Tre böcker i en recension!

Läste ut de tre sista böckerna ur Underland Chronicles av Suzanne Collins för ett tag sen men glömt bort att recensera dem. Här kommer en gemensam recension för alla. 

Titel: Gregor and the Curse of the Warmbloods
Serie: Underland Chronicles 3
Sidantal: 358
Betyg: 7/10

Titel: Gregor and the Marks of Secret
Serie: Underland Chronicles 4
Sidantal: 343
Betyg: 6,5/10

Titel: Gregor and the Code of Law
Serie: Underland Chronicles 5
Sidantal: 412
Betyg: 7/10

Anledningen till varför jag har tre böcker i en recension är för att jag läste dem direkt efter varandra och det kändes mer som att jag har läst en enda tjock bok än tre tunna böcker. Denna måste vara den mest deprimerande ”middle grade”-serien jag har läst. Varenda en av de tre böckerna fick mig att börja gråta, och det var riktigt pinsamt när man satt på ett fullsatt tåg kan jag säga.
Det bästa med böckerna är klart de sympatiska karaktärerna, Ripred och Boots är mina favoriter. Jag gillade Gregor i början men precis som Katniss i Hunger Games så blev han för deppig mot slutet. Han kändes inte alls som en 12-åring, snarare som en 16 – 17-åring, på grund av de valen han gjorde.

Något jag gillade riktigt mycket var ”foretelling” (finns det ett motsvarande svensk term?). De nämnde en sak i början av andra boken som spelade en väldigt stor roll i sista boken. Jag får alltid en woah-känsla när en författare lyckas med det. Det är som att gömma en ledtråd långt i början och avslöja den först i slutet. Jag gillade även att det fanns en profetia i varje bok.

Slutet gjorde mig besviken. Det var flera saker som inte blev helt lösta och Gregors slut var så torftigt, han förtjänade något mycket bättre. Collins måste verkligen gilla att tortera sina karaktärer.
Jag satt och funderade om de här böckerna skulle ha blivit utgivna om råttorna hade varit människor istället. De betedde sig som människor, talade som människor och kändes som människor. Att Gregor slaktade dem en efter en är tydligen okej för de är djur, men skulle det fortfarande vara okej om de var människor istället?

På det hela så tycker jag att det är en läsvärd serie. Collins är en dukig berättare och man grips lätt av den mörka stämningen i hennes böcker. Hon tycker uppenbarligen att lyckliga slut är överskattade och låter gärna sina karaktärer ramla ner i botten.

Obs! Jag skrev recensionen innan jag införde det nya betygsystemet så därför är det fortfarande en femgradig skala.

Andra böcker i serien:
1. Gregor the Overlander
2. Gregor and the Prophecy of Bane
3. Gregor and the Curse of the Warmbloods
4. Gregor and the Marks of Secret
5. Gregor and the Code of Law

 

Tillbaka till Underlandet

Man ska inte krypa in i hålor i Central Park för då kan man stöta på obehagliga överraskningar.

 

Titel: Gregor and the Prophecy of Bane
Serie: Underland Chronicles 2
Författare: Suzanne Collins
Sidantal: 312

(Obs! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Under en lekdag i Central Park blir Boots bortrövad ner till Underlandet och Gregor är inte sen med att följa efter. Det är dags för ännu en profetia och denna gång är det Boots liv som står på spel. För att rädda sin älskade lillasyster ger sig Gregor ut på en resa som kommer att avgöra Underlandets framtid.

 

Omdöme:
Jag tar tillbaka det där med att Collins skrev medelmåttiga berättelser innan ”The Hunger Games”. Handlingen var så spännande att jag inte ville stiga av tåget och gå till jobbet (fast det fick jag göra ändå). Huvudkaraktärerna är väldigt sympatiska och jag ler varje gång jag läser Boots bebisspråk.

Boken gick snabbt att läsa, dels för att den var tunn och dels för att språket var enkelt. Tog inte mycket mer än tre timmar att läsa ut den. Jag gillade att Gregor börjar komma in i hjälterollen och faktiskt kan hjälpa till i striderna till skillnad från förra boken. Takten var lite för snabb på vissa ställen, men annars tyckte jag att det flöt på. En negativ sak var att befolkningens handlingar inte kändes så trovärdiga, hur stor är chansen att man låter rikets framtid vila i händerna hos en 11-årig unge liksom? Speciellt när ungen inte ens kommer från den världen.

Ska kika lite på fortsättningen ikväll om jag hinner. Boken lämnade en hel del lösa trådar och det ska bli spännande att klura på nästa profetia.

Betyg: 8/10

Andra delar i serien:
1. Gregor the Overlander
2. Gregor and the Prophecy of Bane
3. Gregor and the Curse of the Warmbloods
4. Gregor and the Marks of Secret
5. Gregor and the Code of Law

 

Innan hungerspelen…

… skrev Suzanne Collins en annan serie, även denna en bästsäljare.

 

Titel: Gregor the Overlander
Serie: Underland Chronicles 1
Författare: Suzanne Collins
Sidantal: 311

Handling:
11-åriga Gregor och hans 2-åriga syster Boots ramlar råkar en dag ramlar ner till Underlandet. Där upptäcker de en helt ny värld befolkad av bleka människor och djur i jätteversioner. Det visar sig att folket där nere tror att Gregor är krigaren som profetian talar om. I sällskap med kungliga ättlingar och talande djur, ger han sig ut på en farofylld färd för att leda ljuset till Underlandet.

 

 

Omdöme:
Först och främst var boken en mycket givande läsning, inte för att den var fantastisk bra, men för att den visade hur mycket Collins hade utvecklats som författare. Hungerspelen är en av mina favoritböcker och fick mig att undra om jag någonsin skulle kunna skriva något som var hälften så bra. Att läsa Gregor the Overlander fick mig att inse att superpopulära författare också skrev medelmåttiga berättelser innan de slog igenom på stort.

Takten i boken var snabb och ibland hade jag svårt att hänga med (speciellt när man knappt hade vaknat på morgonen). Gregor betedde sig väldigt mogen för sin ålder och jag glömde ofta bort att han bara var 11 år. Några av händelsetvisterna var lite väl uppenbara. Det bästa med boken var dikten i profetian, jag satt hela tiden och försökte luska ut vad den betydde och på vilket sätt den skulle uppfyllas. Jag tycker även om Gregor som karaktär, måste säga att Collins är väldigt duktig på att skapa sympatiska karaktärer, något jag definitivt ska försöka ta lärdom av. Omslagsbilden tyckte jag dock var hiskeligt ful.

Betyg: 7/10

Andra delar i serien:
1. Gregor the Overlander
2. Gregor and the Prophecy of Bane
3. Gregor and the Curse of the Warmbloods
4. Gregor and the Marks of Secret
5. Gregor and the Code of Law

 

To kill a mocking…

Ehem, Mockingjay, den avslutande delen i Hungerspelen-trilogin är mörkare än sina föregångare och lever tyvärr inte upp till förväntningarna.

Titel: Mockingjay (sv. Revolt)
Serie: The Hunger Games 3
Författare: Suzanne Collins
Sidantal: 455

*Hanlingen kan innehålla spoilers från föregående delar i serien*

Handling:
Distrikten är i uppror och hos rebellgruppen befinner sig Katniss. De vill att hon ska bli symbolen för frihet och kämpa med dem. Katniss själv är kluven i frågan, hon är trött på allt dödande och på att vara en galjonsfigur. Mer vilse än någonsin måste hon avgöra om hon vill leda tusentals människor in i en hänsynslös strid.

Omdöme:
Jag förväntade mig en fantastisk avslutning med fyrverkerier och pampig musik, explosioner fick jag gott om men crescendon uteblev. Bok två i serien, Catching Fire, var redan tillräckligt mörk men Mockingjay lyckas överträffa den. Det finns nästan inga ljusglimtar alls och det mesta är eländigt.

Collins är faktiskt rätt grym mot Katniss. Stackars flickan har redan lidit så mycket. Varför plåga henne ännu mer? Varför inte ge henne ett glorifierat hjälteslut? Nej, jag är inte nöjd med slutet. Jag hoppades på ett ”så levde de alla lyckliga”-slut men fick istället ett ”så fick de lida i resten av sina liv”. Nåja, riktigt så illa är det inte men jag ville ha något mer tillfredsställande.

Även om jag inte precis hyllar boken så rekommenderar jag den. Har ni tagit er till andra boken så är tredje boken ett måste. Möjligen ger jag den ett orättvist betyg men jag såg verkligen fram emot slutet och blev besviken när den inte levde upp till mina förväntningar.

Andra delar i serien:
1. The Hunger Games
2. Catching Fire
3. Mockingjay

 

Att vara en vinnare är inte lätt…

… det har Katniss insett sen hon  vann det senaste hungerspelet. Bok nummer två i The Hunger Games – trilogin bjuder på mer spänning, romans och hungerspel.

Titel: Catching Fire (sv. Fatta eld)
Serie: The Hunger Games 2
Författare: Suzanne Collins
Sidantal: 472

*Hanlingen kan innehålla spoilers från föregående delar*

Handling:
Katniss trodde att livet skulle återgå till det normala men så fel hon hade. För att skydda familjen måste hon och Peeta uppehålla skenet av deras romantiska förhållande fast hon har insett att hon egentligen älskar Gale (stackars Peeta). Efter hennes trotsning mot regeringen vakar de över henne och stämningen i både hennes och andras distrikt blir mer och mer spänd.

Omdöme:
Catching Fire är mörkare än sin föregångare. I första boken hade man ett klart mål, hon behöver bara vinna spelet, sedan kommer allt att lösa sig. I andra boken är det inte så, hon måste skydda sig själv och sin familj men det finns ingen uppenbar lösning, ingen ”jag behöver bara hålla ut till ett viss datum”.

Det som lyser upp den mörka stämningen är romansen mellan henne, Gale och Peeta. I alla triangeldramer har jag en självklar favorit som oftast bruka vara den som huvudpersonen väljer till slut. Här är det annorlunda, Collins har lyckats bygga upp sina karaktärer så väl att jag gillar båda lika mycket. Trots att Peeta har många fler scener så känner man Gale genom Katniss minnen och känslor. Ärligt talat så blir jag glad med vem hon än väljer, om nu någon av dem överlever.

Jag har en tendens att älskar slutet och början på en bok, men ogillar mitten eftersom det är transportsträckan mellan de bästa delarna. Samma princip tillämpas på bokserier, främst trilogier, första och sista boken brukar vara mina favoriter. Catching Fire är vad den är, en transportsträcka, något man måste ta sig igenom för att komma till den stora upplösningen. Tro nu inte det är en tråkig bok för det är den absolut inte. Den klarar dock inte av att stå upp på egna ben utan måste luta sig mot föregångaren och efterträdaren.

Andra delar i serien:
1. The Hunger Games
2. Catching Fire
3. Mockingjay

 

Battle Royale?

Oj, jag menade visst The Hunger Games. Författaren Collins själv säger att inspirationen till boken kom från grekisk mytologi och Irak-kriget, men alla som har läst eller sett Battle Royale undrar nog om inte inspirationen kom från en annan källa.

Titel: The Hunger Games (Hungerspelen på svenska)
Serie: The Hunger Games 1
Författare: Suzanne Collins
Sidantal: 454

Handling:
Katniss är 16 år och för att skydda sin älskade lillasyster anmäler hon sig som frivillig till det blodiga hungerspelet. Tillsammans med Peeta, en kille som går i hennes skola ska de presentera Distrikt 12. För Katniss, en naturlig överlevare som i smyg har jagat i skogen i flera år, har hon faktiskt en chans i spelet. Vad som blir svårt är den växande vänskapen mellan henne och Peeta, kommer hon att klara av att döda honom när spelet börjar?

Omdöme:
Det är svårt att skriva om Hunger Games utan att dra in Battle Royale, men det är inte syftet med recensionen och jag ska behärska mig. The Hunger Games är väldigt bra, en bok som kan få dig att vända blad efter blad fast du borde ha gått och lagt dig för länge sedan. Min fråga är: vad är det som gör den så bra?

För det första – konceptet, ett spel där man måste döda för att överleva, ett spel med 12-18 åringar som deltagare. Inget nytt koncept egentligen, redan nämnt finns Battle Royal som boken är farligt likt, och även Flugornas Herre. Detta gör dock ingenting, Collins skildring av händelserna är så pass olik de andra böckernas att man inte tänkte på ordet ”plagiat” alltför ofta.

För det andra – karaktärerna, där har Collins verkligen lyckats till skillnad från herr Muchamore (Rekryten). Hela boken berättas ur Katniss perspektiv men jag fick inte bara lära känna henne, utan även Peeta, Haymitch, Rue, alla kändes levande och sympatiska. Katniss känslor överfördes till mig som läsare, jag delade hennes sorg, hopplöshet och beslutsamhet. I flera timmar var jag och hon ihopkopplade och vi upplevde hela spelet tillsammans. Detta är vad jag kalla inlevelse.

En bra bok har antingen en bra handling eller bra karaktärer, en suverän bok har båda och det är vad The Hunger Games är. Har du inte läst den redan så har du missat något!

Andra delar i serien:
1. The Hunger Games
2. Catching Fire
3. Mockingjay