En skola för dödsänglar

Eller hur man nu översätter ordet ”reapers”. 

Titel: Undeadly
Författare: Michele Vail
Serie: The Reaper Diaries #1
Sidantal: 272
Utgivningsår: 2012

Handling:
Molly är en reaper liksom hennes syster och försvunna mamma. Det är inget speciellt för det finns många andra som är det och zombier är ingen ovanlig syn. På sin 16-års dag får Molly en dröm om den egyptiska guden Anubis och när hon får frågan om hon vill bli hans utvalda kämpe så svarar hon i brist på annat “ja”. Sagt och gjort, på en kort tid händer mycket annat, t.ex. så får Molly en superhet kille som dör och blir återuppväckt av henne trots att det borde vara omöjligt. Sen blir hon även skickad till en lyxig privatskola för reapers och får lära sig att fiender är ute efter hennes liv. Som sagt, att vara en reaper är inte så speciellt, men att vara en utvald reaper är en annan sak.

Omdöme:
Jag har ju en förkärlek för reapers eller dödsänglar eller vad man nu ska kalla dem så den här åkte upp på att-läsa-listan så fort jag visste att den skulle komma ut.

Boken överraskade mig på många sätt, jag trodde att det skulle vara en någorlunda seriöst historia men det kan jag inte riktigt påstå att den är. Mest berodde det på att huvudkaraktären Mollys berättarröst var så sarkastisk och ehh… blåst? Det var som en misslyckad blandning mellan Evie från Paranormalcy och Sophie från Hex Hall. Istället för att tycka att Molly är cool och rolig så tyckte jag mest att hon var överdriven och omogen. Möjligen så var jag bara i fel sinnesstämning när jag läste den men jag hade verkligen svårt för att gilla Molly.

Jag blev även förvånad över hur mycket grekisk mytologi det fanns med i boken. Tur att man har läst The Kane Chronicles av Rick Riordan så att man hängde med i början när man fick en massa information om vilka delar en själ bestod av. Jag kan tänka mig att det kan vara lite förvirrande för en läsare som inte alls känner till något om grekisk mytologi.

Det är en kort bok så handlingen går rätt snabbt framåt vilket jag inte har något emot. Karaktärsmässigt så tycker inte jag att någon sticker ut och helt ärligt talat så har jag glömt namnen på de flesta karaktärerna trots att jag läste ut boken för inte så länge sen. Gillar dock humorn och boken fick mig att le ett par gånger vilket inte är illa.

Kort sagt, lite besviken för jag hade väntat mig en seriös bok men det var inte alls det jag fick. Förmodligen så skulle jag ha uppskattat den mycket mer ifall jag hade varit på rätt läshumör. Ifall ni vill ha en lättläst och humoristisk bok med grekisk mytologi så kan ni testa på den här.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Tycker att Molly överreagerar så himla mycket när hon fick reda på att hon hade en annan pappa. Visst blir man chockad men att säga att man hatar sin fosterfar för att denne inte är din biologiska pappa är bara så omoget. Det märks ju så tydligt att han älskar henne så varför ska det kännas som ett så stort förräderi att han inte är hennes riktiga pappa?

• Hur trög eller ignorant är inte Molly som inte tycker att det är skumt att Rick besöker henne i skolan och att han alltid är i närheten. Hallå, när han börjar lukta illa och ruttna så fattar man väl att något inte står rätt till?

 

Berättarröst: -0,5
Humor: +0,5
Handling: +0,5
Koncept: +1

Mest intressanta karaktär: Henry
Bästa scen eller del: Citaten som inleder varje kapitel
Minnesvärt citat: Get stronger. Get meaner. Get reaper.

Betyg: 6,5/10

Andra delar i serien:
1. Undeadly
2. Unchosen