Minirecensioner – En krona för en gud och Halvlögner

Titel: The Crown of Ptolemy
Författare: Rick Riordan
Serie: Percy Jackson & Kane Chronicles Crossover #3
Sidantal: 68
Utgivningsår: 2015

Minihandling:
Gänget träffas för att hindra ett hot mot världen.

Tycke:
Ännu en crossover mellan Percy Jackson och Kane-syskonen! I den här träffas äntligen alla fyra och det blir en mysig träff, ja, om man inte räknar med att de behöver sätta stopp för Setne som försöker bli en gud.

Det är mycket action i den här. I mitt tycke är det nästan för mycket. Novellen är inte på många sidor och det känns som att 75% av dem går åt till att beskriva striderna. Jag hade velat se mer dialoger och umgänge. Nåja, förutom det så är det en trevlig novell och är man insatt i båda av serierna så lär man tycka om dem väldigt mycket. Jag håller tummarna för att det ska komma fler. Gärna några med Magnus Chase också 🙂

Gillar!

Andra böcker i serien:
1. The Son of Sobek
2. The Staff of Serapis
3. The Crown of Ptolemy

________________________________________________________________________________

 

Titel: Half Lies
Författare: Sally Green
Serie: Half Bad #0.5
Sidantal: 61
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Gabriels lillasyster Michele skriver i sin dagbok om sitt liv i USA.

Tycke:
En inblick i Gabriels förflutna. Det händer inte särskilt mycket i den här novellen och allting berättas via dagboksanteckningar. Jag gillar hur som helst Gabriel ännu mer efter den här och nu tror jag inte längre att han egentligen är en tjej. Förväntar er dock ingen spännande läsning eftersom det är mest beskrivningar. Och ja, man bör helst ha läst Half Bad innan man ger sig på denna eftersom man ganska lätt kan bli förvirrad av häxvärlden annars.

Andra böcker i serien:
1. Half Bad
2. Half Wild
3. Half Lost

Extraböcker:
0.5. Half Lies

 

Minirecensioner – Nu blir det blodigt Ogjort i Olympens hjältar

Titel: The Blood of Olympus
Författare: Rick Riordan
Serie: The Heroes of Olympus #5
Sidantal: 516
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Slutstriden mellan Gaia och Olympens hjältar!

Tycke:
Åhh, sista boken om Percy och gänget. Och jag vet att Percy bara är en av “huvudrollerna” numera men jag saknar verkligen hans berättarröst. Egentligen så saknar jag de flestas berättarröster men det är ju självklart att det bara kommer att bli förvirrande ifall Riordan kör med 9 berättarröster istället för 4. Nåja, nog om det.

Jag har egentligen inte så mycket att säga om den här boken (där av minirecensionen) förutom att den är i skriven i vanliga Percy Jackson-anda. Många korkade fiender, humoristiska dialoger, häftiga fighter och värdelösa gudar.  Extra förtjust blir jag av att Nico fick en stor roll, har gillat honom sedan han dök upp i Percy Jackson-serien.

Av någon anledning så tycker jag inte att den här är lika fantastiskt som många andra, tycker t.ex. att förra boken är bättre. Möjligen är det för att jag hade för höga förväntningar, eller så är det för att man inte följer de utvalda hjältarna lika mycket i den här boken. Hälften av berättarrösterna tillhör ju Nico och Reyna och de reser ju åt ett annat håll.

Sammanfattat så är det en tillfredställande avslutning på en serie. Gillar man de andra böckerna så gillar man definitivt den här med. Nu ser jag fram emot Riordans nästa serie om nordiska gudar!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Åhh Nico och healingnissen 😀 Leo och Calypso är också nice. Tycker dock att det är lite onödigt med allt ihopparande av karaktärer. De är ju bara tonåringar, det är faktiskt helt okej att vissa är singlar.

Andra böcker i serien
1. The Lost Hero
2. The Son of Neptune
3. The Mark of Athena
4. The House of Hades
5. The Blood of Olympus

Betyg: 8/10

________________________________________________________________________________

 

Titel: Unmade
Författare: Sarah Rees Brennan
Serie: The Lynburn Legacy #3
Sidantal: 400
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Kampen mellan invånarna i byn och de mäktiga magikerna fortsätter.

Tycke:
Med tanke på att Unspoken är en av mina absoluta favoritböcker så hade jag väldigt höga förväntningar på den avslutande delen i serien.

Tja… vad ska man säga? Allt som allt så gillar jag boken och författarens stil, men jag saknar den magin som trollband mig i första boken. Jareds och Kamis relation är bara så onödigt komplicerad och jag suckade flera gånger åt att de (eller framförallt Jared) inte kunde vara ärliga mot varandra. Ash är fortfarande lite blek och intetsägande. Resten av bikaraktärerna är dock fortfarande väldigt bra.

Unmade är också betydligt mörkare än sina föregångare och det fanns scener som krossade mitt hjärta. Jag gillar att familjebanden fick en stor plats och att de vuxna faktiskt försöker hjälpa till och inte lämnar allting i de ungas händer som det är i så många andra böcker i samma genre.

På det hela taget är det en bra och underhållande bok, men inte på långa vägar lika fantastiskt som första boken. Personligen så hade jag gärna velat se lite mer dräpande dialoger och mindre angst från Jared.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Yes, Kami och Jared tillsammans igen!!! Är så trött på att Jared ska låtsas vara så kall hela tiden. Gillar humorn. Grät när Rusty dog och även när Kami förlorade sin mamma.

Andra böcker i serien:
1. Unspoken
2. Untold
3. Unmade

 

Betyg: 7/10

 

Minirecensioner – I landet Oz med antika gudar och Frost

Titel: No Place Like Oz
Författare: Daniella Page
Serie: Dorothy Must Die #0.5
Sidantal: 192
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Dorothy återvänder till Oz och slutar att vara den snälla flickan.

Tycke:
Här har vi den längsta “extraboken” jag har läst. Med sina 196 sidor är den ju nästan som en riktig bok. No Place Like Oz är prologen till serien Dorothy Must Die som i sin tur är en mörk och alternativ fortsättning på den första Oz-boken. Här får man träffar 16-åriga Dorothy i Kansas som längtar oerhört mycket tillbaka till det magiska landet Oz.

Även om man redan visste från början att Dorothy skull bli ond så var boken ändå mycket intressant. Stackars Dorothy, ingen tror på hennes berättelser om Oz, hennes bästis skrattar åt henne och familjen tror att hon är knäpp. Inte konstigt att Dorothy blir bitter. Gillar även starkt att hennes förändring skedde gradvis och att man som läsare faktiskt förstår vad hon känner.

Man behöver inte läsa den här boken innan man börjar på Dorothy Must Die men jag skulle rekommendera det. Man får en mycket större förståelse vad som har hänt och hur Dorothy är som person. Ska bli väldigt spännande att läsa Dorothy Must Die nu 🙂

Andra böcker i serien:
1. Dorothy Must Die
2. Titel ej bestämd
3. Titel ej bestämd

Extraböcker:
0.5. No Place Like Oz
1.5 Titel ej bestämd

Betyg: 6/10

________________________________________________________________________________

 

Titel: The Staff of Serapis
Författare: Rick Riordan
Serie: Percy Jackson & Kane Chronicles Crossover #2
Sidantal: 60
Utgivningsår: 2014

Minihandling:
Annabeth möter Sadie och slåss mot en gud tillsammans.

Tycke:
Ändå sedan jag läste Son of Sobek så har jag längtat efter den här novellen. Älskar verkligen Riordans mash-up koncept med karaktärer från Percy Jackson och Kane Chronicles!

Novellen är skriven ur Annabeths synvinkel och handlar om hur hon stöter på ett monster i tunnelbanan som leder henne vidare till en större fara än vad hon väntat sig. Superkul att läsa om hennes syn på Sadies magi och hur bra de kommer överens med varandra direkt. Till skillnad från Percy och Carter är det inte alls lika awkard mellan dem utan de samarbetar direkt. Åhh, jag vill ha en hel bokserie med dem tillsammans!

Rick Riordan levererar alltid och jag gillar både humorn och action:en. Trevlig läsning helt enkelt!

Andra böcker i serien:
1. Son of Sobek
2. The Staff of Serapis

Betyg: 7/10

________________________________________________________________________________

Titel: First Frost
Författare: Jennifer Estep
Serie: Mythos Academy #0.5
Sidantal: 30
Utgivningsår: 2011

Minihandling:
Gwen Frost innan hon började på Mythos Academy.

Tycke:
Här är prologboken till Mythos Academy och den var ärligt talat ganska tråkig eftersom man redan visste exakt vad som skulle hända. Med tanke på att jag redan hade läst klart bok 4 när jag började på den här novellen så var det inga nyheter i prologen. Nu i efterhand så kunde jag lika gärna ha skippat att läsa den här eftersom man ändå får reda den här handlingen i de riktiga böckerna. Så näh, en besvikelse för mig. Kan dock tänka mig att folk som INTE har läst serien än kommer att uppskatta den här.

Betyg: 3/10

Andra böcker i serien:
1. Touch of Frost
2. Kiss of Frost
3. Dark Frost
4. Crimson Frost
5. Midnight Frost
6. Killer Frost

Extraböcker:
0.5. First Frost
1.5. Halloween Frost
4.5. Spartan Frost

 

På besök hos Hades

Halvgudar som möter andra gudar

Titel: The House of Hades
Författare: Rick Riordan
Serie: The Heroes of Olympus #4
Sidantal: 583
Utgivningsår: 2013

Obs! Spoilers från tidigare delar förekommer i handlingen.

Handling:
Läget är mörkare än någonsin. Percy och Annabeth är i underjorden där i princip allt vill ta död på dem. Hur ska de hinna fram till Hades hus när de knappt kan överleva? Ovanpå jord utsätts resten av gänget av dagliga monsterattacker, den ena farligare än den andra. Tiden är knappt och världens öde hänger återigen på hjältarnas axlar. Kommer de att klara sig den här gången eller kommer jorden att gå mot sin undergång?

Tycke:
Man blir aldrig besviken på Riordans böcker och med det sagt så förstår ni säkert att jag även gillar den här. The House of Hades påminner mycket om sina föregångare, den enda skillnaden är väl att det numera är sju berättarröster istället för tre som det har varit innan.

På tal om berättarröster så tycker jag att Riordan har gjort ett bra jobb i överlag. Jag gillar att man får följa en karaktär i fem-sex kapitel innan en annan karaktär tar över. På det sättet blir det mindre risk att man blandar ihop berättarrösterna samt att det inte blir jobbiga cliffhangers stup i kvarten.

En av sakerna jag uppskattar mest med boken är att man får återse så många gamla fiender och andra mytologiska varelser man har fått träffa i Percy Jackson-serien. Kul att författaren låter dem komma tillbaka och knyter serierna tajtare ihop.

Om jag ska säga något negativ med boken så är det att den är alldeles för upprepande. Varje karaktär måste liksom har sin egen ”arc” där de ska utsättas för en prövning (som de oftast måste klara av själv) och utvecklas som person o.s.v. Med tanke på att det är sju huvudroller så kan ni nog tänka er att det blir tröttsamt efter ett tag.

Sammanfattat så är det en väldigt underhållande och spännande uppföljare. Sista meningen krossade mitt hjärta totalt och nu ser jag verkligen fram emot slutet i The Blood of Olympus!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Så Nico är hemligt förälskad i Percy?! Haha, nu fattar jag varför det finns så många Percy X Nico fanfic 🙂

• Åh gud, Bob *snyft*. Man kan ju hoppas på att han har klarat sig.

Spänning: +0,5
Handling: +0,5
Humor: +0,5
Karaktärer: +1
Berättarröst: +0,5

Mest intressanta karaktär: Nico
Bästa scen eller del: Slutet och när [Leo var hos Calypso]
Minnesvärt citat: “Tell the sun and stars hello for me.”

Rekommenderar för:
Gillar du Riordans stil så lär du älskar den här boken med.

Rekommenderar inte för:
Ni som inte gillar Riordans böcker… duh.

Betyg: 8/10

Andra böcker i serien
1. The Lost Hero
2. The Son of Neptune
3. The Mark of Athena
4. The House of Hades
5. The Blood of Olympus

Läsutmaning #10 – Läs en bok där huvudrollen eller kärleksintresset är en gud eller ättling till en gud

 

Minirecensioner – Manga och Sobek innan legenden

Titel: Soulless: The Manga, Vol. 3
Författare: Gail Carriger
Illustratör: Rem
Serie: The Parasol Protectorate Manga #3
Sidantal: 212
Utgivningsår: 2013

Minihandling:
Mangaversionen av Blameless (sv. Hemlös)

Tycke:
Jag är helt förälskad i mangaversionen Själlös-serien. Tycker verkligen om tecknarstilen och hur bra de har fått in originalberättelsen på de få sidorna. Blameless, eller Hemlös som den heter på svenska, är faktiskt boken som jag gillade minst i serien, men som manga är den helt fantastisk! Saker och ting som jag hade lite svårt att föreställa mig när jag läste boken blev glasklart nu när man fick se bilderna. Och det är så kul att få se Lord Akeldama, Biffy och Lyall.

Jag har inte hört något om att det ska komma ut mangaversioner av de resterande två böckerna i serien men jag hoppas verkligen på det. Gillar dem så himla mycket och kommer att bli ledsen ifall det inte kommer ut fler böcker. De två sista böckerna är ju dessutom mina favoriter i serien! Ahh, håller verkligen tummarna för att bok 4 och 5 också får en mangaversion!

Betyg: 8,5/10

Andra böcker i serien:
1. Soulless Vol.1
2. Soulless Vol.2
3. Soulless Vol.3

Läsutmaning #45 – Läs en grafisk roman

________________________________________________________________________________

Titel: The Son of Sobek
Författare: Rick Riordan
Serie: Percy Jackson & Kane Chronicles Crossover #1
Sidantal: 40
Utgivningsår: 2013

Minihandling:
Kane och Percy jagar en krokodil

Tycke:
OMG, den här boken är alldeles för kort! Att få läsa om hur Carter möter Percy är som en dröm som går i uppfyllelse. Gillar ju båda serierna så mycket och det är verkligen kul när karaktärerna som man bryr sig om möter varandra.

Innan jag läste den här mellanboken så tänkte jag faktiskt aldrig på hur olika Carter och Percy är. Jag menar, rent handlingsmässigt så påminner båda serierna väldigt mycket om varandra, det är liksom egyptisk mytologi istället för grekisk. Men rent karaktärsmässigt så är Carter och Percy ganska olika, vilket framgick tydligt i den här mellanboken.

Näh, den här boken tog slut alldeles för fort. Jag vill läsa en hel serie där karaktärerna från Brooklyn House möter gänget från Camp Half-blood. Snälla Riordan, det kan du väl fixa?

Betyg: 8/10

________________________________________________________________________________

Titel: Life Before Legend
Författare: Marie Lu
Serie: Legend #0.5
Sidantal: 38
Utgivningsår: 2012

Minihandling:
Days första kyss och Junes första dag på universitetet.

Tycke:
Den här mellanboken utspelar sig alltså innan händelserna i Legend och vi möter tolvåriga Day och June.  Jadu, den handlar egentligen inte om så mycket men det var ändå ganska underhållande att läsa om hur Day och June hade det när de var 12 år gamla. En fördel är ju att den är så pass kort att man inte hinner bli uttråkad. Helt okej tidsfördriv.

Betyg: 4,5/10

Andra böcker i serien:
1. Legend
2. Prodigy
3. Champion

Extraböcker:
0.5. Life Before Legend

 

Athenas märke

Ännu mer spännande äventyr med Percy och gänget!

Titel: The Mark of Athena
Författare: Rick Riordan
Serie: The Heroes of Olympus #3
Sidantal: 574
Utgivningsår: 2012

Obs! Handlingen kan innehålla spoilers för tidigare delar i serien.

Handling:
Äntligen har de sju utvalda hjältarna samlats! Annabeth, Leo, Piper och Jason har anlänt till Camp Jupiter och till en början blev det en lycklig återförening med Percy. Men sedan händer något och kaos bryter loss. Det hela slutar med att de romerska halvgudarna förklarar krig mot de grekiska, vilket är precis hur Gaea vill ha det.  Nu är det upp till hjältarna att klara av uppdraget och på det sättet rädda världens från undergång samt hindra att ett fullskaligt krig bryter loss. Men detta är lättare sagt än gjort, uppdraget är mer gåtfylld och farligare än någonsin. Och nu ska vi inte ens prata om att hjältarna måste lära sig att samarbeta för att överleva…

Tycke:
Det var över två år sen jag läste föregångaren The Son of Neptune så jag var lite rädd för att det skulle bli svårt att komma i handlingen. Men min oro visade sig vara helt onödigt, för inom tio sidor så kändes det som att jag aldrig hade lämnat halvgudarnas värld.

The Mark of Athena skiljer sig egentligen inte så mycket från Riordans andra böcker. Det enda som är nytt för den här boken är väl att det är fyra berättarröster istället för tre, Annabeth, Percy, Leo och Piper. Jag antar att i nästa bok får man följa Jason, Hazel, Frank och möjligen Annabeth eller Percy igen.

Humorn är underbar som vanligt och jag älskar verkligen hur författaren gör narr av legender och myter. Karaktärerna är sympatiska och kompletterar varandra väldigt bra. Däremot så tycker jag att takten var lite seg ibland. Visserligen så hände det rätt intressanta saker hela tiden men dessa är väldigt lika varandra. T.ex. så ska de alltid träffa på några övernaturliga varelser, besegrar dem och får en ledtråd, drar vidare till nästa varelse, besegrar dem och får nästa ledtråd, blablabla. Det är enformigt och jag tyckte att mittendelen blev för mycket med alla saker de råkar utför.

Slutet tycker jag däremot är riktigt bra och Annabeth höjdes riktigt mycket i mina ögon. Även Percy som jag alltid har tyckt om lyckades imponera på mig. Jag har inte känt av så mycket kärlek och kemi mellan Annabeth och Percy tidigare men efter den här boken så hör de till bland mina favoritkärlekspar.

Finns egentligen inte så mycket mer att säga om boken. Den är som sagt som Riordans andra böcker fast mycket tjockare. Jag gillar den och kommer att plocka upp fortsättningen så fort jag hittar den i biblioteket.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Åh gud… när Percy hoppade efter Annabeth ner i Tartarus för att han ville vara tillsammans med henne. Som jag grät till den scenen.

• Annars så tycker jag att det är lite konstigt att huvudrollerna aldrig skadar sig permanent eller dö. Jag vet att det är en middle grade bok så Riordan kan väl inte döda karaktärer till vänster och höger som andra författare gör. Men ändå, det känns inte så troligt att gänget alltid ska klara sig utan bestående skador. Det gör ju så att man som läsare inte blir lika rädd om dem för man vet ju att de ändå kommer att klara sig.

Spänning: +0,5
Handling: +0,5
Berättarröst: +0,5
Karaktärer: +1

Mest intressanta karaktär: Annabeth
Bästa scen eller del: Annabeths uppdrag
Minnesvärt citat:
“Hercules,huh? Percy frowned. “That guy was like the Starbucks of Ancient Greece. Everywhere you turn–there he is.”

Rekommenderar för:
Gillar du där tidigare böckerna i serien så lär du älska den här.

Rekommenderar inte för:
Ni som inte har läst de tidigare böckerna :p

Betyg: 7,5/10

Andra delar i serien:
1. The Lost Hero
2. The Son of Neptune
3. The Mark of Athena
4. The House of Hades
5. The Blood of Olympus

 

När världen håller på att gå under igen…

… så ligger hoppet återigen hos syskonen Kane. 

Titel: The Serpent’s Shadow
Författare: Rick Riordan
Serie: Kane Chronicles #3
Sidantal: 401
Utgivningsår: 2012

(Spoilers kan förekomma i handlingsdelen)

Handling:
Kaosormen Apophis är lös och sprider kaos i världen. Fortsätter han i den takten kommer jorden snart att förintas och till gudarna står maktlösa. Sadie och Carter vet att de måste stoppa ormen till varje pris men för att göra det måste de få tag i hans skugga. Detta leder dem in på äventyr som tar dem till nya äventyr och nya bekantskaper av tokiga och blodtörstiga egyptiska gudar. Välkommen till ännu en vardag i syskonen Kanes liv.

 

Omdöme:
Sista boken i serien och det är både med sorg och glädje jag lägger ner boken. Glad för att jag gillade boken men samtidigt ledsen för att serien nu är slut.

Har man läst något av Riordan tidigare så känner man igen hans humoristiska stil. Karaktärerna är många, färgstarka och ganska så ofta rätt knäppa. Det är äventyr hela tiden och många platser att utforska. Författaren väver skickligt in mytologi i dagens moderna samhälle och det är underhållning hela vägen.

Som med de flesta av Riordans böcker så älskar jag fullkomligt början men hinner tröttna lite när jag har hunnit halvvägs igenom den. Händelserna är så udda att jag tycker att de är hysteriskt roliga första gången jag läser om dem, men efter 4-5 liknande saker så börjar jag tycka att det är överdrivet och vill ha något annat. Att läsa Riordans böcker är att åka berg-och-dal-bana, fasligt kul i början, men efter några rundor så vill man ner på marken igen.

Karaktärerna är älskvärda som vanligt och jag gillar verkligen både Sadie och Kane, jag tror faktiskt att jag gillar dem mer än vad jag gillar Percy och hans gäng. Det skulle vara toppen om Riordan skriver en cross-over-serie och låter Kane-gänget komma till half-blood-camp. Åh, det skulle vara en dröm!

Gillar ni de tidigare böckerna i serien så lär ni gilla den här med. Berättarstilen är detsamma och det är kul att återse karaktärerna. Som sagt så är den här den avslutande boken i serien men jag tror nog att det finns en chans för en spin-off-serie 🙂

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Fattar inte varför Sadie var så himla upprörd över att Walt och Anubis blev till ett. Det är ju den ultimata lösningen, jag skulle ha blivit överlycklig om jag var hon.

Berättarröst: +1
Handling: +0,5
Karaktärer: +1
Humor: +0,5

Mest intressanta karaktär: Anubis helt klart!
Bästa scen eller del: Början
Minnesvärt citat: (Isis) “You are strong. Even stronger than you mother. Together we will rule the world.”
“You mean, Together we will defeat Apophis,” my mother corrected.
“Of course, “Isis said. “That’s what I meant.”

Betyg: 8/10

Andra böcker i serien:
1. The Red Pyramid
2. The Throne of Fire
3. The Serpent’s Shadow

 

Alla vägar bär till Rom

Även om den ligger i USA. 

Titel: The Son of Neptune
Författare: Rick Riordan
Serie: The Heroes of Olympus 2
Sidantal: 513
Utgivningsår: 2011

*Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar*

Handling:
Percy Jackson har tappat sina minnen och hamnar under Junos vägledning hos ett romerskt läger för halvgudar. Percy blev upptagen i lägret och blir kompis med Frank och Hazel. Strax därpå dyker guden Mars upp och skickar dem på ett uppdrag – att åka mot norr och befria dödsguden Thanatos. Vägen dit kommer att bli farofylld, speciellt med tanke på Percys minnesförlust, och att både Frank och Hazel har egna hemligheter att dölja.

Omdöme:
Yay! Percy Jackson är tillbaka! Även om jag är superglad över att läsa om Percy igen så blev jag ändå lite besviken boken. Förra boken, The Lost Hero, slutade så himla spännande att jag trodde att den här skulle vara bättre än sin föregångare, men det är den inte.

Det jag tycker är tråkigt med Riordans böcker är att allt är så upprepande. Det är alltid tre personer som skickas på ett uppdrag, för det mesta två killar och en tjej. Alla ska givetvis ha hemligheter och ett dramatisk förflutet. Och en av killarna och tjejen ska bli kära i varandra. Nu var det bara två veckor sen jag läste The Lost Hero och likheterna mellan böckerna var så tydliga att det gick att ta på dem. Vem vet, kanske skulle jag ha gillat boken mer om jag hade väntat längre med att läsa den.

Jag tycker att den här är lite sämre än sin föregångare i både humor och spänning. Den är fortfarande rolig men den fick inte mig att skratta rakt ut.

Måste säga att Riorden är väldigt skicklig på att avsluta böcker. Denna bok slutade ännu mer spännande än The Lost Hero, och visst, det är en cliffhanger, men det är en BRA cliffhanger. Jag ser fram emot nästa bok i serien och jag undrar hur många PoV (Points of View) den kommer att ha. Jag är också supernyfiken på vem den sista av de sju hjältarna är.

Det här är min 9:e bok av Riordan och hittills har jag gillat alla hans böcker. Har ni inte läst något av honom så tycker jag att ni ska göra det 🙂

Karaktärer: +0,5
Berättarröst: +0,5
Handling: +0,5
Slut: +1
Humor: +0,5
Upprepning: -0,5

Mest intressanta karaktär: Nico
Bästa scen eller del: Slutstriden
Minnesvärd citat: ”Life is only precious because it ends”.

Betyg: 7,5/10

Andra delar i serien:
1. The Lost Hero
2. The Son of Neptune
3. The Mark of Athena
4. The House of Hades
5. The Blood of Olympus

Andra versioner av omslaget

 

Yay! Ännu fler grekiska halvgudar!

För er som har saknat Percys Jackson så är finns det inget bättre än en spin-off-serie.

Titel: The Lost Hero
Författare: Rick Riordan
Serie: The Heroes of Olympus 1
Sidantal: 553
Utgivningsår: 2010

Handling:
Jason vaknar upp i en buss och har inga minnen om varför han är där, eller rättare sagt, han har inga minnen alls. Piper som tydligen är hans flickvän blir orolig och bästisen Leo tror att han bara skämtar. I Grand Canyon blir de attackerade av vindmonster och deras gruppledare visar sig vara en satyr. Och inte nog med det så upptäcker Jason att han har ett mynt som kan förvandla sig till ett vapen och att han dessutom kan flyga.

Till deras räddning kommer Annabeth som tar dem tillbaka till lägret och förklarar för dem att de är halvgudar, och nu måste de samarbeta för att rädda världen från onda krafter.

Omdöme:
The Lost Hero har jag inte läst något om förutom att den utspelar i samma värld om Percy Jackson. Jag visste inte om den utspelade sig före eller efter händelserna i Percy Jackson och jag visste inte ens om det var samma huvudroller eller nya karaktärer, trots allt ovisshet var mina förhoppningar höga när jag äntligen fick boken i mina händer. Och för en gångs skull så blev jag inte besviken.

Riordans språk är väldigt utmärkande och man märker direkt att det är hans böcker man läser. Det är lätt att komma in och jag gillar hans humor.  Dessutom så är det superhärligt att vara tillbaka i Halvblodslägret och träffar de gamla karaktärerna från förra serien.

Det enda negativa jag kunde hitta med boken var Riordans så kallade berättartricks som jag börjar bli hjärtligt trött på. Jag nämnde det i recensionen av The Throne of Fire (en annan bok av honom), japp, det är det ständiga ”abryta-någon-innan-hon/han-hinner-avslöja-den stora-hemligheten”-tricket. Jag störde mig rejält på det. Alltid är det något som avbryter samtalet just när en stor hemlighet är på väg att avslöjas, att det händer en eller två gånger är helt okej, men när det händer så där 10 gånger är det inte kul alls.

De första 100 sidorna i boken tyckte jag var helt fantastiska men ytterligare 100 sidor senare tänkte jag: ”Hmm, det känns som att jag har läst detta innan.” Personligen så kan jag bara njuta av Riordans böcker när de kommer i små doser. Hans stil kan kännas lite tjatigt efter ett tag. Så därför ska jag vänta en vecka eller två innan jag sätter igång med att läsa fortsättningen i The Son of Neptune som jag också har fått tag i.

Slutet, åh, jag brukar i vanliga fall inte tycka om cliff hangers men Riordan lyckades verkligen med slutet. Mina förväntningar på nästa bok är verkligen skyhöga nu (ännu en anledning att vänta lite innan jag läser den så att jag kan lugna ner mig lite). Det ska bli så himla kul att få träffa (spoiler markera för att läsa) [karaktärerna från det romerska halvblodslägret, hoppas att man får se Percy!]

Kort sagt, Riordans böcker är alltid underhållande och lockar fram väldigt många skratt. Jag tycker att man helst bör ha läst Percy Jackson serien innan man läser den här för att ha full förståelse för alla saker som nämns.

Karaktärer: +0,5
Berättarröst: +0,5
Spänning: +0,5
Handling: +0,5
Slut: +0,5
Humor: +1
Upprepande berättartricks: -0,5

Mest intressanta karaktär: Clovis
Bästa scen eller del: Spoiler, markera texten. [Besök hos kung Midas]
Minnesvärd citat: They were sitting on the sofas now, while the king reclined on his throne. Tricky to do that in a bathrobe, and Jason kept worrying the old guy would forget and uncross his legs. 

Betyg: 8/10

Andra delar i serien:
1. The Lost Hero
2. The Son of Neptune
3. The Mark of Athena
4. The House of Hades
5. The Blood of Olympus

 

Akta dig för att väcka gamla egyptiska gudar

Trött på alla böcker med anknytningar till grekisk mytologi? Lugn, det finns de som handlar om egyptisk mytologi istället.

Titel: The Throne of Fire
Författare: Rick Riordan
Serie: The Kane Chronicles 2
Sidantal: 447
Utgivningsår: 2011

(Obs! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Efter Sadies och Carters äventyr i The Red Pyramid så har de fått många anhängare och numera lär de ut magi till andra barn. De vet att det inte dröjer länge förrän kaosormen Apophis är fri från sitt fängelse i gränslandet och kommer att förstöra världen. Deras enda chans mot monstret är att väcka solgruden Ra, men lättare sagt än gjort, inget vet var han är eller hur man gör det. Sadie och Carter måste samla ihop de tre delarna av Ras bok, och för att göra det måste de än en gång bege sig ut på en resa för att rädda mänskligheten och gudarna.

Omdöme:
Riordans böcker är aldrig tråkiga och The Throne of Fire följer i samma spår som hans tidigare böcker, roliga, spännande och fulla med konstiga (och oftast gudomliga) varelser.

Som nämnt i recensionen av The Red Pyramid så kör Riordan med två berättarröster i denna serie, och det fungerar väldigt bra. Både Sadies och Carters röster är distinkta och fastän boken berättas i jag-form så är det inget problem att skilja på berättaren. Det är något som inte är lätt att åstadkomma och jag är imponerad att Riordan lyckas gestalta en 13-årig flickas tankar så bra.

Sadie är definitivt den vildare och roligare av syskonparet. Vilken underbar ironisk röst, det är helt omöjligt att inte skratta vid vissa scener.  Jag gillar de ombytta rollerna att det är tjejen som är den otåliga och killen är den (mer) ansvarsfulla. Hur ofta har man inte inom barnböcker hittat de stereotypiska rollerna om den snälla flickan och den modiga pojken?

Det kanske beror på att det var ett tag sen sist jag läste en Riordan-bok för jag tycker att den här är lite annorlunda från hans gamla böcker. Allt är inte lyckligt och det finns till och med ett par sorgliga scener. Allt ordnar sig inte och det tycker jag om, bara för att det är en middle-grade-bok behöver allting inte få ett perfekt slut.

Något jag störde mig genom hela boken var varför gudarna måste tala i gåtor och vara i vägen för Sadie och Carter? Hela världens och även gudarnas öde vilar i syskonparets händer! Man kan ju tycka att de borde göra allt för att hjälpa dem, men nähe, här är de lika ovilliga att hjälpa till som alltid. Och om de någonsin bestämmer sig för att hjälpa till så är de så sega. Säg att de kan träffa Sadie i fem minuter. Fyra av de fem minuterna spenderar gudarna på att prata om historia, inte förrän i sista minuten börja de ge ledtrådar om hur de ska rädda världen. Och i sista sekunden säger de alltid något i stil med ”Och glöm inte bort att …” Ja, givetvis är tiden slut och Sadie vaknar upp utan att höra den sista VIKTIGA hemligheten. Det är okej om det händer en gång, men när det är så hela tiden blir man lite trött.

Annars så tycker jag boken är väldigt bra och passar såväl för en äldre publik som för en yngre. Har du inte läst något av Rick Riordan tidigare bör du testa någon av hans böcker. Gillar du hans stil och humor så har du många godbitar framför dig 🙂

Handling: +0,5
Spänning: +0,5
Karaktärer: +0,5
Fantasivärld: +0,5
Humor: +0,5
Berättarröst: +1
Orimlighet: -0,5

Betyg: 8/10

Andra delar i serien: 
1. The Red Pyramid
2. The Throne of Fire
3. The Serpent’s Shadow