trodde att det som mamman hade målat var Finns verk.
  • Tycker egentligen att det är både obehagligt och pinsamt att June är kär i sin egen morbror alla visste om det. Kände mig smått äcklad när hon kysste Tobys fingrar och föreställde sig dem som Finns läppar. Eeek!
  • Vad jag grät i slutet. De sista 20 sidorna tårades mina ögon konstant. Åhh, stackars Toby! Blev faktiskt ganska sur på June när hon inte vågade berätta för sanningen för sina föräldrar när Toby blev arresterad. Så fegt! Jag skulle faktiskt ha gett boken ett högre betyg om hon hade vågat berätta sanningen för sina föräldrar då och inte flera dagar senare.

 

Språk: +0,5
Karaktärer: +0,5
Berättarröst: +1

Mest intressanta karaktär: Finn
Bästa scen eller del: Slutet
Minnesvärt citat: Orkar inte skriva av den svenska översättningen så jag tog motsvarande på engelska.

“That’s the secret. If you always make sure you’re exactly the person you hoped to be, if you always make sure you know only the very best people, then you won’t care if you die tomorrow.”

Rekommenderar för:
Om du letar efter en vacker och stämningsfull bok om sorg så har du hittat rätt!

Rekommenderar inte för:
Tycker du inte om drama och vill bara action och spänning så passar nog den här boken inte dig.

B7Betyg: 7/10

Andra versioner av omslaget

Låt vargarna komma alt3Låt vargarna komma alt1Låt vargarna komma alt2

 

Tags: , ,

Försvunnen när man är 13 år gammal…

… och dyker upp igen som 15-åring.  

Berövad

 

Titel: Berövad (original Pretty Girl – 13)
Författare: Liz Coley
Sidantal: 304
Utgivningsår: 2013

Handling:

Angie är den 13-åriga flickan som försvann spårlöst från flickscoutlägret. Tre år senare dyker hon upp igen, stiger in i sitt hem och säger till sina föräldrar att hon är hemma. Vad som är märkligt är att Angie vet själv inte om att hon har varit borta i tre år. För henne är hon fortfarande 13 år gammal och igår var hon på scoutlägret. Vad är det som egentligen har hänt och varför har Angie inget minne av de senaste åren? Varför har hon ärrbildningar runt handlederna och fotlederna och är ovanligt stark i armarna?

 

Tycke:
WOW! Den här boken överraskade mig verkligen! Har hört att den ska vara bra men jag hade inte väntat mig att den skulle vara bra. Det är riktigt härligt att läsa en bok utan att ha höga förväntningar.

Berövad är en spännande, tragisk och mycket mörk historia. Tycker du inte om att läsa om obehagliga saker så bör du hålla dig borta ifrån den här boken. Språket är utmärkt i den bemärkelsen att den kusliga känslan smyger sakta på en och när man väl inser vad det är som händer så har man en kall hand runt sitt hjärta.

Berättarstilen passar handlingen utmärkt. Du-formen i prologen kan vara en aning förvirrande men när man väl inser hur allt hänger ihop så märker man hur briljant perspektiven är sammansatt.

Jag tänker inte gå in på handlingen för mycket av spänningen ligger i att man inte vet vad det är som händer. Trots att jag inte ville att boken skulle ta slut så är jag ändå glad över att den är relativ kort. Nu genomsyras hela boken av spänning och hade boken varit längre så hade det nog varit risk för att den skulle bli tråkig.

Vissa av delarna kändes inte helt trovärdigt men eftersom jag inte vill förstöra något så tar jag upp dem i spoilersektionen nedan. Kort sagt så är Berövad en bok som verkligen överraskade mig och jag hoppas verkligen att fler kommer att upptäcka denna gripande historia.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Shit, ögonblicket jag kom på att Angie var schizofren fick jag rysningar i kroppen (gjorde det på sidan 50 och det avslöjades officiellt i boken på sidan 60). Så himla snyggt författaren har vävt in du-perspektivet!
  • Var ju ganska tydligt att Angie hade varit gravid eftersom Lilla Hustrun nämnde att hon hade varit tjock. Trodde dock att barnet hade dött. Väntade mig inte alls att Sammy ska vara Angies pojke. Kändes som alldeles för mycket sammanträffande. Sen så vet jag inte heller om det är så lätt att adoptera bort barn… måste man inte ha båda föräldrarnas tillstånd? Eller kan man bara plocka med sig en bebis och gå till adoptionsbyrån och säga att man inte vill ha barnet länge? Vet inte hur det funkar i verkligheten men det kändes skumt att Bill kunde ge bort barnet själv. Grät iaf väldigt mycket när Angie bestämde sig för att inte säga något för att ge Sammy en så bra framtid och uppväxt som möjligt.
  • Har lite svårt att tro på att Angies vänner accepterar henne så lätt. Kate är verkligen cool som fortsätter att vara Angies kompis och inte är nervös för hennes schizofreni.
  • OMG, jag vill döda Angies farbror. Vilken äckel och pervers monster! Störde mig lite på att hon inte berättade om det direkt utan väntade så länge med det men det är ju ganska vanligt i verkligheten (tror jag). Och vilken hemsk farmor som inte tror på Angie. Visserligen så förstår jag att hon litar på sin son och Angie är inte helt mentalt stabilt, men ändå! Hur otur kan Angie har egentligen? Först farbrodern och sen den äckliga gubben i skogen…

 

Berättarröst: +1
Karaktärer: +1
Handling: +1
Spänning: +1
Trovärdiget/sammanträffande: -0,5

Mest intressanta karaktär: Angie
Bästa scen eller del: Spoiler [När Angie tackade Lilla Hustrun för att hon fortfarande var oskuld]. Åh Gud, började storböla där.

Rekommenderar för:
Tycker du om mysterium och inte har något emot obehagliga scener och psykologiska element så lär du älska boken!

Rekommenderar inte för:
Vill du ha en glatt och lättsmält bok så bör du absolut inte läsa den här.

B8.5Betyg: 8,5/10

Andra versioner av omslaget
Pretty Girl-13 av Liz ColeyBerövad alt 1

 

Tags: , ,

En bror är förälskad i sin egen syster…

… och kärleken är besvarad

ForbiddenTitel: Forbidden
Författare: Tabitha Suzuma
Sidantal: 432
Utgivningsår: 2010

Handling:
Lochan är 17 år, snygg, har toppbetyg samt fobi för att tala med främlingar, speciellt ungdomar i hans ålder. På grund av sin störning är han alltid ensam i skolan. Maya är 16 år, social och eftertraktad av skolans populäraste kille.
Lochan och Maya är varandras bästa vänner. Som de äldsta i en trasig familj tar de ansvar och praktiskt taget uppfostrar sina tre yngre syskon. De har alltid sett varandra som jämlikar och stått på samma sida. Tillsammans kämpar de för att hålla ihop familjen och hålla sina känslor hemliga. Ja, Lochan och Maya är biologiska syskon… och de är förälskade i varandra.

 

Tycke:
Forbidden är utan tvekan en av de mest gripande och störda böckerna jag har läst i mitt liv. Jag velade faktiskt ganska länge innan jag läste den för incest låter verkligen inte som ett trevligt tema. Men efter att ha låtit boken stå på hyllan ett bra tag var det dags att plocka fram den.

Författaren har lyckats riktigt bra med karaktärerna. Inom loppet av 50 sidor var jag helt tagen av berättelsen. Det kändes som att jag var en del av deras familj och alla motgångar de stöter på fick mig att bli så ledsen. Jag avskyr verkligen mamman!  Hur kan hon göra så mot sina egna barn? Så himla oansvarsfullt! Boken fick mig verkligen att känna ett brett spektrum av känslor, sorg, ilska, glädje, rädsla och avsmak.

Ja, kalla mig trångsynt men incest är verkligen något som jag tycker är vidrigt. Även om jag älskar Lochan och Maya så blev jag äcklad av deras dragning till varandra. Det är ju biologiskt inbyggt att man inte ska bli attraherade av sina syskon! Jag var tvungen att pausa flera gånger i läsningen för att inte leva mig för djupt in i handlingen och för att påminna mig själv om att det bara är en bok och inte på riktigt.

Min absoluta favoritkaraktär i boken är underbara Lochan. Så intelligent, så ansvarsfull, så fragil och så plågad. Även om han förmodligen kommer att svimma av chock så vill jag bara hålla om honom och säga att allting kommer att bli bra. Han kämpar och försöker så hårt men ändå är det ingen som uppskattar det han gör utan bara kräver mer och mer av honom. Känner mig gråtfärdig bara jag tänker på honom. Maya gillade jag väldigt mycket i början men efter en viss händelse så sjönk hon allt mer och mer i mina ögon. I takt med att mitt tycke för Lochan ökades så svalnade mina känslor för Maya. För mig är hon förförerskan och otroligt självisk. Det är hon som sätter igång det hela, hon som säger att de ska fortsätta när Lochan vill dra gränser, hon som drar ner Lochan i gropen igen fast han är på väg att klättra ur. Jag förstår att hon tycker att deras kärlek är ren och äkta, men det är så otroligt naiv av henne att tro att allt kommer att ordna sig om de bara får varandra.

Forbidden är inte en bok man läser för mysighetens skull. Den är tung, mörk och jag kan nog lova att du både kommer att bli äcklad och få ditt hjärta krossat av den. Vill du ha en intensiv berg-och-dalbana med ett hav av blandade känslor så har du hittat den perfekta boken.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Åh Gud, jag klarade verkligen inte av att läsa hångel- eller sexscenerna. Blev så himla äcklad att jag var tvungen att pausa och bara skumma förbi texten.
  • Buhh, även om att det redan har hintats att Lochan har självmordstankar så blev jag ändå så chockad när jag insåg att han tänkte ta livet av sig själv. Grät halvt ihjäl mig.
  • Men wtf Kit! Väx upp liksom. Jag fattar att du har haft det svårt och skäms för din familj men att vara så himla omogen hela tiden! Samtidigt som jag tycker att det är korkat av Lochan och Maya att vara så oförsiktiga så är det ännu mer dumt av Kit att avslöja dem för att han var sur. Men scenen där han ångrade sig och sprang gråtandes efter Lochan fick mig att storböla.

 

Karaktärer: +1
Berättarröst: +1
Språk: +0,5
Stämning: +0,5

Mest intressanta karaktär: Lochan
Bästa scen eller del: Spoiler [När Lochan blev arresterad]
Minnesvärt citat: “You can close your eyes to the things you do not want to see, but you cannot close your heart to the things you do not want to feel.”

Rekommenderar för:
Vill du verkligen ha en bok som väcker många känslor, både positiva och negativa så har du hittat helt rätt.

Rekommenderar inte för:
Är ni känsliga för incest-relationer så bör ni hålla er så långt bort borta från boken som möjligt.

B8Betyg: 8/10

 

Tags: ,

Ett mörkt drömland

Om ni tror att Sarah Dessen bara skriver gulliga och puttenuttiga böcker så har ni fel. 

DreamlandTitel: Dreamland
Författare: Sarah Dessen
Sidantal: 250
Utgivningsår: 2004 (original 2000)

Handling:

Caitlins har alltid beundrat och levt i skuggan av sin perfekta syster Cassandra. Men när Cass rymmer hemifrån på Caitlins födelsedag vänds hemmet upp och ner. Ingen förstår varför Cass har lämnat familjen och Caitlin känner att hon nu måste leva upp till föräldrarnas förväntningar istället för sin syster. Först var det skönt att få den uppmärksamhet som alltid har tillägnats Cass, men ju längre tiden gick desto mer kvävd kände sig Caitlin av sitt nya liv. In kommer Rogerson, stadens beryktade kille och de enda gångerna Caitlin känner sig levande är när hon är med honom. Men Rogerson har problem, och snart har Caitlin det också.

 

Tycke:
Att Sarah Dessen är en mästare på ljusa och mysiga sommarböcker känner de flesta nog redan till. Men alla hennes böcker är inte lättsamma, Dreamland, en av hennes tidigare böcker tillhör definitivt den mörkare sorten.

Dreamland börjar som vilken Dessen-bok som helst. En tjej som har familjeproblem och lever på ytan ett perfekt liv men håller på att bryta sönder inuti. In kommer en swoonig kille som lär henne att hitta sig själv på nytt. Men till skillnad från Dessens typiska killkaraktärer så är Rogerson ingen ängel. Han är en destruktiv kraft som långsamt raserar Caitlins liv, trots att han innerst inne egentligen inte vill göra det heller.

Det är inget fel på boken men mörka contemporary är verkligen inte min grej. Jag blir så sur och arg på alla dumma valen som Caitlin gör samtidigt som jag kan förstå henne till en viss del. Ibland är det helt enkelt mycket lättare att låtsas som att ingenting är fel istället för att be om hjälp. Jag gillar att titeln har en betydelse för handlingen i boken, Caitlin anser att hon lever i en dröm och kan inte vakna därifrån utan sjunker bara längre och längre ner i mörkret.

Den bästa scenen i boken fick mig faktiskt att fälla en tår, så även om jag inte direkt gillade Caitlin så måste hon ändå ha berört mig på något sätt. Dessens böcker har en tendens att få mina ögon att tåras, vare sig de är ljusa eller mörka.

Kort sagt, den mörkaste boken jag hittills har läst av Sarah Dessen. Jag föredrar ljusa contemporary framför mörka så den här blev tyvärr ingen ny favorit. Läsvärd, till och med ganska bra tycker jag att den är men det är ingen bok som jag kommer att läsa om.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Hur kan Caitlin stå ut med att Rogerson slår henne gång på gång? Och de har ju ändå bara varit ihop i några månader. Tycker ju inte heller att deras kärlek är så passionerad heller. Det är mer som två trasiga människor som har hittat varandra och kan inte släppa taget.

Berättarröst: +0,5

Mest intressanta karaktär: Uhm… gillar ingen men Rogerson är väl mest intressant.
Bästa scen eller del: Spoiler [När mamman upptäckte att Rogerson misshandlade Caitlin]
Minnesvärt citat: “It’s so easy to get caught up in what people expect of you. Sometimes, you can just lose yourself.”

Rekommenderar för:
Vill du ha en mörk bok där du både hejar på och stör sig på huvudpersonens dumma val är den här perfekt.

Rekommenderar inte för:
Om du vill ha något lättsmält, romantiskt och somrigt (som Dessens andra böcker är) så bör du leta vidare.  

B5.5Betyg: 5,5/10

Andra böcker av författaren som jag har recenserat
Along for the Ride (sv. Mycket mer än så)
The Truth About Forever (sv. Mitt perfekta liv)
Just Listen
What Happened to Goodbye (sv. Du glömde säga hejdå)
Keeping the Moon (alt. Last Chance)

Andra versioner av omslaget

Dreamland alt 3

Dreamland alt 2

9780142401750_Dreamland_CV.indd

 

Tags: ,