Som Guardians of the Galaxy, fast mindre rolig.
Titel: Aurora Rising
Författare: Amie Kaufman & Jay Kristoff
Serie: The Aurora Cycle #1
Sidantal: 473
Utgivningsår: 2019
Kort beskrivning:
Ty är den bästa studenten på Aurora Academy och borde ha fått välja sitt drömteam, men tyvärr missar han tillfället för han var upptagen med att rädda Aurora (Auri), den enda levande flickan ombord på ett passagerarskepp som lyftes från jorden för 200 år sedan. Auri visar sig besitta konstiga magiska krafter med sitt nya knasiga gäng får Ty uppdraget att lista ut vem hon är och vad hon är ämnad att göra.
Tycke:
Författarduons The Illuminae Files tog mig (och hela YA-världen) med storm och de har nu återvänt med en ny scifi-trilogi, denna gång med aliens, mysterium och en minst sagt obehaglig fiende.
Spänningen är utan tvekan bokens starkaste sida och även humorn faller mig in. Däremot är det för många berättarröster och ingen av karaktärerna (förutom Fin) känns som något mer än sin stereotyp. Man fick helt enkelt inte tillräckligt med tid (eller sidor) för att lära känna karaktärerna på djupet. Trots det dramatiska slutet så kände jag mig ganska oberörd.
Detta är dock bara den första boken och jag har förhoppningar om att man kommer att få veta mer om gänget. Handlingen är som sagt bra och all action gör att sidorna bara flyger förbi.
Aurora Rising är ingen ny Illuminae, men den står på egna ben och har potential. Jag ser fram emot att få läsa fortsättningen när den kommer ut.
Funderingar som innehåller spoilers (markera för att läsa)
- Jag har en känsla av att Cat kommer tillbaka i de kommande böckerna, först som en hjärntvättad fiende och sedan som en allierad.
- Jag trodde faktiskt först att Cat hade förrått Ty på riktigt, tyckte verkligen illa om henne då, tur att det bara visade sig vara ett spel.
- Fins kultur påminner mig om kinesisk kultur för familj/släkt betyder så mycket.
Boktycke 