Slutet är nått!

Sista boken i Matched-serien är nu utläst.

Titel: Reached
Författare: Ally Condie
Serie: Matched #3
Sidantal: 512
Utgivningsår: 2012

(Obs, spoilers från tidigare delar kan förekomma i handlingen)

Handling:
Xander, Ky och Cassia jobbar nu alla tre för The Rising men på olika ställen. Xander jobbar inom sjukvården, Ky jobbar som pilot och Cassia som en sorter. De saknar varandra men vet att The Rising närmar sig och när som helst kommer rebellerna att ta över The Society. När folk börjar insjuknar i en sjukdom som kallas Plague skrider The Rising till verket. Först verkar allt vara under kontroll, men sedan bryter kaoset loss. Xander, Ky och Cassia vävs in i hemligheterna och upptäcker att de måste göra allt de kan för att rädda livet på sina nära och kära.

Tycke:
Jag har hört väldigt blandade åsikter om den avslutande delen i Matched-serien så jag hade inte särskilt höga förväntningar när jag öppnade upp boken. För en gångs skull så var boken så som jag förväntade mig så jag blev varken överraskad eller besviken.

I första boken var Cassia ensam berättare, i andra boken växlade kapitlen mellan Cassia och Ky, och nu i den tredje boken får vi ta del av Xanders berättarröst också. Ett problem som jag hade var att jag jämt blandade ihop deras röster. De låter ju som en och samma person allihopa. Fick jämt kolla upp i vems huvud jag befann mig i för tillfället och det störde ju en del av läsupplevelsen.

Början började väldigt sakta men farten drogs upp fram mot mitten (eller en tredjedel) av boken. Det var då som den blev som mest spännande och jag satt och bläddrade som besatt. Hemligheter vävdes in varandra och hjärnan arbetade på högtryck för att reda ut allt. Händelser och bakgrundshistorier som jag trodde att jag hade koll verkade helt plötsligt väldigt komplicerade och helt ärligt talat så förstår jag fortfarande inte hela bilden. Det kändes som att de förklarade samma saker om och om igen fast på olika sätt så att det till slut bara blev rörigt, i alla fall för mig.

Romansen i boken tyckte jag inte om alls faktiskt, visst, de tänker på varandra jämt men jag kände noll i passion mellan dem. Dessutom så tycker jag inte att deras kärlek är särskilt stark heller… och det är på gränsen till en kärlekspentagon istället för kärlekstriangel. Vissa kan väl tycka att det är mer trovärdigt att man som tonåring kan vara attraherad av flera personer samtidigt och jag köper det. Men grejen är att romantikern inne i mig vill gärna tro på odödlig kärlek så jag uppskattar faktiskt överdrivna romanser i böcker. (instalove går dock över gränsen för vad jag tål).

En sak som jag tycker skiljer Reached från övriga dystopiböcker är att huvudrollerna är mer som biroller när det kommer till själva revolutionen. De är inga nyckelpersoner som tågar längst fram i attackstyrkorna. Istället lever de bara i stort sett sitt vanliga liv och hjälper The Rising genom att medvetet skapa småproblem för The Society. Jag gillar verkligen att de inte är helhjärtat med rebellerna heller (Ky åtminstone) utan ifrågasätter deras mål ibland. I många andra dystopier är ju huvudrollerna en essentiell del av revolutionsgänget och kämpar hårt för att ta över kontrollen. Cassia, Ky och Xander vill inte ha kontroll, de vill bara leva i fred och det tycker jag ger en annorlunda bild av revolutionen.

Trovärdigheten har jag också lite problem med. The Society förbjuder i stort sett allt kultur förutom 100 låtar/dikter som de har godkänt. Folket kan läsa men inte skriva. För mig känns det rätt befängt att man kan förbjuda sång, målningar och dans. Vilka barn gillar inte att rita, sjunga och dansa? Som barn hittade jag jämt på egna sånger och ramsor. Å andra sidan så har jag växt upp i ett samhälle som uppmuntrar kreativitet så det kanske är därför jag tycker att bristen på kultur inte alls låter trovärdigt i mina öron.

Matched är jättebra, Crossed är bra och Reached är okej. Den har sina bra stunder men den sega början samt att alla berättarrösterna låter lika förstörde det lite för mig. Jag gillar Condies poetiska språk och att handlingen sticker ut lite från den mängden av revolutionsdystopier som finns idag.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Nu kanske jag har missuppfattat det men The Rising är väl ordnat av The Society? Vilken konspiration!

• Vilken kliché att det ska vara Xander och Cassia som ”upptäcker” botmedlet när alla mycket mer erfarna läkare misslyckas med det. Sen fattar jag inte heller om Cassias mamma visste att blomman var botmedlet.  Hela minnesgrejen med Cassia tyckte jag var skum.

 

Språk: +0,5
Handling: +0,5
Trovärdighet/Takt: -0,5

Mest intressanta karaktär: Svårt, men jag säger väl Cassias brorsa, Bram.
Bästa scen eller del: Spoiler [När de träffade varandra på flygplanet]
Minnesvärt citat: Den här meningen tycker jag beskrev Xanders känslor så bra.
(Xander) “For a moment, I’m a part of it all. Then I’m just apart.”

Rekommenderar för:
Ni som gillar de tidigare delarna av den här serien och vill avsluta den.

Rekommenderar inte för:
Vill ni ha en actionfylld revolutionsbok så passar den här inte er. Inte heller om ni vill ha en passionsfull kärleksbok.  

Betyg: 5,5/10

Andra delar i serien:
1.Matched
2. Crossed
3. Reached

 

Blir du inte Matchad så blir du Korsad

Är friheten verkligen värd vilket pris som helst? 

Titel: Crossed
Författare: Ally Condie
Serie: Matched #2
Sidantal: 367
Utgivningsår: 2011

(Obs, handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar)

Handling:
Cassie har lämnat stadens trygghet och praktiserar på en av campningarna ute i vildmarken för att leta efter Ky. När vakterna kommer för att hämta alla abberations låtsas hon att hon är en av dem för att kunna komma ännu längre ut i vildmarken. Mycket riktigt så förflyttas Cassie till en camp där de har lämnats för att bli dödade.

Ky har nu varit ute på en av krigscamparna ett tag och under en av attackerna så passar han på att fly tillsammans med två andra killar… omedveten om att Cassie letar efter honom.

Omdöme:
Matched, eller Matchad som den heter på svenska, var en bok som både överraskade och imponerade på mig. Jag har hört blandade åsikter om Crossed så det är väl därför jag har väntat så länge med att läsa den trots att den har funnits i bokhyllan ett tag. Besviken blev jag väl inte, men som oftast med trilogier så blir det lätt hänt att andra boken uppfattas som en transportssträcka.

Crossed är verkligen en transsportsträcka, fast en väldigt välskriven sådan. Condies språk är poetisk och jag älskar hur sånger och dikter har en sådan stor plats i berättelsen. Det är så lätt att bara sjunka in i språket och låta sig flytas med. Hade inte språket varit så bra som det är så tror jag att jag skulle ha gillat boken betydligt mindre.

Något nytt i Crossed är att även Ky får en berättarröst och kapitlen växlar mellan Cassies och Kys Pov. Författaren Condie har själv sagt att den här är Kys bok. Eftersom han var min favorit när det kom till kärleksvalen I Matched så blev jag såklart glad när jag upptäckte detta. Kys berättarröst är bra men den påminde för mycket om Cassies. Mer än en gång så blandade jag ihop deras röster och fick anstränga mig för att lista ut i vems huvud jag befann mig i för tillfället.

Konstigt nog så blev Xander min favoritkaraktär under läsningens gång fastän han knappt var med. Cassie växte sig lite starkare än i mina ögon, hon kändes dock ibland för modig för att ha bott i ett samhälle där allting bestäms åt en i förväg. Hon har aldrig varit ute i vildmarken förut och hon offrar hela sin trygga framtid och familj för att leta efter en kille hon har känt i ett par månader. Inte särskilt trovärdigt men det är utan tvekan mycket romantiskt och mäktigt. Ky tyckte jag tyvärr sjönk lite för trots att han var en PoV-karaktär så förstod jag mig inte på honom, mer om detta i Spoilersektionen.

Handlingsmässigt så tycker jag att den är ganska seg men ändå tillräckligt intressant för att inte klassas som tråkig. Jag hade förväntat mig mer av andra halvan av boken men allting puffade på i samma takt. Jag vet inte om jag gillar miljöbytet eller inte, en dystopis huvudingrediens är ju samhället, men större delen av den här boken utspelar sig i vildmarken, räknas den fortfarande som dystopi egentligen?

Har man läst Matched och gillar den så tycker jag att man ska läsa Crossed också. Personligen så tycker jag att Matched är snäppet bättre men jag vet att det finns många som föredrar Crossed. Sista boken Reached kommer att släppas i november i år och jag har redan bestämt mig för att köpa den.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Jag fattar inte, Ky ville ju inte vara med i The Rising men i slutet så gick han med ändå? Så allt snack betydde ingenting?

• Listade faktiskt inte ut att Xanders hemlighet var att han var med i The Rising förrän ett par kapitel innan den avslöjades. Förstår inte varför Ky tror att Cassie kommer att hata honom ifall hon får reda på det.

• Allt som allt så tycker jag att Ky är ganska svår att förstå. Även om man får tillgång till hans tankar så är det ändå så mycket som är oklart. Och slutet gah, de fick ju inte ens träffa varandra en sista gång och säga adjö 😦

 

Handling: +0,5
Berättarröst: +0,5
Karaktärer: +0,5
Språk: +1
Takt: -0,5

Mest intressanta karaktär: Xander
Bästa scen eller del: Spoiler [Kapitlen precis innan de möttes]
Minnesvärt citat:
 I climb into the dark for you
Are you waiting in the stars for me?

Betyg: 7/10

Andra böcker i serien:
1. Matched
2. Crossed
3. Reached

 

När samhället bestämmer vem du ska paras ihop med…

Vill du leva lyckligt i en lögn, eller olyckligt i en sanning?

Titel: Matched
Författare: Ally Condie
Serie: Matched 1
Sidantal: 366
Utgivningsår: 2010

Handling:
Året man fyller 18 blir får man veta vem som blir ens framtida partner, ens perfekta jämlike. Cassia är överlycklig över att hennes partner är Xander, hennes bästa vän. Trots att hon redan känner honom så blir hon nyfiken på informationsfilerna hon fick i samband med matchningen. Till hennes bestörtning visas en annan kille upp i filerna, hennes kompis Ky. Officierarna kontaktar Cassia och säger att Kys foto är ett misstag men Cassia kan inte låta bli att undra, vem är det som egentligen är hennes perfekta jämlike?

 

Omdöme:
Matched överraskade mig, hade inte så höga förväntningar men den var betydligt bättre än vad jag trodde. Boken påminner till en viss del om Delirium som jag läste ut nyligen och blev lite besviken på. Det är nog därför jag inte väntade mig så mycket av den här boken. Undrar om jag skulle ha tyckt likadant ifall jag hade läst Matched före Delirium? I vilken ordning man läser böcker som tillhör samma genre spelar nog roll för bedömningen. Nåja, nog talat om det.

Världen som Condie har hittat på tycker jag är riktigt intressant. Allt du gör i livet blir bevakat och du tilldelas sedan partner och jobb som passar dig bäst. Rent teoretisk så kan det låta som den perfekta världen, man behöver inte bekymra sig om något, man kommer garanterat att få någon som man kommer att älska (chansen är stor i alla fall) och har ett arbete som man trivs med. Samhället bestämmer hur ditt liv ska se ut men på det sättet blir alla glada och orättvisor kommer att utplånas. Låter rätt bra… eller?

I flera dystopier som jag har läst så har det ofta varit att huvudpersonen redan från början inte är nöjd med det till synes underbara samhället. Cassia är inte så, hon tycker verkligen att samhället är perfekt och hon är lycklig och förväntansfull inför framtiden. Det var uppfriskande med en glad och positiv huvudroll i en dystopi, även om det bara var i början. Jag gillar Cassias berättarröst och hennes karaktärsutveckling. Killarna Ky och Xander är okej, jag gillar dem men man fick inte känna dem tillräckligt mycket.

Det enda jag har att klaga med boken är takten. Början var riktigt bra liksom slutet, men mitten var en aning seg. Efter att ha läst baksidestexten (och andra dystopier) så vet man ju redan vad som kommer att hända. Det var liksom bara att läsa vidare och vänta på att få de obligatoriska momenten överstökade.

Språket tyckte jag var bra. Gillar de små dikterna och att orden är värdefulla. Stämningen är bra beskriven och även om jag inte köpte Cassias och Kys kärlek till 100% så tycker jag att den är vacker.

Som sagt, Matched var bättre än vad jag trodde och det är alltid kul när en bok överraskar mig. Gillar den så det är verkligen kul att den även kommer att släppas på svenska i år, närmare bestämt den 7:e mars!

Karaktärer: +0,5
Handling: +0,5
Berättarröst: +1
Språk: +1
Fantasivärld: +0,5
Takt: -0,5

Mest intressanta karaktär: Cassia
Bästa scen eller del: Matchningsbanketten i början
Minnesvärd citat: ”You can take it,” Bram says, ”but it will always be mine.”

Betyg: 8/10

Andra böcker i serien:
1. Matched
2. Crossed
3. Reached