Botmedlet för en drömmare

Hypnos, Dracula och kvinnlig rösträtt.

Titel: The Cure for Dreaming
Författare: Cat Winters
Sidantal: 368
Utgivningsår: 2014

Handling:
Året är 1900 och Oliva är flickan som drömmer om en värld där även kvinnor får rösta. Hennes far och många andra män tycker dock inte detsamma och för att bota sin dotter hyr fadern hypnotisören Henric för att hjärntvätta Oliva. Hypnosen gör dock inte som fadern hade hoppats, Oliva ser världen som den är, att kvinnorna sitter i burar och hennes pappa är en demon. Oliva bönar och ber Henric om att upphäva hypnosen men Henric har sina egna skäl till att vägra. En oväntad vänskap uppstår mellan dem och Oliva upptäcker att hypnosen kanske inte var helt av ondo. Hon ser orättvisan i samhället mycket tydligare, och tänker göra allt i sin makt för att göra en förändring.

Tycke:
Cat Winters fortsätter att imponera stort på mig. Efter att ha läst In the Shadow of Blackbirds tidigare vet jag redan att hon kan skriva, och nu efter The Cure for Dreaming så har hon klättrat högt upp i listan över författare jag beundrar.

Jag älskar verkligen hennes koncept med att kombinera ett mystiskt yrke med en historisk händelse. I debutboken är det spökfotograf och spanska sjukan, nu är det hypnotisör och kampen för kvinnlig rösträtt. Förutom att vara väldigt underhållande så är de dessutom lärorika, hur fantastisk är inte det?

Olivia är en huvudroll man inte kan låta bli att tycka om. Hon älskar böcker, är intelligent, självständig och har planer för framtiden. Dessutom låter hon sig inte brytas ner av sin pappa och resten av folket som ser ner på kvinnor. Jag är så glad över att jag inte levde på den tiden, världen är långt ifrån jämställd, men jag är tacksam över att vi har kommit en bra bit på vägen.

Sen måste jag även nämna att jag tycker att båda omslaget och titeln passar så bra ihop med bokens handling. Det är inte något man ser varje dag.

The Cure for Dreaming är en bok man måste läsa själv för att förstå hur bra den är. Med det sagt så tycker jag att ni genast ska skaffa hem den och låta er bli hypnotiserade av Cat Winters språk.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Haha, var det bara jag som tyckte att Peter faktiskt var ganska sexig när han försökte förföra Oliva med Dracula-referenser? 😀

• Är så glad över att Henric inte var allvarligt sjuk. Trodde ju ett tag att han också var döende.  

• Tycker faktiskt lite synd om pappan. Innerst inne så vill han ju bara väl för Olivia och vill säkra hennes framtid. Det är bara det att han gör det på helt fel sätt och är för trångsynt för att inse hur fel samhället är.  

Karaktärer: +1
Språk: +1
Handling: +1
Berättarröst: +0.5
Miljö: +0,5

Mest intressanta karaktär: Olivia
Bästa scen eller del: Olivias ”syner”
Minnesvärt citat: “I love that books allow us to experience other lives without us ever having to change where we live or who we are.”

Rekommenderar för:
Vill ni läsa en välskriven historisk roman om hypnos och feminism så lär ni älskar den.

Rekommenderar inte för:
Vill du ha mycket action och romans så kanske den här inte passar dig.

Betyg: 8/10

 

 

 

 

En historisk roman som ger kalla kårar…

Dödlig influensa och spöken som fastnar på bild.

Titel: In the Shadow of Blackbirds
Författare: Cat Winters
Sidantal: 387
Utgivningsår: 2013

Handling:
Året är 1918 och på grund av pappas lagbrott tvingas 16-åriga Mary Shelley att flytta till sin moster Eva. Den spanska sjukan härjar i hela landet och folk dör till vänster och höger. Enda ljuspunkten i Marys liv är de oregelbundna breven från hennes älskade Stephen som har tagit värvning i armén. Moster Eva som gärna tror på det mystiska tar Mary med sig till Stephens hem där hans bror Julius arbetar som andefotograf. Mot sin vilja blir Mary fotograferad och till hennes fasa upptäcker hon att Stephen står bakom henne. Betyder det att Stephen är död? Betyder det att hans ande inte kan finna ro? För Mary som värdesätter sanningen högt känner hon att det är hennes plikt att ta reda på vad som har hänt med Stephen och varför han hemsöker henne.

Tycke:
In the Shadow of Blackbirds är en riktig frisk fläkt bland alla dystopier, contemporary och urban fantasy. Det innehåller ingen spännande action, ingen passionerad kärlek, ingen bubblande humor. Vad den innehåller är död, läskiga bilder och en stämning så bra beskrivet att det ger dig rysningar. Varning, är du mörkrädd så läs inte den här boken på natten!

Den spanska sjukan är något jag knappt känner till och det är faktiskt rätt svårt att föreställa sig att så många har dött på grund av den. 3-6% av världsbefolkning dog av den, på den tiden motsvarade det alltså 50-100miljoner människor. 100 MILJONER människor, det är 10 gånger Sveriges befolkning! Och allt detta på knappt några år, riktigt skrämmande. Inte konstigt att folk valde att tro på spöken och att det fanns ett liv efter döden.

Och på tal om det mystiska så tycker jag att författaren har fått till det riktigt bra. Under större delen av boken så förstod man inte om allting var fejk eller om spöken fanns på riktigt. Eller var det huvudrollens psyke det var fel på? Just osäkerheten gjorde att det blev riktigt kusligt och man kände sig tvingad att läsa klart boken för att få svar på frågorna. Fotografierna bidrog också mycket till stämningen.

Karaktärsmässigt så är Stephen favoriten och jag hade gärna velat läsa mer om honom. Jag gillar att Mary är modig och vågar vara annorlunda. Vissa av sakerna hon gjorde i boken för att ta reda på sanningen är beundransvärda. Dock så tycker jag att hon är lite väl oförsiktig och tänker inte på att andra oroar sig för henne.

På det hela taget en annorlunda bok som jag tycker om. Om inget annat så är den läsvärd bara för stämningens skull. Den här boken är helt perfekt för att läsa i höstrusket.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• När man fick veta att Stephen var levande när han skickades hem blev det riktigt spännande. Misstänkte att det var Julius som hade dödat honom men däremot så misstänkte jag aldrig Darning för att vara i maskopi med honom. Synd att man inte fick veta om vad som hände med dem efteråt.

• Undrar hur det blev med Marys pappa. Tyckte att det var konstigt att de nämnde honom ganska mycket men man fick aldrig reda på om han hamnade i fängelset eller inte.

• Sista scenen med Stephen var rätt sorgligt. Gillade verkligen att han inte var självisk utan sa till Mary att gå tillbaka till de levande.

 

Karaktärer: +0,5
Berättarröst: +0,5
Stämning: +1
Handling: +0,5

Mest intressanta karaktär: Stephen
Bästa scen eller del: Spoiler [När man fick reda på att Stephen hade varit levande när han skickades hem]
Minnesvärt citat: Why can’t a girl be smart without it being explained away as a rare supernatural phenomenon?

Andra verk som  jag kom att tänka på:
Masque of the Red Death av Bethany Wiggins – En dödlig influensa som tvingar alla att bära masker.
Miss Peregrine’s Home for Peculiar Children av Ransom Riggs– Kusliga foton!

Rekommenderar för:
Tycker du om historiska romaner som är riktigt kusliga så har du hittat rätt.

Rekommenderar inte för:
Tycker du inte om att läsa om död och obehagliga saker så håll dig borta!

Betyg: 7,5/10