RSS

Category Archives: Episk Fantasy

Böcker med fantasyelement som sker i en fantasivärld. Även kallad High Fantasy.

Leigh Bardugo – King of Scars

Nikolai är tillbaka!

Titel: King of Scars
Författare: Leigh Bardugo
Serie: Nikolai Duology #1
Sidantal: 527
Utgivningsår: 2019

Baksidestexten:
Nikolai Lantsov has always had a gift for the impossible. No one knows what he endured in his country’s bloody civil war—and he intends to keep it that way. Now, as enemies gather at his weakened borders, the young king must find a way to refill Ravka’s coffers, forge new alliances, and stop a rising threat to the once-great Grisha Army.

Yet with every day a dark magic within him grows stronger, threatening to destroy all he has built. With the help of a young monk and a legendary Grisha Squaller, Nikolai will journey to the places in Ravka where the deepest magic survives to vanquish the terrible legacy inside him. He will risk everything to save his country and himself. But some secrets aren’t meant to stay buried—and some wounds aren’t meant to heal.

Tycke:
Det finns många fantasyförfattare som inte kan lämna sina världar utan fortsätter att ge ut uppföljare och spinoff-serier en efter en. Oftast så brukar jag känna att det räcker med originalserien och låter bli att läsa de andra böckerna, men Bardugos Grisha-värld är ett undantag.

King of Scars utspelar sig flera år efter händelserna i böckerna om Alina och två är efter händelserna i Ketterdam med Kaz och tjuvgänget. Man får bland annat möta vår kära Nikolai igen (denna gång som huvudperson), Nina och andra välbekanta karaktärer. Tyvärr är Kaz (som är en av mina absoluta mästertjuvar) inte med men han nämns flera gånger och jag önskar så innerligt att författaren kan skriva en uppföljare med honom i huvudroll.

Språket är bra, handlingen är okej spännande och det finns flera oväntade tvistor. Bitvis är den lite seg men slutet gör att man vill resa fram i tiden för att få tag på nästa bok. Mitt största klagomål med boken är att händelserna i Fjerda och de i Ravka känns som separata berättelser, men jag antar att de kommer att flätas ihop i nästa bok.

Har man läst de tidigare böckerna av författaren och gillat dem så är King of Scars ett måste. Om inget annat så är omslaget väldigt snyggt.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Men åhhh, är Darkling tillbaka? Känns lite snopet med en gammal fiende som återuppväcks men man kan ju hoppas på att Alina dyker upp i nästa bok.
 

Tags: , ,

Tomi Adeyemi – Children of Blood and Bone

Ett gäng tonåringar på äventyr för att återställa magin

Titel: Children of Blood and Bone
Författare: Tomi Adeyemi
Serie: Legacy of Orïsha #1
Sidantal: 525
Utgivningsår: 2018

Beskrivning:
Zélie Adebola remembers when the soil of Orïsha hummed with magic. Burners ignited flames, Tiders beckoned waves, and Zélie’s Reaper mother summoned forth souls.

But everything changed the night magic disappeared. Under the orders of a ruthless king, maji were killed, leaving Zélie without a mother and her people without hope.

Now Zélie has one chance to bring back magic and strike against the monarchy. With the help of a rogue princess, Zélie must outwit and outrun the crown prince, who is hell-bent on eradicating magic for good.

Danger lurks in Orïsha, where snow leoponaires prowl and vengeful spirits wait in the waters. Yet the greatest danger may be Zélie herself as she struggles to control her powers and her growing feelings for an enemy.

Tycke:
Av någon anledning så var jag inte alls sugen på att läsa den här boken då den släpptes förra året och syntes på många bokbloggar. Var väl förmodligen trött på episk fantasy just då, men strax innan 2018 tog slut (och efter min Throne of Glass-maraton) så plockade jag denna och blev väldigt positivt överraskad.

Själva handlingen känns som en blandning av flera andra böcker men jag tycker att författaren ändå har gjort något eget genom miljön, språket och karaktärerna. Zélie, Amari och Inan är alla väldigt intressanta karaktärer och det har varit riktigt spännande att följa deras karaktärsutveckling och äventyr. Romansen känns lite påtvingat men annars flöt handlingen på väldigt bra. Det händer mycket i boken och när man väl har börjat var det lätt att fastna med läsningen i flera timmar.

Jag tänkte på boken som en vanlig fantasyroman tills jag kom till författarens tacksida i slutet och förstod att den är delvist inspirerad av orättvisor som svarta personer har fått utstå, t.ex. slaveriet. Tycker att det alltid är mer intressant när författaren har ett budskap bakom berättelsen.

Det jobbiga nu är att man behöver vänta på nästa bok…

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Var ganska väntat att alla skulle få magi efter ritualen, snacka om att det kommer att bli kaos nu.
  • Så tragiskt att Zélie och Tzain förlorar sin pappa också. Trodde faktiskt att pappan skulle klara sig.
 

Tags: , ,

Sarah J. Maas – Throne of Glass (serie)

En populär YA fantasy som äntligen har blivit avslutad!

Serietitel: Throne of Glass
Författare: Sarah J. Maas
Antal böcker: 7 (plus 1 prolognovellsamling)
Utgivningsår: 2012-2018

Tycke:
Nu har jag äntligen läst alla sju böckerna i Throne of Glass-serien! Faktiskt 8 böcker för jag har även läst prolognovellsamlingen. Jag orkar inte skriva om varje bok var för sig (första boken har jag redan recenserat här) så först kommer jag att köra ett spoilerfritt omdöme om serien i helhet och sedan kommer delen som innehåller spoilers.

Som jag tidigare har sagt så var mitt första intryck av serien inget vidare. Huvudrollen Celeana sägs vara en kickass mördare men hon betedde sig mest som en skrytsam och bortskämd prinsessa. Dessutom innehöll boken ett triangeldrama där jag inte gillade någon av kärleksintressena. Det är inte förrän i tredje boken som serien verkligen började växa i mina ögon och jag insåg varför så många gillar den. Från att lite ha känts som “highschool-drama wannabe fantasy” så blev det epic fantasy på riktigt. Många nya och coola karaktärer introducerades, världen växte, magisystemet växte, ja, allt blev helt enkelt mycket mäktigare och spännande.

Det enda som jag fortfarande inte är så förtjust i är att romanserna oftast tenderar att luta sig mot det cheesiga hållet. Det är ett väldigt hopparande av karaktärer och i stort sett alla romanser (som även är heterosexuella) börjar med att tjejen och killen är fiender/ovänner. Sen när de väl är tillsammans så ska det komma något i vägen som gör att den ena parten ej kan förlåta den andra, sen kommer en annan händelse (ofta en nära-döden-upplevelse) som gör att den arga parten ångrar sig men då är det försent, för nu har den andra fått nog och vill inte vara i en relation längre (säger de i alla fall). Så där håller FLERA kärlekspar fram och tillbaka och det är faktiskt ganska tröttsamt.

För att avsluta den spoilerfria delen så är Throne of Glass en spännande YA-fantasy som blir allt mer episk för varje bok. Gillar man romance också så lär man älska den här serien. Visst tar det tid att plöja igenom böckerna men de är så pass underhållande att sidorna bara flyger förbi (speciellt bok, 4,5 och 7). Rekommenderas!

Och nu till de spoileraktiga tankarna, läs inte vidare om ni inte har läst klart serien.

________________________________________________________________________________________

Dorian och Manon måste vara det mest udda paret. Jag gillar faktiskt dem tillsammans men deras romans känns ju helt weird. Å andra sidan så är Dorian väldigt förändrad efter att ha varit förslavad av valgprinsen, i sista boken var han ju faktiskt riktigt cool som lyckades lura Maeve och lyckades komma undan med den sista nyckeln.

Grät så mycket när de tretton dog och sen att profetian uppfylldes. Så himla synd om dem, de fick ju aldrig se landet som de offrade sitt liv för.

Det var ju faktiskt förvånansvärt lite av de goda viktigare personerna som dog, de som spelade roll är ju bara de 13 (och de räknas typ som en karaktär) och Gavriel, resten fick ju i princip ett lyckligt slut. Trodde faktiskt att Lorcan och Fenrys skulle dö, och kanske Lysandra också. Nu är jag glad över att de inte gjorde det men det känns inte lika trovärdigt att så många överlevde.

Var liiiiite krystat att Adarlans kung var “namnlös” så det var han “profetian” menade. Och synd om Dorian som aldrig fick reda på namnet.

Känns som att i de senare delarna så kan Aelin och Rowan knappt håller händerna borta från varandra. Deras sexscener är väl menade att vara sensuella men jag satt mest och rynkade pannan åt de metaforiska beskrivningarna.

Jag gillar fortfarande inte Chaol, och så himla elak han var mot Yrene. Tycker ärligt talat att hon förtjänar någon bättre. Bok 6 var ganska seg faktiskt, saknade Aelin och gänget. En hel bok om Chaols resa i syd var lite för mycket, även om jag gillar Nesryn och Yrene.

 

Tags: , ,

Leigh Bardugo – Crooked Kingdom

Tvister på tvister på tvister

Titel: Crooked Kingdom
Författare: Leigh Bardugo
Serie: Six of Crows #2
Sidantal: 536
Utgivningsår: 2016

Officiell handling:
Welcome to the world of the Grisha.

After pulling off a seemingly impossible heist in the notorious Ice Court, criminal prodigy Kaz Brekker feels unstoppable. But life is about to take a dangerous turn—and with friends who are among the deadliest outcasts in Ketterdam city, Kaz is going to need more than luck to survive in this unforgiving underworld.

Tycke:
Vilken uppföljare och avslutning på en serie! Med denna bok så har Kaz och gänget stulit en bit av mitt hjärta, en ganska stor bit till och med. Det finns bara så mycket att älska, karaktärerna, miljön, språket, stämningen, spänningen, tvisterna… ja, i stort sett allt.

Boken är ganska tjock men någonstans i mitten så känns den lite utdragen, men sista fjärdedelen är så full av action och spänning att det är helt omöjligt att sluta läsa.

Karaktärerna är underbara, väldigt coola men mänskliga på samma gång. Wylan växte enormt i mina ögon i denna. Kazs och Inejs scener är så fruktansvärt bra skrivna att det ger rysningar. Den lite klyschiga känslan jag kände i förra boken är helt borta och nu hejar jag på dem till hundra procent.

I och med att detta är en uppföljare så nöjer jag mig här. Ni kan läsa mer om vad jag tycker om slutet i spoilerdelen.

Kort sagt. Six of Crows (Högt spel) är en fantastisk duologi, helt klart en av de bästa serierna när det kommer till ungdomsfantasy. Har ni fortfarande inte läst den så har ni verkligen missat något!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • Alltså Mattias död kändes så onödigt. Helt ärligt talat så är han den karaktären jag bryr mig om minst så hans tragiska öde gjorde mig inte så mycket. Däremot så kan jag väl tycka att hans död saknar betydelse för handlingen. Det jag kan tänka mig dock (samt hoppas på) är att att författaren planerar en fristående uppföljare med Nina. Håller tummarna.
  • Haha, Nikolas!!! Underbart att få träffa honom igen! Snälla, kan han inte få en egen serie?
  • Slutet när Inej fick se sina föräldrar fick mig att gråta hejdlöst i flera minuter. Åhh Kaz, så himla fint gjort.
  • Wylan och Jesper, awwww. Och himla kul med Kuwei Yul-Bo Som Jesper kysste av misstag haha. 

+ Karaktärer
+ Handling
+ Spänning
+ Miljö
+ Språk

Mest intressanta karaktär: Kaz och Wylan
Bästa scen eller del: Finns så många jag gillar men scenen när Kaz hjälper Inej med bandagen är banne mig magisk.

Rekommenderar för:
Om ni vill ha en väldigt spännande fantasybok med ett kriminellt gäng som huvudroll.

goodreads add

Andra böcker i serien:
1. Six of Crows (sv. Högt spel)
2. Crooked Kingdom

 

Tags: , ,

Leigh Bardugo – Högt spel

Ocean’s Eleven i fantasyformat!

Titel: Högt spel (original Six of Crows)
Författare: Leigh Bardugo
Serie: Six of Crows #1
Sidantal: 424
Utgivningsår: 2016 (original 2015)

Officiell handling:
Sex osannolika tjuvar. En svindlande plan.

Ketterdam är en myllrande hamnstad där allt är till salu för rätt pris och ingen vet det bättre än det kriminella geniet Kaz Brekker. Han erbjuds möjligheten att genomföra en livsfarlig kupp som kan göra honom rikare än han någonsin kunnat drömma om. Men han klarar det inte ensam

En hämndlysten straffånge. En spelgalen prickskytt. En rymling född med silversked i munnen. En spion känd som Vålnaden. En hjärtskärare som använder sin magi för att överleva i slummen. En tjuv med osannolika utbrytartalanger. Kaz gäng är kanske de enda som kan rädda världen från undergång om de inte tar livet av varandra först.

Tycke:
Leigh Bardugo har tidigare släppt Grisha-trilogin som jag tycker är ganska bra. Jag har tänkt läsa hennes näst serie som utspelar sig i samma värld så småningom och när jag såg den svenska översättningen i bibblan så lånade jag hem den och började läsa…

Och herregud vad bra den är! Kunde knappt sluta läsa. Tänk er Ocean’s Eleven fast i en fantasyvärld. Härliga karaktärer, spännande handling, oväntade tvister och satirisk humor. Det är som att denna bok är skriven för mig! Läste ut den på bara ett par dagar vilket numera är väldigt snabbt för mig.

Högt spel utspelar sig två år efter händelserna i Grisha-trilogin men med tanke på hur olika berättelserna är samt att man följer olika karaktärer så behöver man inte läsa serierna i kronologisk ordning. Favoritkaraktären är solklart Kaz, åhhh vårt kriminella geni med tragisk bakgrund. Eller ja, alla i tjuvgänget har ju mer eller mindre olyckliga förfluten. Men det är något med Kazs hämndlystnad och slughet som trollbinder mig. Annars så gillar jag även Inej och Nina, två väldigt olika men starka tjejer. Wylan och Jesper är ju mest med för comic relief, och även Matthias eftersom han är den enda ”normala” i gruppen.

Att världen är inspirerad av Amsterdam med alla dess hamnar och handelsskepp märks tydligt och miljön är bra beskriven. Språket flyter på väldigt bra (i alla fall i den svenska översättningen) och trots många berättarröster så tycker jag att författaren har gjort ett bra jobb med att göra dem distinkta. Älskar samarbetet och att alla har en viktig roll i kuppen.

Det som hindrar boken från att få full pott är att den inte fick mig att gråta, varken av sorg eller av glädje, jag saknar liksom bergochdalbanan av känslor. Alla är så coola och Kaz är så smart att jag litar på att han kommer att ta sig ur vilken knipa som helst. Sen tycker jag väl att hopparningen kan kännas lite för mycket. Måste alla karaktärer ha ett (eventuellt) kärleksintresse?

Näh, nu nöjer jag mig här för jag ska minsann kasta mig över nästa bok i serien. Och yay, det är en duologi vilket betyder att jag inte behöver vänta på en tredje bok!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

  • De klarade det, eller ja, det var ju sonen de befriade men ändå! Var aldrig riktigt säker på att de skulle göra det. Så himla fint att allt bara klaffade. Misstänkte dock att Van Eck skulle förråda dem vilket han också gjorde…
  • Även om jag skrev att jag inte tycker att alla karaktärer ska ha ett kärleksintresse så gillar jag kemin mellan Jesper och Wylan.

+ Karaktärer
+ Handling
+ Spänning
+ Miljö
+ Språk

Mest intressanta karaktär: Kaz
Bästa scen eller del: En scen jag tyckte särskilt mycket om är tillbakablicken när [Kaz blev förälskad i Inej]

Rekommenderar för:
Om ni vill ha en väldigt spännande fantasybok med ett kriminellt gäng som huvudroll.

goodreads add

Andra böcker i serien:
1. Högt spel (original Six of Crows)
2. Crooked Kingdom

 

Tags: , , ,

Böckerna bakom Game of Thrones

Recension, eh… hur skriver man en sån? Känner mig så ringrostig.

Som uppvärmning får ni några tankar om vad jag tycker om de tre första delarna i A Song of Ice and Fire.

asoiaf1-3

Generellt för alla dem är ju att de är så förbaskade långa. Det har i stort sett tagit mig sju veckor för att läsa tre böcker. Bara en jämförelse, en gång läste jag ut fyra normaltjocka ungdomsböcker inom loppet av ett dygn.

Är de värt tiden man lägger ner på dem?

Ja, det tycker jag! Visst finns det några sega partier och det är otroligt frustrerande när ett kapitel slutar i en cliffhanger och man får inte läsa om vad som händer förrän 200 sidor senare. Men slutet av varje bok är alltid så himla spännande att man vill kasta sig över nästa direkt. Att författaren inte drar sig undan från att döda karaktärer gör ju att man faktiskt oroar sig varje gång det blir konfrontation. Sen tycker jag verkligen om att man får följa karaktärer från olika hus och på det sättet får se flera sidor av kriget.

Favoritkaraktären var från början Tyrion men efter en händelse i tredje boken (spoiler: blev så äcklad av att han blev upphetsad av att se en naken tolvåring) så sjönk han rätt så mycket i mina ögon. Nuvarande favoritkaraktären är nog Daenerys.

Jag har även sett första tv-säsongen samt några episoder av säsong två. En märkbar skillnad är att karaktärerna är/ser äldre i tv-serien än vad de är i böckerna. Daenerys är 12 år i första boken, Robb och Jon är 15 år gamla, de ser ju ut som minst 20-åringar i tv-serien. Sen är det sexscenerna, visst förekommer det sexscener i böckerna men det är mellan huvudkaraktärerna. I tv-serien skippades dessa och istället får man ser betydelselösa karaktärer har sex på en bordell haha.

Jag planerar att läsa de resterande två böckerna någon gång innan året är slut och sen komma ikapp i tv-serien. Man undrar ju när serien blir klar, om den nu någonsin kommer att bli det.

Har ni både läst böckerna och sett tv-serien? Vilken föredrar ni? För mig så vinner böckerna även om tv-serien är väldigt bra också.

 

Tags: , ,

Minirecensioner – Ljusbäraren och mörkret som hotar att kväva den

Titel: Siege and Storm
Författare: Leigh Bardugo
Serie: Grisha #2
Sidantal: 435
Utgivningsår: 2013

Minihandling:
Alina och Mal försöker komma undan Darkling men det är inte så lätt.

Tycke:
Det var ett tag sedan jag läste första boken men det var förvånansvärt lätt att komma in i handlingen igen. Faktum var att jag blev förvånad över hur kul det var att komma tillbaka till Alinas värld och träffa alla karaktärerna igen.

På tal om karaktärerna så är min nya favorit Nikolai! Så himla härlig och rolig han är. Tycker helt ärligt talat att han är hundra gånger än Mal som jag tyckte sjönk ganska mycket. Å andra sidan är ju Alinas inte världens lättaste person att vara ihop med när hon vill hålla så mycket hemligt så man kan väl inte klandra honom helt och hållet. Men ändå, att läsa om deras kärlekstjafs var inte direkt det bästa med boken.

Vad jag däremot gillar riktigt mycket är handlingen och karaktärsutvecklingen. Darkling känns också som en person med djup och inte bara någon ondskefull figur. På det hela taget en väldigt underhållande bok och bra uppföljare.

etikett-denhärgillarjag

 

Andra delar i serien:
1. Shadow and Bone
2. Siege and Storm
3. Ruin and Rising

goodreads add

________________________________________________________________________________

 

Ruin and Rising (The Grisha #3) av Leigh BardugoTitel: Ruin and Rising
Författare: Leigh Bardugo
Serie: Grisha #3
Sidantal: 422
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Alina inser att hon inte längre kan fly och satsar nu allt på att rädda jorden från Darklings planer.

Tycke:
Favoriten i serien! Gillar hur mycket Alina har växt och hur många allierade hon har fått. Svårt att skriva en recension på den sista boken i serien men tvisten överraskade mig! Hade ju alltid anat att spoiler [Mal måste ha någon magisk gåva som gör att han kan spåra så bra, men att han är den tredje förstärkaren] hade jag inte gissat.

Jag gillade även hur boken slutade, möjligen inte att spoiler [Mal kom tillbaka till livet för det kändes bara så typiskt att de skulle få ett lyckligt slut].

Utan att spoila för mycket så kan jag varmt rekommendera den här serien till alla som vill ha en spännande episk fantasy!

etikett-riktigtbra

Andra delar i serien:
Se ovan.

 

goodreads add

 

Tags: , , ,