Minirecensioner – Harry Potter och den fördömda författarens odyssé

Titel: Harry Potter and the Cursed Child
Författare: J.K. Rowling, John Tiffany & Jack Thorne
Serie: Harry Potter #8
Sidantal: 343
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
20 år har gått sedan händelserna i Harry Potter och vi får träffar karaktärernas barn.

Tycke:
Den här måste ju vara en av de mest hypade böckerna förra året. Läste den för ett par månader sen men har glömt bort att skriva en recension på den.

Så tyckte jag om boken? Ja… men inte lika mycket som jag gillar Harry Potter-böckerna. Det går liksom inte riktigt att jämföra för boken är skriven i manusform och man (eller jag) får helt enkelt inte samma inlevelse. Dessutom så tyckte jag att det var så deprimerande att läsa om relationen mellan Harry och Albus. Ännu ett klassiskt fall av kommunikationsproblem.

Hur som helst så var det trevligt att komma tillbaka till Hogwarts och träffa alla karaktärerna igen. Jag trodde ett tag att det var något mellan Albus och Scorpius men det var ju synd att det inte var så. Själva tvisten gillade jag och även hur det hela slutade. Kort sagt, jag gillar den och vill gärna se föreställningen i London!

 

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Alltså att Voldemort har ett barn… höll på att skratta ihjäl mig. Kan inte alls tänka mig att han har sex med någon.   

• Så fint att Albus kom på att använda filten för att kommunicera med Harry. Nästan min favoritscen i boken för den var så spännande.   

________________________________________________________________________________

Titel: An Author’s Odyssey
Författare: Chris Colfer
Serie: The Land of Stories #5
Sidantal: 448
Utgivningsår: 2016

Minihandling:
Tvillingarna måste hämta sin egen armé för att ha någon chans mot den maskerade mannen.

Tycke:
Alla böcker i den här serien har varit så underbara och den här är inget undantag. Var ju ett tag sen jag läste de andra böckerna men det var inga problem att komma in i handlingen igen. Älskar humorn och jag är verkligen imponerad av Colfers förmåga att blanda sagorna och dess karaktärer. Ser riktigt fram emot den avslutande delen!

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Haha, Connors felstavningar i första novellen, så himla rolig när piraterna började rea ut grejer och hönan med halsbandet. Riktigt roligt.  

• Oj, hade inte räknat med att den maskerade mannen skulle ha ett barn. Är så nyfiken på hur det kommer att sluta!

Andra delar i serien:
1. The Wishing Spell
2. The Enchantress Returns
3. A Grimm Warning
4. Beyond the Kingdoms
5. An Author’s Odyssey
6.  Worlds Collide

 

Omläsning av Harry Potter

Är den lika bra som första gången jag läste den?

 

Titel: Harry Potter and the Sorcerer’s Stone
Författare: J. K. Rowling
Serie: Harry Potter #1
Sidantal: 336
Utgivningsår: 2013 (original 1997)

Obs! Recensionen innehåller spoilers, har du inte läst Harry Potter får du skylla dig själv 😀

Handling:
Skippar handlingen då de flesta redan vet vad den handlar om.

 

 

Tycke:
Jag minns fortfarande första gången jag läste Harry Potter. Mina föräldrar och jag (då 13 år) var på besök hos några bekanta i Stockholm. Det fanns inga andra barn i huset så jag hade det ganska tråkigt. Såg en bok ligga på deras soffbord och i brist på annat så plockade jag upp den. Det tog inte många minuter innan jag var helt fast. När det var dags att sova låtsades jag lägga mig, väntade tills alla hade somnat, smög ut till vardagsrummet, tände en liten lampa och läste boken i det svaga skenet tills det blev ljust igen. Jag läste tills hela boken var slut och inte ens då ville jag lägga mig för jag kunde inte sluta tänka på trollkarlsvärlden.  Det var min första erfarenhet av Harry Potter, och den allra första boken som fick mig att stanna uppe halva natten för att läsa klart.

Med det sagt så vet ni nu att Harry Potter kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. När jag såg hur himla snygg den nya utgåvan är så var det ingen tvekan om att jag skulle köpa hem boxen. Nu är den första boken av serien omläst och det här är vad jag tycker om den.

Myyyyyysig! Hela boken är så full av nostalgi att mina ögon tårades hela tiden trots att inga sorgliga saker hände. Blev t.ex. helt förstörd när jag läste om hur Harry träffade tvillingarna och Ron första gången för jag kunde inte låta bli att tänka på vad som kommer att hända i de sista böckerna. Jag brukar undvika omläsningar för överraskningsmomenten för mig är väldigt viktig i en bok så en omläsning blir aldrig lika bra som första gången. Harry Potter är dock fortfarande väldigt bra på grund av nostalgin och för att jag praktiskt taget är uppväxt med den.

Om jag ska vara helt ärlig så skulle jag förmodligen inte alls ha gillat boken lika mycket om jag hade läst den för första gången idag. Början är ganska seg och det hinner gå en tredjedel av boken innan Harry kommer fram till Hogwarts. Själva skyddet för Den vises sten är ju lite halvt löjligt. Det hela är ju verkligen uppbyggt för att någon SKA klara av kluringarna. Typ i den första utmaningen testar vi kunskapen för växter, i den andra hur väl du flyger en kvast, i den tredje hur bra du spelar schack osv. Det är väl ändå tänkt att INGEN ska hitta stenen. Varför ens fixa kluringar som man kan klara av?

Nåja, allting blir ju sämre om man ska granska med kritiska ögon. Dessutom så har det kommit många andra berättelser som påminner om Harry Potter så man har ju tröttnat en del. Jag älskar som sagt fortfarande Harry Potter och Den vises sten men bara inte till samma besatta grad som när jag var tretton år gammal. Ser mycket fram emot att läsa om resten av böckerna!

Karaktärer: +1
Berättarröst: +0,5
Spänning: +0,5
Handling: +1
Nostalgi: +1

Mest intressanta karaktär: Draco Malfoy
Bästa scen eller del: Sorteringen
Minnesvärt citat: “It takes a great deal of bravery to stand up to our enemies, but just as much to stand up to our friends.”

Rekommenderar för:
ALLA

Rekommenderar inte för:
Det finns INGA ursäkter för att inte läsa Harry Potter!

Betyg: 9/10 (omläsning, 10/10 då jag läste den för första gången)

Andra böcker i serien:
1. Harry Potter and the Sorcerer’s Stone
2. Harry Potter and the Chamber of Secrets
3. Harry Potter and the Prisoner of Azkaban
4. Harry Potter and the Goblet of Fire
5. Harry Potter and the Order of the Phoenix
6. Harry Potter and the Half-Blood Prince
7. Harry Potter and the Deathly Hallows

Extraböcker:
0.5. Harry Potter: The Prequel 

 

Minirecensioner – Harry Potter och Magnus Bane med barn

Titel: Harry Potter prequel
Författare: J. K. Rowling
Serie: Harry Potter #0.5
Sidantal: 4
Utgivningsår: 2008

Tycke:
Den här korta novellen på 800 ord utspelar sig 3 år innan Harry Potters födelse och handlar om James och Sirius. Önskar verkligen att den var längre för nu hann man knappt komma in i handlingen förrän novellen var slut. I kort så handlar det om att två poliser håller på att arrestera James och Sirius och råkar ut för lite hokus pokus.

Själva novellen gav väl egentligen inte så mycket men det var trevligt att återanvända till Harry Potters-värld, även om det bara var för en liten kort stund. Nu är jag i alla fall oerhört sugen på läsa om alla Harry Potter-böckerna. Jubileumsboxen med de nya omslagen är verkligen lockande just nu.

Novellen kan läsas gratis här.

Och på tal om inget så har ju Rowling släppt en deckare under (numera känd) pseudonym, coolt!

Betyg: 5/10

________________________________________________________________________________

Titel: The Runaway Queen
Författare: Cassandra Clare & Maureen Johnson
Serie: The Bane Chronicles #2
Sidantal: 60
Utgivningsår: 2013

Tycke:
Magnus Bane är tillbaka! Andra delen i novellserien om vår favorit-halvdemon utspelar sig i Paris strax innan franska revolutionen. Som vanligt fastnar Magnus för någon snygging och den här gången är det till och med en svensk, Alex von Fersen. Precis som första delen är det humoristiskt och lättsamt, Magnus berättarröst är bara så härlig. Höll på att skratta ihjäl mig när han såg en apa och döpte honom till Ragnor (hans trollkarlskompis som var med i första delen).

Finns väl egentligen inte så mycket mer att säga förutom att jag gillar novellen och ser med spänning fram emot nästa. Insåg också att framsidorna på novellerna kommer att bilda en enda stor bild tillsammans. Synd att man bara har dem som e-böcker.

Betyg: 7/10

Andra delar i serien:
1. What Really Happened in Peru
2. The Runaway Queen
3. Vampires, Scones, and Edmund Herondale
4. The Midnight Heir
5. The Rise of the Hotel Dumont
6. Saving Raphael Santiago
7. The Fall of the Hotel Dumont
8. What to Buy the Shadowhunter Who Has Everything
9. The Last Stand of the New York Institute
10. The Course of True Love [and First Dates]

________________________________________________________________________________

Titel: The Night Children
Författare: Alexander Gordon Smith
Serie: Escape From Furnace #0.5
Sidantal: 32
Utgivningsår: 2011

Tycke:
Den här är då prologen till “Escape from the Furnace”-serien som är den mörkaste YA-serien jag har läst. Tycker verkligen att fler både läsa den! Hur som helst så skrevs den här novellen efter att serien var klar och helt ärligt talat så har den så lite kopplingar till “Escape from the Furnace” att jag faktiskt tyckte att den var rätt så tråkig. I överlag så handlar det om en grupp brittiska(?) soldater som traskar runt i snötäckt skog för att leta efter en försvunnen patrull. På vägen möter de upp en amerikansk soldat, upptäcker läskiga saker i skogen och stöter sedan på en tysk patrull (som de är i krig med då förstås). Det tog ett rätt långt tag innan jag fattade hur den hängde ihop med serien och det var inte förrän då som den blev spännande. Fastnade dock inte för karaktärerna och tycker egentligen inte att den här novellen ger så mycket, även för mig som gillar serien.

Den är i alla fall gratis att läsa. För er som vill ha en provsmakning på hur Alexander Gordon Smiths berättarstil är så kan ni ju kika på den. Kan dock meddela att serien är mycket bättre än novellen, men den mörka och kusliga stämningen är ungefär detsamma.

Novellen kan läsas gratis här.

Betyg: 4/10

Andra delar i serien:
1. Lockdown
2. Solitary
3. Death Sentence
4. Fugitives
5. Execution

 

Rowlings nya

… är ingen Harry Potter för vuxna  

 

 

Titel: The Casual Vacancy (sv. Den tomma stolen)
Författare: J. K. Rowling
Sidantal: 503
Utgivningsår: 2012

Handling:
Efter Barry Fairbrothers plötsliga död står invånarna i den lilla staden Pagford inför en förändring. Flera vill ha hans position i stadsrådet men vem kommer att få platsen? Vi får följa många av invånarnas liv och se hur de påverkas eller inte påverkas av Barrys bortgång.

 

 

Omdöme:
Inte världens bästa beskrivning av handlingen jag vet men jag kan ärligt talat inte få till något bättre. Hur tänkte folk egentligen när de stämplade boken som ”mystery” på Goodreads? The Casual Vacancy är så långt ifrån en deckare som man kan komma. Om jag ska klassificera boken i en genre så blir det drama.

Som jag skrev i den lilla handlingsbiten så kretsar berättelsen helt enkelt kring livet hos invånarna i Pagford. Karaktärerna är många och man får följa över 20 olika berättarröster. I början hade jag nollkoll på vem som var vem och samma karaktär nämndes med flera olika namn. Lösningen kom i form av ett anteckningsblock där jag skrev ner namnen och vad för relationerna de olika karaktärerna hade med varandra. Det var inte förrän i de sista 150 sidorna som jag inte längre blandade ihop dem.

Berättarrösterna var distinkta och det tycker jag Rowling har gjort ett bra jobb med. Däremot så gillade jag inte hur ofta berättarrösterna växlades. I ena stycket följde man en person, i nästa en annan och i det tredje stycket ytterligare en annan karaktär. Det gränsade till allvetande berättarröst som jag personligen inte är något fan av.

Ifall ni tror att The Casual Vacancy är som Harry Potter fast för vuxna så har ni helt fel. Boken är ganska deppig och det händer en del mindre trevliga saker i den så som droger, otrohet, våldtäkt och mobbning. Det är ingen feel-goodbok precis… ganska tvärtom faktiskt. Om jag ska vara helt ärlig så skulle jag ha gett upp läsningen efter 50 sidor om det inte var för att författaren är självaste J.K. Rowling, kvinnan bakom en av mina favoritbokserier. Den här är inte alls min typ av bok och under den större delen av lästiden så kastade jag trånande blickar mot de andra olästa böckerna i bokhyllan.

Nu har jag varit väldigt negativ i min recension och det beror helt och hållet på att jag helt enkelt inte är rätt målgrupp för den här boken samt att jag trodde att boken skulle vara något helt annat än vad den är. Rowling kan verkligen skriva, hennes språk flyter riktigt bra och är stämningsfullt samtidigt som den är lättläst. De sista 150 sidorna då man hade lärt känna karaktärerna och kommit in i berättelsen tyckte jag var rätt så bra faktiskt.

Nej, en ny favorit blev det inte men jag är imponerad av att Rowling både lyckas och våga byta stil helt och hållet. Det är lätt att fastna i gamla spår och det kan vara svårt att skriva i en annan genre fast man verkligen vill göra det. Rowling har sannerligen visat upp en ny sida av sig själv som författare.

Språk: +0,5
För många karaktärer/berättarröster: -1

Mest intressanta karaktär: Kay är väl den som känns mest ädel
Bästa scen eller del: De sista 150 sidorna

Betyg: 4,5/10