Francesca Zappia – Eliza and Her Monsters

Känd serietecknare som lever anonymt

Titel: Eliza and Her Monsters
Författare: Francesca Zappia
Sidantal: 385
Utgivningsår: 2017

Baksidetexten:
In the real world, Eliza Mirk is shy, weird, and friendless. Online, she’s LadyConstellation, the anonymous creator of the wildly popular webcomic Monstrous Sea. Eliza can’t imagine enjoying the real world as much as she loves the online one, and she has no desire to try.

Then Wallace Warland, Monstrous Sea’s biggest fanfiction writer, transfers to her school. Wallace thinks Eliza is just another fan, and as he draws her out of her shell, she begins to wonder if a life offline might be worthwhile.

But when Eliza’s secret is accidentally shared with the world, everything she’s built—her story, her relationship with Wallace, and even her sanity—begins to fall apart.

Tycke:
Den här boken har jag haft liggandes ganska länge, nu har den äntligen blivit läst, mest tack vare att jag har varit sjuk och legat hemma i sängen i flera dagar.

Precis som i författarens debutbok “Made you up“ så handlar boken om inte en helt vanlig tonårig tjej. Eliza är väldigt introvert håller det mesta för sig själv. Hennes närmaste vänner har hon lärt känna online och de har aldrig träffat varandra. Det coola med Eliza är att hon även är skaparen/tecknaren av succéserien The Monstrous Sea med miljoner fans över hela världen (eller kanske mest i USA).

För det första så gillar jag verkligen att man får se lite teckningar samt läsa några delar av Elizas serie. Jag tycker också om idén med att hon har två olika identiteter och inte ens hennes föräldrar har en susning om hur populär The Monstrous sea är (och att Eliza egentligen tjänar mer pengar än dem). Romansen är sockersöt och konflikterna ligger på en nivå som känns rätt för berättelsen. Visserligen så kan jag tycka att Eliza är lite jobbig ibland som är fast besluten med att hennes föräldrar inte fattar något så hon bemödar sig inte ens att försöka förklara för dem. Allting skulle ha gått hur bra som helst om hon bara hade sagt sanningen till dem hon håller kär, men det är väl egentligen det boken handlar om, att det är Elizas personlighet att hon håller allting för sig själv och lider i det tysta. Sen kan jag tycka att föräldrarna är väldigt ignoranta som inte har besökt sin dotters hemsida på över två år trots att hon lägger ner hela sin själ och all sin fritid på den.

Efter att ha sträckläst Throne of Glass-serien så var den här boken precis vad jag behövde. Allt som allt en väldigt underhållande och snabbläst bok.

Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)

• Blev först sur på Wallace för att han var så desperat över att få Eliza att avsluta serien när hon tydligt har sagt att hon inte kan. Men i slutändan så verkar han ju bry sig mer än hennes välbefinnande än sitt eventuella författarskap.
• Åh, jag känner igen mig så mycket i att det ibland är mycket lättare att skriva än att prata. Det blir mindre känslosamt då, för vissa saker är alldeles för svåra att säga utan att känslorna spills ut. 
• Så gulliga brorsorna visar sig vara. Superrart när de försvarade och tröstade sin syster.

 

Minirecensioner – Två unga huvudroller med schizofreni

Titel: Challenger Deep
Författare: Neal Shusterman
Sidantal: 320
Utgivningsår: 2015

Minihandling:
Caden är killen som ibland lever i verkligheten och ibland på ett skepp med en ond kapten.

Tycke:
Med tanke på hur mycket jag tycker om Unwind-serien så var jag inte sen med att plocka upp författarens senaste bok. Jag hade från början hört att den ska vara annorlunda från dystopiserien men jag trodde att jag skulle gilla den ändå. Tyvärr så hade jag fel.

Boken berättas ur Cadens perspektiv där vissa kapitel handlar om hans vanliga liv och andra kapitel handlar om att han jobbar ombord på ett skepp som är full av konstiga och obehagliga filurer. Om jag ska vara helt ärlig så tyckte jag att delarna på skeppet var tråkiga för jag såg ingen röd tråd i dem. Även om det sen avslöjades hur det hängde ihop så hade mitt intresse svalnat och jag läste bara för att komma vidare.

Det var inte förrän jag läste i efterordet om att Shusterman har baserat handlingen från sin sons och bekants tillstånd som boken växte i mina ögon. Illustrationerna som jag inte förstod särskilt mycket av är ritade av hans son när han mådde som sämst. Det fick mig att se boken i ett nytt ljus, boken är inte tänkt att bara vara underhållande, den är tänkt att ge inblick i hur en schizofrenisk person kan uppleva omvärlden.

På det hela tycker jag att det är en okej bok. Jag hade alldeles fel förväntningar när jag började läsa och blev både uttråkad och förvirrad. Men att den är baserad på sanna människor höjer den i mina ögon.

 

________________________________________________________________________________

 

Titel: Made You Up
Författare: Francesca Zappia
Sidantal: 448
Utgivningsår: 2015

Minihandling:
En tjej med schizofreni börjar i en vanlig skola och hoppas på att personerna hon bekantar sig med är riktiga.

Tycke:
Boken fångade mig med sitt omslag och sedan med sin beskrivning. Och visst är boken lika mysig och rolig som den verkar vara.

Först och främst, karaktärerna! Jag gillar verkligen Alex och Miles. Både två kändes ganska otrevliga i början (speciellt Miles) men de växte i mina ögon och i slutet var jag riktigt fäst vid dem. Ju mer man läser om dem desto mer inser man hur djupa och mångsidiga de är.

Egentligen så tycker jag inte att Alexs schizofreni påverkade handlingen så mycket. Vissa delar kändes som en renodlad contemporary om en tjej och en kille som blir kära i varandra i en skolmiljö. Jag tycker dock hela incidenten med ormen är hysteriskt rolig och delen med att spoiler [lillsyrran egentligen var död] var bara så sorglig.

Det som hindrar boken från ett högre betyg är att jag tyckte att den var lite för lång samt att den kändes väldigt mycket som en vanlig kärleksbok. Rekommenderas ifall du vill ha något mysigt, ibland roligt och ibland sorgligt.