När kärleken klassas som en sjukdom

Vill du leva i en värld där att vara kär är förbjudet?

Titel: Delirium
Författare: Lauren Oliver
Serie: Delirium 1
Sidantal: 393
Utgivningsår: 2011

Handling:
Lena är den snälla och duktiga flickan som längtar tills hon fyller arton och kan genomgå operationen som botar henne från den livsfarliga sjukdomen kärlek. Sjukdomen har tagit hennes mammas liv och Lena är rädd att kärleken en dag kommer att drabba henne. Hon trodde att hon skulle klara, hon trodde att hon var säker tills hon mötte Alex, pojken med det härliga skrattet och som alltid får hennes hjärta att slå snabbare.

I en värld där kärlek anses vara en dödlig sjukdom, kommer Lena att bli botad? Eller kommer hon att dö för kärleken?

 

Omdöme:
Man har bara en chans att göra ett första intryck, samma sak gäller för karaktärerna i en bok. Jag måste gilla dem redan från början, gör jag inte det så kommer jag inte att älska boken hur bra handlingen än är. Delirium är ett exempel på det.

Lena var okej de första sidorna, jag uppfattade henne som en snäll och smart flicka som var nervös inför hennes livs viktigaste utvärdering. Jag trodde att jag skulle gilla henne mer och mer, men under testet så gjorde hon bort sig totalt (trots att hon visste de ”rätta” svaren!) och jag kunde inte låta bli att tycka att hon är en idiot. Sedan dess så har stämpeln följt henne och jag ifrågasatte alla hennes val och handlingar. Man kan nästa säga att jag var en av domarna vid hennes utvärdering och Lena fick underkänt. Hon blev klart bättre under historiens gång så jag tänker inte ge boken minus för karaktärer, men som sagt, man har bara en chans att göra ett första intryck.

Alex är okej, precis som andra killhuvudroller i de flesta kärleksböcker så stod han inte ut särskilt mycket. Han är ett kärleksintresse som förändrar Lenas liv och värderingar, jag gillar honom, men jag älskar inte honom. Hana, Lenas bästa vän är nog den jag gillade mest av karaktärerna.

Själva konceptet tycker jag är superhäftigt, wow, kärlek som en sjukdom. Påminner mig om filmen Equilibrium. Till en viss del så påminner det även mig om Uglies-serien, ni som har läst båda serierna vet vad jag menar. Det är ett samhälle där man hjärntvättar medborgarna och så finns det folk ute i vildmarken som anses vara onda och vilda.

Språket tycker jag är bra, stundtals lite segt men för det mesta målande och stämningsfullt. Speciellt så älskar jag dikterna och citaten som Oliver inleder varje kapitel med. Det förstärker verkligen bilden av hur strikt och samhället är.

Slutet gillar jag verkligen, jag fick rysningar när jag läste den sista meningen och det är inte ofta som en bok kan få mig att känna så. Kommer absolut att läsa fortsättningen.

Slutordet är att jag är lite besviken efter all hype och lovord den har fått. Visst, det är en bra bok och det var ett nöje att läsa den, men som vanligt så är jag för girig och hade väntat mig en dystopi ala Hunger Games, Divergent och Maze Runner. Om ni läser den här boken med lite mindre förhoppningar så har ni nog en mycket trevlig bok framför er.

Koncept/Handling: +1
Språk: +0,5
Slut: +0,5

Mest intressanta karaktär: Hana
Bästa scen eller del: Slutet
Minnesvärd citat: The most dangerous sickness are those that make us believe we are well.

Betyg: 7/10

Andra versioner av omslaget